Är de revisorer på riktigt, då, eller är det något de kallar sig bara? Jag tycker du gjort som du skulle, vilket verifieras i min förra kommentar (kolla i länken) och så säger vissa att gängse regler är fel...  något är galet här... //L ... Visa mer

http://online.blinfo.se/ViewLimitedArticle.do?number=webb%257Conline%257C1%257C13:214&gclid=COnr...  här står följande: "Bokslutsmetoden (kontantmetoden) får användas av företag som har en nettoomsättning på högst 3 miljoner kr. Metoden innebär att kund- och leverantörsfakturor bokförs först när de betalas, dvs enligt kontantprincipen. I sambandet med bokslutet bokförs dock affärshändelser som är nödvändiga för att fastställa företagets reslutat och ställning, som t ex obetalda fordringar och skulder." //L ... Visa mer

Sköter du bägge företagen själv? Gör du det, kan du göra två stycken bokföringsorder i stället för att fakturera: AB 1 lägger upp utbetalningen som en fordran på AB 2 AB 2 lägger upp en skuld till AB 1 och konterar kostnader på vanligt sätt Vad tror du om det? //L ... Visa mer

Ska det verkligen gå som representation? Jag skulle ha bokat det på "diverse övriga": 6990 ... Visa mer

Skall du fakturera, så får du en intäkt. Intäkter bokförs på kontoklass 3xxx.  4xxx och framåt är kostnadskonton. Skall du fakturera decemberintäkter skulle jag sätta decemberdatum både för din egen och för kundens skull.  Sista betaldag kan du ändra manuellt så kunden får alla sina kreditdagar de har rätt till. Lycka till! //L ... Visa mer

Förlåt: debetkonto (1225)  /  inköpsbelopp  /  kreditkonto (2440 eller 1930) moms i debet (2645)  /  momsbelopp  /   moms i kredit (2614) debet är kontot till vänster om / och kredit är kontot till höger om /.  momsen är i debet 2645 och i kredit 2614 och de tar ut varandra i momsredovisningen. Avskrivningen kan du ta som en klump per den sista om du vill, men vill man ha ett jämnare resultatflöde under året (mer viktigt för en del, mindre viktigt för andra (smaksak)) så tar man det månadsvis. Avskrivningen blir: Debet 7832, 1 121:- Kredit 1229, 1 121:-  om du vill köra månadsvisa avskrivningar, annars gångar du summan med 12 så har du helårsbasis. Du kan välja mellan att skriva av från och med månaden du köpte in produkten eller välja att skriva av för ett helt år även om inköpet skedde i mitten av året. Hoppas det här blev tydligare. Lycka till! //L ... Visa mer

Var observant på att om försäkringen sträcker sig över ett räkenskapsår, behöver det periodiseras, lite beroende på hur upplägget är och hur stor summan är. //L ... Visa mer

1225  /  67 250:-  / 2440 (eller 1930) 2645  /  16 812:-  /  2614 Skriv sedan av en femtedel per år = 1/60-del per månad = 1 121:-/månad: 7832  /  1 121:-  /  1229 Lycka till! //L ... Visa mer

Bokför den som en fordran! En seriös leverantör betalar tillbaka pengarna om de inte kan leverera! Kräv dem på pengasumman direkt! ... Visa mer

Övriga personalkostnader 7690, har jag för mig... //L ... Visa mer

Är det en konstaterad kundförlust? Första året skall man annars lägga det hela mot osäkra kundfordringar 1515 (tror jag det är). //L ... Visa mer

Om jag får vara lite personlig, är jag inte så förtjust i hårdkopplingar för det minskar flexibiliteten och kan skapa problem i slutänden. Om en hyresintäkt för januari kommer in i januari och tillhör januari skall intäkten bokföras i januari på 3xxx i kredit, för kassakontot debiteras. Skulle den inbetalats i december men tillhör januari hade du fått en peng på kassakontot (debet) och i kredit skulle du bokat upp en interimsskuld. Den första januari skulle du då bokat bort interimsskulden (i debet) och i kredit 3xxx. Lycka till! //L ... Visa mer

Jag har ett knep när ett konto inte stämmer. Det är ju så, att ibland så blir det en tankevurpa och så ligger det 21 öre och retas på nåt konto. I Visma Administration ser man längst ner till vänster kontoställningen och kan således nollställa kontot. Vet inte om e-ekonomi har den funktionen, men så här gör jag i Visma Administration i alla fall: Ponera att ett konto verkligen skall vara -10:- men är -9,50. Jag skapar en ny bokföringsorder och matar in kontot som inte stämmer. I VA ser man då siffran -9,50 längst ner till vänster, vilket gör, att om jag i debet matar in 9,50 blir kontot noll. Eftersom kontot skall vara -10:-, slår jag in samma konto på raden under och lägger in -10. Då har jag en automatisk diff och den diffen lägger jag antingen på öresutjämningen eller på ett värdeminskningskonto i ditt fall, vilket är något av 7xxx-kontona om jag inte kommer ihåg fel i hastigheten. Lycka till! //L ... Visa mer

När du gör dina löner, får du ut ett bokföringsunderlag att antingen mata in manuellt i bokföringen eller föra över som en bokföringsorder via fil från löneprogrammet till Administration. De 7xxx-konton du ser i bokföringsunderlagen från löneprogrammet är de 7xxx-konton som skall in i bokföringen och som du skall skriva ut. Har du bokfört det som löneprogrammet föreslagit, borde enbart de 7xxx-konton skrivas ut när du väljer att skriva ut huvudboken, inte samtliga; det är när du skriver ut kontoplanen alla konton kommer ut om du inte begränsat den. //L ... Visa mer

Att lägga in fakturor i en reskontra, vilket du beskriver här, gör man efter man har kommit till den brytpunkten att högen med fakturor att betala (och att det finns så många betalade fakturor i högen också) är så omfattande att man har svårt att veta vad som är obetalat och betalat. En reskontra är en kontroll som gör det enklare att följa upp. Ponera att du köper in från en och samma leverantör 50 gånger under ett år. Tillsammans med alla andra leverantörer och ännu fler fakturor blir det till sist svårt att veta om en faktura är betalad eller inte. Du måste du gissa när du betalade senast, leta i bokföringen, kontrollera att du gör rätt och vips har en halv dag försvunnit i onödan. Ska du leta fram en viss betalning, sitter man och sliter sitt hår... Med en reskontra, och i förlängningen kontrakt m banken som gör att du kan skicka betalfiler till banken och ta emot återrapporteringsfiler, spelar det ingen roll om du betalar en eller 100 fakturor, för det går lika snabbt. Återrapporteringen gör att fakturorna sätts som utbetalade på rätt dag, för banken bevakar sista betalningsdag. Du ser i en lista över dina fakturor i programmet och du ser när de blev betalade, det blir enkelt och hanterbart vi stora volymer. Men som sagt, det är när man har kommit till den punkt då högen blivit ohanterlig manuellt, inte förr. //L ... Visa mer

Första meningen i frågan förstod jag. En telefon är tillåtet att ha på firman för hur annars ska man kunna sköta verksamheten. Du behöver också internet och har du kontor hemma, kan du till viss del dra kostnader för det också. Kostnader för telefon går mot konto 6212, internet skulle jag lägga på 6230. Hör med SKV om hur du kan beräkna fram kostanden du har för ett kontorsrum i hemmet. Om du tar kostnader för en resa till en kund och kunden skall betala, tar du kostnaden på avsett konto för det. När du sedan fakturerar kunden lägger du till en rad på fakturan och talar om att resekostander är si och så mycket. Intäkter läggs på ett konto som börjar på 3. Ett bra sätt att kika på vilka konton som kan användas är att gå till bas.se och ladda hem en kontoplan där. Del två av din fråga förstod jag inte, är jag rädd... //L ... Visa mer

Om du har fått ta över från någon, måste du begära att få en specifikation över vilka fakturor som tillhör 2440, en reskontra alltså. Du måste ju få veta vad som ligger på det kontot vid brytpunkten, annars riskerar du allt att gå fel! Samma sak gäller för kundfakturorna, konto 1510. Du måste få en spec där också. //L ... Visa mer

Är det så att det faktiska värdet är mindre är 1350 minus 1358 eller är det så att det blivit mer avskrivet av misstag än vad siffran visar på 1350? //L ... Visa mer

Det är ett trixande med skattekontot och räntor hit och dit och utbetalningar som SKV gör till företagen av en del av de överskott som sitter där. Därför har jag upprättat en nitisk rutin varje månad. I och med att jag har rätt många bolag att hålla ordning på, har jag fått tillgång till företagens skattekonto över nätet, vilket är en jättehit! Har ni inte det, ordna till det hela, för skattekontot behöver - liksom de andra balansposterna - stämmas av varje månad. Vilka balanskonton går över skattekontot? Jo, det är: 1630 - skattekontot 1650 - momsfordran 2510 - preliminärskatten 2650 - momsskuld 2710 - personalens skatt 2731 - arbetsgivaravgiften När månaden man jobbat med precis är klar, alla leverantörsskulder och kundfordringar är skickade, kontona avstämda och momsdeklarationen gjord (kvartalsvis, månadsvis eller årsvis), börjar jag med att ta ut ett kontoutdrag för skattekontot på nätet. Sedan skriver jag ut kontoutdrag för ovanstående konton från räkenskapsårets början till månadens slut. Börja sedan med 1630 och kontrollera mot kontoutdraget från SKV. Förmodligen har det hänt något på räntefronten. Boka upp räntan och kontrollera så inget annat diffar. 1630 ska stämma med SKV:s siffror och ändra det som ändras bör tills det stämmer helt. Gör man detta månadsvis, går det enklare än om man väntar två - tre månader. Tro mig! När skattekontot stämmer med verkligheten, går man loss på de andra kontona. De utgående balanserna per den sista på 1650, 2650, 2710 samt 2731 bokas bort i sin helhet per den första månaden efter så de blir noll och motbokas 1630 (i kredit). kontot för preliminärskatten bokas också upp 2510 debetsumma / 1630 kreditsumma. Det här betyder, att tar man sedan ut ett kontoutdrag i bokföringen på 1630, ser man hur mycket som man har i skuld till SKV per den tolfte som kommer. Den summan är den som skall utbetalas och när utbetalningen är gjort, har pengarna gått ut från 1930 (kre) och motbokas 1630 (dbt). Fördelen med det här nitiska avstämningen är, att man kan utnyttja eventuell ränteintäkt eller annat överskott på skattekontot så man inte betalar ut för mycket till SKV. Så har du sista januari följande siffror: 2650:   - 100:- 2710:   - 100:- 2731:   - 100:- bokar du upp den första februari: 2650:    + 100:- 2710:    + 100:- 2731:    + 100:- 1630:     - 300:- Sedan bokar du upp vid utbetalningstillfället: 1630 / 300:- / 1930 Lycka till! //L ... Visa mer

I och med att du har lagt intäkten som en skuld (egentligen skulle du ha lagt den på interimsskulder men det spelar ingen roll nu) och intäkter bokförs i kredit, så lägger du summan i debet på kontot "övriga skulder" (som nu blir noll) och i kredit bokar du intäkten på valfritt konto (jag vet ju inte hur din kontoplan ser ut). Med vänlig hälsning Lena ... Visa mer

Jag skulle lägga det på övriga fastighetskostnader - avdragsgilla, 5198. Det är ju inte så ofta denna brandundersökning sker. //L ... Visa mer

Jag har gjort en mall i Excel för att få till det i "mina" aktiebolag: 1. Tag summan som blivit före bokslutsdispositioner och skatt... 2. Lägg till summan du har för icke avdragsgilla kostnader... 3. Dra ifrån intäkter som inte är beskattningsbara... 4. Dra bort eventuellt underskott från f g års deklaration... Summan som blivit blir det 22% i skatt på (om resultatet är positivt). Boka upp årets skatt. Resterande summa som finns kvar när du dragit ut en ny resultatrapport är vinsten. I min mall har jag även lagt in återföring, schablon och ny avsättning till P-fond, men jag gissar att det kanske inte är aktuellt i det här fallet, annars får du höra av dig igen. Med vänlig hälsning Lena ... Visa mer

Ja, kom ihåg att interimser inte skall ha moms på sig. För några månader sedan fick jag ett meddelande från en person på Skatteverket som tyckte att det INTE var god redovisningssed att INTE momsbelägga interimser. Några månader senare hade de ändrat sig. Så även solen har fläckar... ... Visa mer

För att undvika det här problemet med bland annat Transportstyrelsen, använder jag alltid leverantörens bankgironummer som leverantörsnummer. Då undviker jag också fel, när leverantörer helt plötsligt börjar använda sig av factoringföretag. Då byter de ju BG-nummer och ser man inte upp, går pengarna fel. Med vänlig hälsning Lena ... Visa mer

Ta ut ett kontoutdrag på 2611 fram till sista september (brytpunkten för momsen) tag sedan ut ett kontoutdrag på 2641 (leverantörsmomsen) per sista september (brytpunkten för moms från leverantörsfakturor) Sedan går du till funktionen för verifikationer och skapar en ny verifikation per den sista september: 2611 + summan av momsen 30/9 för kundfakturorna (som nu blir noll) 2641 - summan av momsen 30/9 för leverantörsfakturorna (som nu blir noll) Differensen däremellan skall upp mot 2650 och den summan ska betalas ut. När du betalat ut momsen till SKV, blir summan av kardemumman följande: 1930 - betalat momsbelopp 2650 + bortbokning av momsen Det ser däremot ut som om du liggen en momsperiod efter, om du inte gjort momsen för kvartal två. Du måste göra samma grej som ovan med det kvartalet. Med vänlig hälsning Lena ... Visa mer

Klart du kan använda 2890 för det kortfristiga lånet. Det är först när det blir fler lån (och att man inte vill separera de olika lånen i en sidoordnad redovisning i Excel) som man kan dela upp det mer specifikt. Det hela beror således på hur omfattande din bokföring är. Har man en stor balansräkning är det kanske bättre att vara mer strikt med kontonumren, men annars går det bra med 2890 tycker jag. ... Visa mer

Jag har förmånen att arbeta i Admin 2000. Jag vet inte ifall periodiseringsfunktionen finns i Admin 200, men jag kan berätta hur jag skulle göra: Vänd bort företagsförsäkringen helt (+6310/-1790) Uppbokningen av försäkringsfakturan, blir i reskontran +6310/-2440 Ställ dig på raden för konteringen av 6310 och välj funktionen periodisera (hoppas funktionen finns). Tala om att periodiseringen skall börja 31 december och antalet månader (12?) Välj konto för periodiseringen, 1730 är försäkringar Tryck Enter tills du ser kommande månaders avräkningar från 1730 i rutan längst ner Nu kommer Visma med automatik med början 31 december boka upp kostnaden för månadens försäkring och fortsätta göra så i 11 månader till med automatik per den sista. Hoppas bara att din version har denna funktionalitet! Det är en höjdarfunktion!! //L ... Visa mer

Har du fordringen i en reskontra? 1510 (kundfordringar) +1.200:- 1510 -300 (första betalningen) 1510 -300 (andra betalningen) 1510 -300 (tredje betalningen) 1510 -300 (fjärde och sista betalningen) Vem betalar tingsrätten, kunden (ska det vara!)? i så fall behöver du inte ta nån kostnad för det. Ränteintäkt hamnar i kredit, så om en betalning kommer in till dig på 400:- istället för 300:- och det står ränta, bokar du: 1930 +400 (bankkontot) 1510 -300 (minskning av kundfordran) 8313 -100 (ränteintäkt) Tänk så här: Vilka siffror har jag att arbeta med? Jo, du har summan som kommer in till banken, den är alltid given. Kundfordringen är också given, så om fordringen var på 1.200:- totalt, är det alltid 1.200:- som skall bort från 1510. Resten är att "dribbla med". Ränteintäkter ska in i kredit och kostnader skall in i debet. Hoppas det här hjälper dig på vägen... //L ... Visa mer

Om du ska skicka en faktura, skall ditt timpris inkludera dina sociala avgifter. Du behöver inte lägga upp en artikelrad för sig med det på. Det som särredovisas är momsen, inget annat. Jag förstår inte vitsen med att särredovisa de sociala avgifterna på en faktura; det har jag aldrig sett nångång. ... Visa mer

Ja, i dagsläget använder jag mig av konteringsmall på leverantörssidan, men på kundsidan måste jag vid varje bokslut manuellt kontera om koncern- och intresseföretagens fakturor, vilket är mycket tidsödande. Sedan måste jag också komma ihåg det vid betalningarna bokföringsåret därpå. Det skulle bespara mig åtskilliga timmars arbete och frustration om detta kunde ordnas. Det skulle också se snyggare ut vid avstämningarna och revisorer vill ha enkel, överskådlig dokumentation (och jag också). Det skulle bli riktigt proffsigt förutom att förenkla för alla oss användare. //Lena ... Visa mer