Inkomstbasbeloppet används för beräkningar i det nya pensionssystemet och ska återspegla inkomstutvecklingen för förvärvsarbetande i landet. Beloppet används bl. a. vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och vid beräkning av avgiftsunderlag för allmän pensionsavgift.
Men inkomstbasbeloppet påverkar även andra delar såsom takbeloppet för fastighetsavgift, lönekravet i fåmansbolag m m.
Höjda taxeringsvärden trycker upp fastighetsavgiften mer än vanligt nästa år
Fastighetsavgiften för småhus är i år (2023) 9 287 kronor per år eller högst 0,75 procent av taxeringsvärdet om det ger en lägre avgift.
Inkomstbasbeloppet för år 2024 har nu beräknats till 76 200 kronor. Detta innebär att takbeloppet för fastighetsavgift höjs till 9 525 kronor per år, dvs en höjning med 238 kronor.
Betydligt högre höjning får dock de som idag inte når upp till takunderlaget (taxeringsvärde 1 270 000 år 2024), då avgiften i de fallen beräknas som 0,75 procent av just taxeringsvärdet.
Inför år 2024 sker en så kallad förenklad fastighetstaxering som berör över 2 miljoner fastigheter. Taxeringsvärdena från år 2024 förväntas öka med i snitt 30 procent i hela landet.
Exempel
- Taxeringsvärde år 2023 är 900 000 kronor
- Fastighetsavgiften är 6 750 kronor (0,75 procent av taxeringsvärdet)
- Taxeringsvärdet för år 2024 ökar med landets snittökning (30%) till 1 170 000 kronor.
- Fastighetsavgiften skulle då också öka med 30 procent till hela 8 775 kronor per år. Dvs en ökning på 2 025 kronor per år.
Fastighetsägarna mfl får det betydligt tuffare nästa år då bolåneräntorna förblir höga, elskatten höjs 9 procent, nätavgifterna höjs ytterligare, fjärrvärmen höjs, VA-avgifter höjs och nu även fastighetsavgiften.
Länk till Skatteverkets sammanställning över fastighetsavgift 2008-2023
Peter Samuelsson, Visma Spcs
Skattespecialist
