Intressant fråga. Tolkar jag situatiuonen rätt om jag skriver såhär:
Företaget köper/leasar ett fordon. Företaget köper även en takbok. Förmånsvärdet för anställd beräknas på fordonet + extrautrustning (takbox).
Ett par år senare säljer/byter företaget fordon men behåller extrautrustningen (takboxen). Skall det ny förmånsvärdet beräkäknas enbart på det nya fordonet eller det nya fordonet + den gamla extrautrustningen?
Och vad är då förmånsvärdet på den gamla extrautrustningen?
Å ena sidan känns det orimligt att grunda förmånsvärdet på det nya fordonet genom att använda det ursprungliga inköpspriset på extraustningen som rimligen har tappat i värde (?). Å andra sidan blir det märkligt om extrautrustningen inte alls skall tas med, då har man så att säga ”trollat bort” den genom att byta fordon.
Jag vet inte svaret på detta men i min värld, även om förmänsvärdet ofta bygger på *sakvärdet* av produkt/tjänst, så är min tolkning att huruvida något alls skall förmånsbeskattas avgörs av den anställdes *möjlighet* att utnyttja företagets resurser privat.
Utifrån det så skall extrautrustningen fortfarande förmånsbeskattas och ibland så är det helt enkelt så att det systemet/beräkningarna inte är 100% rättvisa utan det blir schablongrundat. Som att fortsätta använda nyinköpsvärdet i beräkningen trots det gått ett par år.
Alternativet är att sälja takboxen och köpa den (eller annan) begagnat tillsammans med nya fordonet? Tokigt men vad gör man inte för att ”bevisa” ett nytt värde att utgår ifrån? 🙂
Vet inte om du blev så mycket klokare av allt det där men det var mina ”två ören”...
//En glad bokföringsamatör tillika total skatteamatör
