I detta inlägg har vi samlat frågor & svar från Morgonsoffan den 24 maj med temat “Allt om den allmänna riskbedömningen och KYC”.
Svaren är generella och bygger på vår tolkning av frågan. Olika omständigheter kan påverka svaren och göra dem annorlunda i det enskilda fallet.
Vad bör man tänka på vid den allmänna riskbedömningen och vad ska finnas med?
Svar: Följande baseras helt på 2 kap 1§ Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt. Verksamhetsutövaren ska göra en bedömning av hur de funktioner och tjänster som tillhandahålls kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism och hur stor risken är att så sker. Vid riskbedömning ska särskilt beaktas:
vilka funktioner och tjänster som tillhandahålls,
vilka kunder och distributionskanaler som finns,
vilka geografiska riskfaktorer som föreligger.
Riskbedömningen ska även ta hänsyn till rapportering av misstänkta aktiviteter och transaktioner samt information om tillvägagångssätt för penningtvätt och finansiering av terrorism och andra relevanta uppgifter från myndigheter.
Det känns orättvist att penningtvättsregelverket som är så stort och komplext ska gälla ”lika” för små redovisningsbyråer och för storbanker.
Svar: Regelverket är riskbaserat och därmed till viss del proportionerligt. Om man tar riskbedömningen som exempel så ska den utformas med hänsyn till byråns storlek och verksamhetens art samt de risker som kan förekomma. Lite förenklat kan man säga att en mindre och enklare aktör inte behöver göra lika mycket som en större och mer komplex aktör. På vissa områden, till exempel kundkännedom, finns delar som är gemensamma för alla, oavsett storlek.
Finns det möjlighet för mig som byrå att få ett exempel på en godkänd riskbedömning?
Svar: Det finns ingen mall som passar alla eller någon riskbedömning som är exakt lik en annan. Metodiken och dokumentationen kan vara likartad, men själva bedömningen baseras till stor del på egna erfarenheter och vidtagna åtgärder för att minska risker. Om du tittar på den totala ”riskexponeringen” är det bra att ta med kundernas riskprofil (hur många eller hur stor andel är hög risk, och varför). Allmän riskbedömning är därmed alltid unik.
Om jag har gjort en kundkännedom på två kunder som sedan startar ett gemensamt AB, behöver jag då göra en ny kundkännedom för det nya bolaget?
Svar: Ja, du behöver göra en ny kundkännedom eftersom det är ett nytt företag med nya kunder, leverantörer och verksamhet. Det går bra att återanvända identifieringen av personerna, vilket du får hjälp med i KYC. Har du redan kontrollerat en person som är ägare till flera bolag blir det godkänt på alla företagen.
Om jag hjälper ägaren till ett AB med sin privata inkomstdeklaration, behövs det då en kundkännedom både för privatpersonen och aktiebolaget?
Svar: Ja, eftersom det finns ett affärsförhållande mellan privatpersonen och byrån bör en ny kundkännedom göras.
Behövs en ID-kontroll på alla verkliga huvudmän på en kund, eller räcker det med en?
Svar: Ja, ID-kontroll ska göras på alla verkliga huvudmän.
Vad menas med "sannolikhet" i riskbedömningen?
Svar: Sannolikhet innebär hur troligt det är att något ska inträffa, medan konsekvensnivån handlar om effekten om det händer.
Hur tar jag som redovisningsbyrå betalt för detta?
Svar: Det finns inget rätt eller fel – det ser olika ut beroende på byrå. En del har det med i sitt fasta pris, andra inte. Utgå från vad som passar er byrå bäst.
Läs mer om KYC och hur du kommer igång!
