Det första K2-regelverket för aktiebolag publicerades för mer än tio år sedan (2008) och K3-regelverket har funnits sedan år 2012. Båda regelverken tillämpades obligatoriskt första gången för räkenskapsår som påbörjades 1 januari 2014. Under år 2016 gjordes omfattande justeringar i regelverken genom anpassningar till de lagändringar som föranleddes av EU:s nya redovisningsdirektiv. Nu är det alltså dags för ännu en översyn av båda regelverken.
Bakgrund
K3 är huvudregelverket för ett företag som ska upprätta årsredovisning eller koncernredovisning. De flesta företag som är mindre företag enligt årsredovisningslagen kan välja att istället tillämpa K2.
Sedan det första K-regelverket kom har fördelar och nackdelar med såväl regelverk som system diskuterats. Det har förekommit synpunkter på att, framförallt K2, begränsar företagens handlingsutrymme samt på tillämpningsområdet för K2 respektive K3.
Det är nu ett stort antal årsredovisningar och koncernredovisningar som upprättats med tillämpning av dessa två regelverk. Därför görs nu en översyn och utvärdering av regelverken tillsammans.
Arbetet med att utvärdera regelverken har gjorts av Bokföringsnämnden och det första steget har varit att skicka ut ett antal övergripande frågor till över 60 remissinstanser.
Remissförslag
En av de större förändringarna är vilka företag som får tillämpa K2 regelverket. Nämnden har övervägt olika alternativ och kommit fram till att företag som har vissa typer av transaktioner, tillgångar eller skulder inte ska få tillämpa K2. Detta ska dock inte gälla de minsta företagen och därför har ett gränsvärde införts. Denna lättnadsregel innebär att ett företag som de två senaste räkenskapsåren har haft högst 3 anställda, en balansomslutning på högst 1.5 miljoner kronor och en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor alltid får tillämpa K2 med undantag av de företag som anges i punkt 1.1 (se remiss nedan). Detta gränsvärde är samma som när man kan välja bort en revisor.
Förslaget innebär också att bostadsrättsföreningar och företag med utländska filialer inte längre får tillämpa K2. Sammanfattningsvis så är förslaget som arbetats fram att K2 regelverket är lämpligt för mindre företag med enklare förhållanden.
Många av förslagen i remissen för både K2 och K3 syftar också till att förtydliga innebörden av en regel. Det kan exempelvis vara en mer förklarande kommentarstext. Ett antal av förslagen syftar till sakliga ändringar. Det är ändringar eller förtydliganden som efterfrågats av bland annat redovisningsbranschen.
BFN föreslår att ändringarna ska tillämpas för räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2024 men får tillämpas för räkenskapsår som påbörjas tidigare.
Nu är det möjligt att lämna synpunkter på förslagen i remissen framtill den 2 oktober 2023.
Vad innebär det för oss på Visma Spcs och våra produkter?
Om remissen med förslagen går igenom kommer fler företag behöva utvärdera om de ska tillämpa regelverket K2 eller K3. Vi har redan påbörjat ett arbete i Visma Skatt & Bokslut Pro med att kunna stödja byte av regelverk från K2 till K3. Förslagen kommer även kräva vissa anpassningar i årsredovisningen och här kommer vi följa arbetet och se vilka beslut som tas.
Kika gärna på remisserna.
