Outtagen utdelning för nystartade bolag med räkenskapsår längre än 12 månader

[visma_bokföring]

Hej, 
I samband med nystartade bolag kan en redovisningsperiod sträcka sig över mer än ett år. 

Antag att bolaget startade 2022-09. Då skedde första bokslutet 2023-12 där det i samband med det beslutades om utdelning enligt huvudregeln. 

Men, frågan är nu om jag trots att inget bokslut genomfördes 2022-12 kan tillgodoräkna mig den "outtagna utdelningen" som inte tagits ut då enligt förenklingsregeln? 

Tack på förhand.

[Joachim E]

Hej

Ja om utrymme finns för att ta ut utdelningen ävern efter det förlängda året är slut så kan du tillgodräkna dig utdelningen som beslutats för månaderna i 2022.

/Joachim

[visma_bokföring]

Hej, 
Jag har under 2022 inte bokfört något avseende detta, t.ex. "outtagen utdelning" och i samband med bokslut 2023 så tänkte jag inte ens på att utdelning kan sparas från året 2022. Hur gör jag rent bokförings-tekniskt nu? Vet inte riktigt hur jag ska bokföra att jag har det extra utdelningen från år 2022 som inte utnyttjats eller bokförts någonstans? Oavsett hur det gick under 2022 så kan ju förenklingsregeln för utdelning tillämpas.
Tack på förhand. 

[AccountantfromHell_singland]

Om man inte beslutar om utdelning i årsstämman så behandlas den utdelningsbara vinsten inte på något särskilt sätt i bokföringen. Det blir helt enkelt 2099 vid bokslutet som är årets vinst och som sedan bokas om till 2091 (balanserat resultat) i samband med årsstämman. 

Det här är då det fria egna kapitalet och som då är utdelningsbart. Ackumuleras från år till år eller minskar vid ett förlustår. Det finns ingen koppling till K10:an som är din deklarationsbilaga för beräkning av gränsbelopp för lågskattad utdelning. 

Är det däremot så att du beslutade om en utdelning i bokslutet för 2022, d.v.s under 2023, så skulle du ha bokat upp den utdelningen vid årsstämman med debet 2091 och kredit skuld aktieägare. Du skulle då även ha deklarerat denna utdelning då den är tillgänglig efter beslutet, om än outtagen och ligger som en skuld till dig i bolaget. 

En helt annan sak är ju att din K10:a ackumulerar gränsbelopp, samt att dom uppräknas, år från år och detta oavsett hur bolaget går. Minus eller plusresultat har ingen påverkan på din beräkning av gränsbelopp, däremot löneuttag men då blir det inte förenklingsregeln längre. 

[AccountantfromHell_singland]

Hejsan. 

Förstår inte riktigt vad du menar med att det i bokslutet beslutades om en utdelning enligt huvudregeln? Huvudregeln är ju ett av alternativen i din K10:a och om du inte har ett väldigt högt aktiekapital så är ju förenklingsregeln bättre och du kan ju alltid ändra (rätta) din K10 om du i deklarationen för 2023 gjort "fel". 

Här kommer då en beskrivning av hur gränsbeloppet för lågskattad utdelning hanteras på blankett K10 i din privata deklaration. Den lever sitt eget liv oberoende av när bolaget har bokslut och påverkas endast av utdelningar eller om du möjligen gör en nyemission.

I ditt fall så startades bolaget 2022-09 vilket innebär att din K10:a i deklarationen för 2023 borde fått ett gränsbelopp om 195 250 kr som då hade kunnat nyttjas vid utdelning under 2023. 

Nu är vi då inne på år 2024 och din K10:a för 2024 (som görs till våren i din privata deklaration) kommer då att dels få en uppräkning av sparat gränsbelopp, d.v.s dom 195 250 kronorna från 2023 räknas upp med 10 973 kr samt att en nytt gränsbelopp om 204 325 kr läggs på (det här beloppet kommer från mitt skatteprogram som bör vara korrekt, men det avser ju ändå nästa år så vem vet) och då har du under 2024 ett möjligt utdelning till 20% skatt om 410 548 kr. Allt detta enligt förenklingsregeln. 

En viktig info är dock att lön alltid är bättre än utdelning, åtminstone upp till gränsbeloppet för marginalskatt. Du får lite mindre i handen efter skatt men å andra sidan sjukpenninggrundande inkomst, ATP-poäng och betala kommunalskatt vilket alltid är bättre än statlig.... 

Har du anställda och/eller tar ut egen lön i tillräcklig nivå så är huvud- och lönesummeregeln bättre.... Lycka till!