Lagrådsremissens innehåll Utredningens förslag om att förändra beräkning av gränsbeloppet – som avgör hur stor del av utdelning och kapitalvinst som kan beskattas med 20 procent – behålls i regeringens förslag. Dessutom föreslås förenklingar kring vilka som kan omfattas av olika delar av regelverket.   Förändringar i beräkningsreglerna Nytt grundbelopp: De nuvarande förenklings- och huvudreglerna för att räkna ut det lågbeskattade gränsbeloppet föreslås ersättas av en gemensam regel som ska gälla för alla delägare. Ett grundbelopp motsvarande fyra inkomstbasbelopp (322 400 kronor för 2025) ska fördelas på företagets andelar. Om en delägare äger andelar i flera företag och det sammanlagda grundbeloppet annars skulle överstiga fyra inkomstbasbelopp, ska beloppet fördelas mellan företagen i proportion till ägd andel.   Lönebaserat utrymme:  Utöver grundbeloppet får delägaren tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme, vilket fortsatt utgörs av 50 procent av de kontant utbetalda bruttolönerna i bolaget och dess dotterbolag, fördelat på delägarens andelar. Dock föreslås ett så kallat löneavdrag, på åtta inkomstbasbelopp (644 800 kronor för 2025) per delägare.   Kraven på löneuttag och kapitalandel (fyraprocentspärren) föreslås tas bort, vilket innebär att alla delägare kan tillgodoräkna sig lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbeloppet. Begränsningen att det lönebaserade utrymmet maximalt kan vara 50 gånger den egna lönen kvarstår också.   Dock ska löner som betalas ut till anställda i företag som ägs genom en alternativ investeringsfond inte räknas med vid beräkningen av löneunderlaget. Denna del av förslaget är hämtat från utredningen kring carried interest som presenterades i januari i år.   Vidare slopas den särskilda definitionen av dotterbolag som tidigare gällt vid beräkning av det lönebaserade utrymmet.   Omkostnadsbelopp och uppräkning av sparat gränsbelopp: Det ska även fortsättningsvis vara möjligt att räkna med en del av omkostnadsbeloppet till gränsbeloppet, men uppräkningen (statslåneräntan plus nio procentenheter) ska endast göras på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor. Uppräkningen av sparat utdelningsutrymme från tidigare år föreslås däremot tas bort, vilket ska kompenseras av det högre grundbeloppet.   Ikraftträdande den 1 januari 2026 Reglerna föreslås fortfarande träda ikraft den 1 januari 2026. Nästa steg i lagstiftningsprocessen är att lagrådet ska yttra sig om reglerna och därefter ska en slutlig proposition tas fram som ska godkännas av Riksdagen.     Exempel på två delägare, där en äger 70% Förutsättningar: SLR = 2 % IBB = 80 600 kr Omkostnadsbelopp = 175 000 kr Sparat utdelningsutrymme = 100 000 kr Total lönesumma 5 000 000 Egen lön 5 IBB (403 000 kr) Du äger 70%   Nuvarande regler Lönekravet uppfylls inte via löneuttaget på 403 000 kr, då det behövs 733 600 kr i eget löneuttag. Omkostnadsbeloppets uppräkning ökar gränsbeloppet med 19 250 kr (175 000 *SLR+9) Sparat utdelningsutrymme 100 000 kr Sparat utdelningsutrymme räknas upp med 5 000 kr (100 000 *SLR+3) Förenklingsregeln beräknas till 70% av 221 650 vilket ger 155 155 vilket blir högre än huvudregeln Totalt 260 155 kr i gränsbelopp (155 155 + 5 000 + 100 000)     Föreslagna regler I botten ligger grundbeloppet på 4 IBB (322 400 kr). Delägarens andel av grundbeloppet är 70 % och motsvarar då 225 680 Delägarens andel av företagets löneunderlag (5 000 000) är 70 % och motsvarar då 3 500 000 kr. Därefter avgår ett löneavdrag på 8 IBB (644 800 kr). Kvar blir 2 855 200 kr. 50% av detta får användas som lönedel vid beräkning av gränsbeloppet (1 427 600 kr) På den del som överstiger 100 000 av omkostnadsbeloppet får en del av beloppet öka gränsbeloppet. I detta fall sker en “ränteberäkning” genom att gränsbeloppet ökar med SLR+9 procentenheter (175 000 - 100 000) * SLR+9 = 8 250 Sparat utdelningsutrymme 100 000 kr Ingen uppräkning av sparat utdelningsutrymme      Totalt 1 761 530 kr i gränsbelopp (225 680 + 1 427 600 + 8 250 + 100 000 kr) ... Visa mer

12 kommuner (inkl regionen) sänker skatten medan 35 höjer skatten 12 kommuner väljer att sänka skattesatsen (kommunal+regional) nästa år. Mest sänks skatten för invånarna i Vara, Lidingö och Ale kommun. Där får invånarna en sänkning mellan 50 och 60 öre.     Kolumnerna Kommun består av både kommunal och regional skatt.   För invånarna i 35 kommuner höjs skatten (kommunal+regional). Störst förändring blir det för invånarna i Övertorneå kommun vars skatt höjs med 75 öre. För kommuner som Eda, Filipstad, Hagfors, Karlstad, Munkfors, Storfors, Säffle, Torsby, Arvika, Forshaga, Grums, Hammarö, Kil, Kristinehamn, Sunne och Årjäng höjs skattesatsen med minst 60 öre.   Kolumnerna Kommun består av både kommunal och regional skatt.   Lägst kommunal skattesats i landet Invånarna i Österåkers kommun har landets lägsta skattesats (kommunal+regional). År 2025 uppgår den till 28,98 procent. Kolumnerna Kommun består av både kommunal och regional skatt.     Högst skattesats har invånarna i Degerfors. Jämfört med år 2024 är skattesatsen oförändrad men uppgår nästa år ändå till 35,30 procent. För invånarna i dessa kommuner är skillnaden i skattesats över 6 kronor mot det lägsta.   Kolumnerna Kommun består av både kommunal och regional skatt.   Lägger vi till begravningsavgift samt kyrkoavgift ökar den totala skattesatsen ytterligare. År 2025 toppar församlingen “Degerfors–Nysunda” med totala skattesatsen 36.518 procent.   Begravningsavgiften ökar igen Begravningsavgiften uppgår år 2025 till 29,30 öre, vilket innebär en ökning jämfört med 2024 då avgiften uppgick till 27,70 öre. Avgiften gäller för samtliga folkbokförda i områden där Svenska kyrkan sköter begravningsverksamheten.   Uppdatera kommunalskattesatserna för 2025 i Visma Skatt Använder du lokala Visma Skatt eller Visma Skatt Proffs kan du nu uppdatera kommunalskattesatserna för år 2025.    Uppdateringen gör du inne i skatteprogrammet under menyn Arkiv - Uppdatera - Kommunalskattesatser via internet.         ... Visa mer

    Positiv och negativ räntefördelning i inkomst av näringsverksamhet 2025 Positiv räntefördelning = 7,96% (SLR + 6%) Negativ räntefördelning = 2,96% (SLR + 1%) Gränsbelopp i fåmansaktiebolag 2025 Uppräkning av sparat gränsbelopp = 4,96% (SLR + 3%) Kapitaldel av årets gränsbelopp = 10,96% (SLR + 9%) Ränterelaterat belopp vid bilförmånsberäkning 2025 Ränterelaterat belopp för nya bilar = 2,372% (SLR * 0,70 + 1,00) Schablonintäkt på investeringskonto (ISK) år 2025 Procentsatsen som används är statslåneräntan den 30 november föregående år plus en (1) procentenhet, men den kan aldrig bli lägre än 1,25 procent. För inkomståret 2025 innebär det att schablonintäkten blir 2,96 procent av kapitalunderlaget.   Regeringen har föreslagit en skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto, i kapitalförsäkring och i PEPP-produkt. Den skattefria grundnivån föreslås uppgå till 150 000 kronor från och med 1 januari 2025 och 300 000 kronor från och med 1 januari 2026.   Schablonintäkt på periodiseringsfond år 2025 i aktiebolag Aktiebolag som vid beskatt­ningsårets ingång har periodiseringsfonder ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Det kan liknas vid att man betalar en ränta på den skattekredit man får i och med att beskattningen av periodiseringsfonderna skjuts upp. Schablonintäkten beräknas utifrån den statslåneränta som gäller vid utgången av november året före det kalenderår som beskattningsåret slutar.  För beskattningsår som slutar under 2025 är procentsatsen som periodiseringsfonderna ska multipliceras med 1,96 procent.   Uppdatera statslåneräntan i Visma Skatt Använder du lokalt installerade produkten Visma Skatt eller Visma Skatt Proffs kan du nu uppdatera statslåneräntan per 2024-11-30 direkt i programmet..    Uppdateringen gör du inne i skatteprogrammet under menyn Arkiv - Uppdatera - Statslåne- och basräntan via internet. ... Visa mer

Den så kallade basräntan,som styr räntan på skattekontot, fastställdes till 2,50 procent enligt Skatteverkets föreskrift SKVFS 2024:14.    Den 1 december sänks därmed den låga kostnadsräntan för underskott på skattekontot från 3,75 procent till 2,50 procent. Det påverkar den som har skatt eller avgift att betala och den som har anstånd med att betala skatter och avgifter. Intäktsräntan på överskott blir samtidigt 1,125 procent. Hur beräknas de olika räntorna: Intäktsräntan motsvarar 45 procent av basränta Låg kostnadsränta motsvarar basräntan Hög kostnadsränta motsvarar Basräntan + 15 procentenheter Från och med 1 december 2024 gäller följande räntesatser: Intäktsränta: 1,125 % Låg kostnadsränta: 2,50 % Hög kostnadsränta: 17,50 % Räntesatser fram till och med 30 november 2024: Intäktsränta: 1,6875 % Låg kostnadsränta: 3,75 % Hög kostnadsränta: 18,75 % ... Visa mer

Igår aviserades förändrade regler för solceller från år 2025/2026. Två delar är berörda.   1. Vid installation av nätanslutet solcellssystem ges idag 20% i skattereduktion för arbete och material. Nu aviseras en sänkning av skattereduktionen från 20% till 15%.    => Ändringen förväntas gälla från 2025-07-01   2. Om du producerar och säljer förnybar el ges idag en skattereduktion på 60 öre per kilowattimme. Den högsta skattereduktion du kan få är 18 000 kronor, då begränsningen ligger på 30 000 sålda kWh. Nu aviseras att denna skattereduktion helt tas bort   => Ändringen förväntas gälla från 2026-01-01     Återbetalningstiden för solcellsinvesteringen påverkas markant En normalstor anläggning säljer ca 10 000 kWh per år och erhåller då skattereduktion på 6 000 kr per år. Det motsvarar ca 500kr/månad och utgör en stor del av kalkylen.   Låt säga att du idag räknar med att återbetalningstiden är 10 år. I och med försämrade regler så tappar du 60 000 kr under denna tid och lär förlänga återbetalningstiden (och intresset för solpaneler) med flera år. Detta gäller ju även befintliga system.   Lägg till att du planerar att köpa ett nytt system, då tappar du även 5% i skattereduktion (sänkningen från 20% till 15%) . Med en anläggning som kostar 200 000 kr minskar skattereduktionen för grön teknik med 10 000 kr.   Ovanstående kommer givetvis även påverka de företag som har som t ex förser villatak med solcellsanläggningar klart negativt. Det kommer med andra ord bli svårare att sälja in produkten till privatpersoner.   Läs mer om förslaget här https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/09/forandrade-skattesubventioner-for-solceller ... Visa mer

I Visma Skatt och Spiris Skatt & Bokslut kan du räkna på hur stor lön du eller någon i närståendekretsen måste ta ut från fåmansbolaget under år 2024 för att kunna använda löneunderlaget som lönebaserat utrymme för lågbeskattade utdelningar under år 2025.   Beräkningarna gör du enkelt på sidan Löneunderlag i något av programmens kalkyler för Fåmansbolag för år 2025.   Förändrade 3:12-regler för fåmansföretag 2026?   Beräkning av gränsbeloppet Det är det årliga beräknade gränsbeloppet som avgör hur stort utrymme det finns för att göra utdelning till 20 procent i skatt från fåmansbolag där någon i familjen arbetar aktivt.   Gränsbeloppets storlek får beräknas enligt huvudregeln eller förenklingsregeln.    Enligt den så kallade huvudregeln består gränsbeloppet av en lönedel och en kapitaldel och är i regel den mest gynnsamma regeln om någon i familjen har ett avlönat heltidsjobb i bolaget.   Under år 2025 får 50 procent av hela lönesumman inräknas när det lönebaserade utrymmet av gränsbeloppet ska fastställas.   Lönebaserat utrymme får dock enbart beräknas om du äger andelar som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget.   Det finns ett tak för det lönebaserade utrymmet, som begränsas till att per år och delägare uppgå till högst 50 gånger delägarens egen eller någon närståendes lön.   Räkna på lönekravet Det finns också ett lönekrav som måste vara uppfyllt för att löneregeln vid beräkning av gränsbeloppet ska få användas.   Enligt lönekravet måste en person inom ägarens familj ha fått en lön av en viss storlek från fåmansbolaget under året före det år som gränsbeloppet beräknas för. Vid beräkning av gränsbelopp för utdelning under år 2025, tittar man alltså på löneuttagen som gjorts under år 2024.   Följande gränser för lönekravet gäller vid beräkning av gränsbelopp för 2025: Med en årslön på minst 731 520 kr är lönekravet alltid uppfyllt, men lönedelen av utdelningsutrymmet får ändå inte beräknas till större belopp än 50 gånger egna lönen. Är den totala lönesumman under 2024 i bolaget inklusive löner i dotterbolag 5 486 400 kr eller högre måste ägaren eller någon annan i någon i ägarens familj ta ut en lön under 2024 på minst 731 520 kr, för att lönekravet ska uppfyllas. Är årslönesumman i företaget lägre än 5 486 400 kr räcker det att lönen till ägaren eller någon i dennes familj är minst 457 200 kr + 5 procent av årslönesumman för att lönekravet ska anses uppfyllt. Lägsta möjliga lönekrav för 2024 kommer att vara 481 264 kr.   Exempel En ensam ägare har ett bolag med 100 000 kr i aktiekapital (kapitalunderlag) och årslönesumman i bolaget uppgår till 1 miljon kronor. Gränsbeloppet får då beräknas till 500 000 kr under 2025 på grund av de anställdas lönesumma. Sedan tillkommer cirka 10 500 kr i gränsbelopp på grund av aktiekapitalet.     Lönekravet under 2024 för ägaren eller någon anhörig till denne blir 457 200 + 50 000 kr (0,05 x 1 miljon) = 507 200 kr.        Lägsta möjliga lönekrav under 2024 blir 481 264 kr Om årslönesumman i bolaget under 2024 enbart består av lön till en enda person i ägarens familj kommer det att räcka att årslönen under 2024 till den personen är 481 264 kr för att en lönedel av gränsbeloppet ska få beräknas.   Vid en årslön till familjemedlemmen på 481 264 kr som är enda lönen i bolaget under 2024 uppfylls nämligen lönekravet för beräkning av gränsbelopp enligt löneregeln för 2024.   En årslön på 481 264 kr för familjemedlemmen ger en lönedel på 240 632 kr och redan detta innebär att gränsbeloppet beräknat enligt huvudregeln blir större än schablonbeloppet enligt förenklingsregeln.   Dessutom får vid beräkningen av gränsbeloppet enligt huvudregeln läggas en viss procentandel av de anskaffade aktierna i bolaget. För år 2025 blir procentsatsen cirka 10,5 procent av anskaffningskostnaden om statslåneräntan i slutet av november 2024 ligger på 1,50 procent. I ett 100 000-kronorsbolag blir kapitaldelen av utdelningsutrymmet i så fall 10 500 kr för 2025.     Schablonbeloppet är 209 550 kr under 2025 Enligt förenklingsregeln får årets nya gränsbelopp i bolaget beräknas till ett schablonbelopp som motsvarar 2,75 inkomstbasbelopp (76 200), vilket får användas oavsett lönesummans storlek i bolaget. För år 2025 blir gränsbeloppet enligt förenklingsregeln 209 550 kr.   Förenklingsregeln får bara användas i ett bolag per person. Om flera medlemmar i en familj ensamma är ägare av var sitt fåmansbolag får förenklingsregeln användas av varje familjemedlem.   Peter Samuelsson - Skattespecialist på Spiris     ... Visa mer

Prisbasbeloppet för år 2025 är fastställt till 58 800 kr Prisbasbeloppet för år 2025 publicerades i mitten av juli och i år blev det en mer normal höjning. Prisbasbeloppet för nästa år (2025) har nu fastställts till 58 800 kr. En höjning med 1 500 kr mot fg år.    Skiktgräns för statlig skatt höjs med ca 4,5% För år 2024 skulle brytpunkten för statlig skatt höjts ovanligt mycket, men regeringen backade och slopade 2024 års uppräkning helt och hållet efter högljudda protester från diverse håll.   Med normal uppräkning hade brytpunkten för statlig skatt år 2024 varit 56 900 kr/mån. Nu stannade den kvar på 2023 års nivå och bibehölls på 51 100 kr/mån. Hade normal uppräkning skett 2024, hade 2025 års brytpunkt beräknats till 59 500 kr/mån (713 800 kr/år).   Men i och med att 2024 års nivå blev fryst till 2023 års nivå, blir brytpunkten för statlig skatt år 2025 cirka 53 600 kr/mån (643 100 kr/år). Beloppet är högre för de som passerat pensionsåldern.   Skiktgränsen för år 2025 blir 625 800 kr då den räknas upp med 4,56 % (KPI + 2 procentenheter) Olika belopp år 2025 Prisbasbelopp 58 800 kr (57 300 kr år 2024) Skiktgräns för statlig skatt 625 800 kr (598 500 kr år 2024) Brytpunkt för statlig skatt 643 100 kr (615 300 kr år 2024) Högsta månadslön utan statlig skatt ca 53 600 kr (51 100 kr år 2024)     Vad är skiktgräns och brytpunkt (statlig skatt)? Brytpunkten för statlig skatt är årslönen innan det har gjorts ett obligatoriskt grundavdrag. Statlig inkomstskatt ska betalas först när skiktgränsen är uppnådd inkomstmässigt, vilket alltså motsvarar årslönen minus grundavdraget. På den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger skiktgränsen är den statliga inkomstskatten 20 procent. ... Visa mer

Idag (2024-06-03) överlämnades kommitténs förslag om hur de så kallade 3:12-reglerna både kan förenklas och förbättras. Kommittén föreslår i betänkandet bland annat:   Dagens förenklingsregel och huvudregel slås ihop till en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare. Ett grundbelopp på 4 IBB ( 304 800 kr för år 2024) föreslås vid beräkning av gränsbeloppet. Detta fördelas på andelarna i företaget. Till grundbeloppet får ett lönebaserat utrymme läggas till vid beräkning av gränsbeloppet. Detta utgörs som tidigare av 50 % av kontant utbetalda löner i företaget och dess dotterföretag. Från detta ska ett "löneavdrag" på 8 IBB (609 600 kr för år 2024) göras för varje delägare. Kapitalandelskravet (4 %) och lönekravet slopas. Enligt dagens regler får en del av omkostnadsbeloppet (SLR + 9 %) läggas till vid beräkning av gränsbeloppet (enligt huvudregeln). Denna del kommer att kvarstå, men bara för del delen av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr. ett gemensamt takbelopp (90 IBB) för hur stor del av utdelning och kapitalvinst som maximalt får tas upp i inkomstslaget tjänst att syskonkretsen inte längre ska betraktas som närstående och därför inte påverkar en delägares beskattning att karenstiden och andra tidsgränser kortas med ett år. Enligt kommitténs förslag ska de nya reglerna träda i kraft den 1 januari 2026. Kommitténs förslag kommer nu att beredas i Regeringskansliet.     Exempel på ett enmansbolag utan anställda Förutsättningar för beräkningsreglerna: SLR = 1 % IBB = 76 200 kr Omkostnadsbelopp = 50 000 kr Sparat utdelningsutrymme = 100 000 kr Löneunderlag 8 IBB (609 600 kr) Egen lön 8 IBB (609 600 kr) Nuvarande regler Lönekravet uppfylls genom lönen på 609 600 kr 50 % av löneunderlaget motsvarar 304 800 kr i lönebaserat  utrymme Omkostnadsbeloppets uppräkning ökar gränsbeloppet med 5 000 kr (50 000 *SLR+9) Sparat utdelningsutrymme 100 000 kr Sparat utdelningsutrymme räknas upp med 4 000 kr (100 000 *SLR+1) Totalt 413 800 kr i gränsbelopp (304 800 + 5 000 + 4 000 + 100 000)   Föreslagna regler Nytt begrepp “Grundbelopp” = 4 IBB (304 800 kr) Nytt begrepp “Löneavdrag” = 8 IBB (609 600 kr) Då delägarens andel av företagets löneunderlag inte överstiger löneavdraget på 8 IBB (609 600 kr) beräknas inget lönebaserat utrymme* Ingen uppräkning av omkostnadsbeloppet Sparat utdelningsutrymme 100 000 kr Ingen uppräkning av sparat utdelningsutrymme Ägaren får dock använda grundbeloppet på 4 IBB (304 800 kr) Totalt 404 800 kr i gränsbelopp (304 800 + 100 000 kr)   * ) Om ägaren ökar sitt löneuttag eller anställer någon som inte är delägare får denne dock lönebaserat utrymme på den ökade lönen     Exempel på ett enmansbolag med anställda Förutsättningar: SLR = 1 % IBB = 76 200 kr Omkostnadsbelopp = 175 000 kr Sparat utdelningsutrymme = 100 000 kr Löneunderlag 5 000 000 Egen lön 5 IBB (381 000 kr) Nuvarande regler   Lönekravet uppfylls inte via löneuttaget på 381 000 kr, då det behövs 707 200 kr i eget löneuttag. Omkostnadsbeloppets uppräkning ökar gränsbeloppet med 17 500 kr (175 000 *SLR+9) Sparat utdelningsutrymme 100 000 kr Sparat utdelningsutrymme räknas upp med 4 000 kr (100 000 *SLR+1) Förenklingsregeln beräknas till 209 550 och ger högre gränsbelopp Totalt 313 550 kr i gränsbelopp (209 550 + 4 000 + 100 000)         Föreslagna regler I botten ligger grundbeloppet på 4 IBB (304 800 kr) Delägarens andel av företagets löneunderlag (5 000 000) minskat med löneavdraget på 8 IBB (609 600 kr) beräknas till 5 000 000 - 609 600 kr = 4 390 400 kr. 50% av detta får användas som lönedel vid beräkning av gränsbeloppet (2 195 200 kr) På den del som överstiger 100 000 av omkostnadsbeloppet får en del av beloppet öka gränsbeloppet. I detta fall sker en “ränteberäkning”  genom att gränsbeloppet ökar med SLR+9 procentenheter (175 000 - 100 000) * SLR+9 = 7 500 kr Sparat utdelningsutrymme 100 000 kr Ingen uppräkning av sparat utdelningsutrymme Totalt 2 607 500 kr i gränsbelopp (304 800 + 2 195 200 + 7 500 + 100 000 kr)     ... Visa mer

En enskilda näringsidkare som har en årlig nettoomsättning som normalt uppgår till högst tre miljoner kronor kan idag välja att upprätta ett förenklat årsbokslut.    Regeringen har nu tagit fram en promemoria som ligger med potten för höstbudgeten 2025   Promemorians förslag:  En enskild näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut får göra värdeminskningsavdrag med hela avskrivningsunderlaget om underlaget uppgår till högst ett halvt prisbasbelopp. Lagändringarna föreslås träda i kraft 2025.   Dagens regler Direktavskrivning för inventarier av mindre värde Omedelbart avdrag innebär att du får dra av hela utgiften det år du köpte in varan. Du får göra omedelbart avdrag för inventarier till ett mindre värde inventarier som bedöms ha en ekonomisk livslängd på högst tre år. Inventarier av mindre värde får du dra av året de skaffas till näringsverksamheten. Med mindre värde menas att anskaffningsvärdet exklusive moms understiger ett halvt prisbasbelopp, det vill säga för inköp till ett värde av 26 250 kronor för inkomstår 2023 och 28 650 kronor för inkomstår 2024.   Räkenskapsenlig avskrivning Om du ska använda den här metoden ska det skattemässiga avdraget (värdeminskningsavdraget) motsvara avskrivningen i bokslutet. Värdet i balansräkningen ska också överensstämma med det skattemässiga värdet. Om du upprättar ett förenklat årsbokslut ska avskrivningen följa beskattningen, vilket innebär att du följer reglerna för räkenskapsenlig avskrivning.   Du kan välja mellan huvudregeln (30 procent) och kompletteringsregeln (20 procent). Exempel - dagens respektive förslaget Inköpspris = 32 000 Prisbasbelopp = 60 000 (ett halvt prisbasbelopp = 30 000)   Enligt dagens regler   År Restvärde IB Värdeminskning Restvärde UB År 1 32 000 9 600 22 400 År 2 22 400 6 720 15 680 År 3 15 680 6 400 9 280 År 4 9 280 6 400 2 880 År 5 2 880 2 880 0   Föreslagna regler   År Restvärde IB Värdeminskning Restvärde UB År 1 32 000 9 600 22 400 År 2 22 400 22 400 0 År 3       År 4       År 5         Restvärdet sätts ned till noll redan efter år 2.   Varför inte höja gränsen för när direktavdrag får göras? Ett bättre förslag, som skulle bli en rejäl administrativ förenkling, skulle vara att höja beloppsgränsen för när direktavdrag får göras till exempelvis ett eller några prisbasbelopp. Då skulle de flesta inventarierna kunna dras av direkt och leda till betydligt enklare. ... Visa mer

1. Den första delen innebär att Finansdepartementet remitterar ett förslag om avtrappade ränteavdrag för konsumtionslån utan trygga säkerheter.   Förslaget innebär att ränteavdrag för lån som inte lämnas mot säkerhet i bostad, fordon eller båt trappas av under två år för att vara helt utfasat 1 januari 2026. År 2025 blir föreslås nedtrappningen bli 50 procent.   => På blancolån kommer du i så fall inte kunna få några ränteavdrag. Så alla dessa lån kommer i princip bli ännu dyrare. Länk till promemorian    2. Det andra delen i paketet är ett uppdrag till Finansinspektionen att ta ställning till en höjning av bolånetaket från 85 till 90 procent. En höjning kan skapa större möjlighet för fler personer att äga sitt boende och bidra till att färre bolånetagare kompletterar lån mot säkerhet i bostad med blancolån vid bostadsköp.   => En höjning av bolånetaket skulle kunna sänka tröskeln för att fler ska komma in på den ägda bostadsmarknaden och samtidigt minska drivkrafterna att ta blancolån för att finansiera bostadsköp.   => Idag behöver du lägga minst 15% i kontantinsats. Så om du idag köper ett boende för tex 4 000 000 kronor måste du lägga minst 600 000 i kontantinsats (lånetaket är 85% => 3 400 000). Ändringen innebär att det "räcker" med 400 000 i kontantinsats. ... Visa mer

Skatten på ISK-konto (investeringssparkonto) har vid flera tillfällen höjts de senaste åren. Både genom att ett golv infördes när räntan var låg och sedan via ett tillägg på en procentenhet utöver statslåneräntan. Dessutom har statslåneräntan höjts fler procentenheter de senaste två åren.   Nu har regeringen återigen aviserat sänkning “ISK-skatten”, fast först från år 2025. Tanken med förslaget är att de första 300 000 av kapitalunderlaget ska vara skattefria.   Om det blir verklighet är däremot inte säkert då regeringen hänger upp förslaget på att det kan genomföras OM det ekonomiska läget tillåter det.   => Så vi får helt enkelt se vad som händer i höstbudgeten 2025 (september 2024).   Vad gäller idag?   Inkomstår 2023 Utgår från statslåneräntan 2022-11-30 plus en procentenhet (1,94 + 1,00 = 2,94) Schablonintäkten är 2,94 procent av kapitalunderlaget På schablonintäkten betalar du 30 procent kapitalskatt, dvs 0,882 procent av kapitalunderlaget   Inkomstår 2024 Utgår från statslåneräntan 2023-11-30 plus en procentenhet (2,62 + 1,00 = 3,62) Schablonintäkten är 3,62 procent av kapitalunderlaget På schablonintäkten betalar du 30 procent kapitalskatt, dvs 1,086 procent av kapitalunderlaget   Exempel Så har du t ex 300 000 i kapitalunderlag blir: Schablonintäkt 10 860 (8 820 för år 2023) Kapitalskatt 3 258 (2 646 för år 2023)   Exempel om förslaget går igenom för år 2025 Du har 300 000 i kapitalunderlag och vi antar att statslåneräntan är samma som för 2024: Schablonintäkt 10 860 (eller 0) Kapitalskatt 0 Skatten sänks alltså i detta fall med 3 258 kr jämfört med år 2024 ... Visa mer