Regeringen beslutade den 25 maj 2022 kommittédirektiv om förenklingar av de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna.    Idag (2023-01-26) gjordes en ändring i det ursprungliga uppdraget. Kommittén ska utöver de ursprungliga direktiven se över 3:12-reglerna för att ytterligare främja entreprenörskap, särskilt för små och medelstora företag.    Uppdraget skulle ursprungligen ha redovisats senast den 30 november 2023. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 29 mars 2024.   => Detta leder sannolikt till att ett nytt lagförslag knappast kan vara på plats före inkomståret 2025.   Kommittén ska bla analysera på vilket sätt 3:12-reglerna, bl.a. utomståenderegeln och bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet, kan förändras för att villkoren för små och medelstora företag ska förbättras, särskilt i fråga om deras möjlighet att växa, anställa och attrahera kapital analysera på vilket sätt 3:12-reglerna kan förenklas för att ägarskiften, både mellan närstående och till personal, ska underlättas analysera om beskattningen vid ägarskiften mellan närstående och till personal är neutral i förhållande till avyttring av kvalificerade andelar till andra subjekt och, om så inte är fallet, hur reglerna kan förändras för att beskattningen ska bli mer neutral lämna förslag till de författningsändringar av 3:12-reglerna som kommittén anser är lämpliga   Mer information om tilläggsdirektivet finns här ... Visa mer

Den låga kostnadsräntan höjs till 3,75 procent. Från vilket datum kostnadsräntan börjar räknas beror på hur stor kvarskatt du räknar med att få: På kvarskatt över 30 000 kronor börjar kostnadsräntan att räknas från och med den 14 februari 2023, för inkomståret 2022. På kvarskatt under 30 000 kronor börjar kostnadsräntan att räknas från och med den 4 maj 2023, för inkomståret 2022.   Fakta Från och med den 1 februari 2023 gäller följande räntesatser: Intäktsränta:                             1, 6875 % Låg kostnadsränta:                     3,75 % Hög kostnadsränta:                    18,75 %   Räntesatser fram till och med 31 januari 2023: Intäktsränta:                              1,125  %  Låg kostnadsränta:                     2,5 % Hög kostnadsränta:                    17,5 %   Uppdatera basräntan direkt i Visma Skatt/Skatt Proffs under Arkiv - Uppdatera - Statslåne- och basräntan via internet. ... Visa mer

Uppdatera kommunalskattesatserna för 2023 i skatteprogrammet Du kan nu uppdatera kommunalskattesatserna för år 2023. Uppdateringen gör du inne i skatteprogrammet under menyn Arkiv - Uppdatera - Kommunalskattesatser via internet. Här kan du läsa mer om kommunalskatteändringarna (SCB)     Nybilprislista för bilar med tillverkningsår 2023 - Bilkalkylen Nybilsprislistan är uppdaterad för tillverkningsår 2023 enligt den nya föreskriften SKVFS 2022:34 . Själva uppdateringen gör du inne i skatteprogrammet under menyn Arkiv - Uppdatera – Nybilspriser och miljöbilar via internet. ... Visa mer

Uppgiften påverkar  vissa kalkyler för inkomstår 2023.    Positiv och negativ räntefördelning i kalkylen för näringsverksamhet 2023 Positiv räntefördelning = 7,94% (SLR + 6%) Negativ räntefördelning = 2,94% (SLR + 1%)  Gränsbelopp i kalkylen för fåmansaktiebolag 2023 Uppräkning av sparat gränsbelopp = 4,94% (SLR + 3%) Kapitaldel av årets gränsbelopp = 10,94% (SLR + 9%) Ränterelaterat belopp vid förmånsberäkning i bilkalkylen 2023 Ränterelaterat belopp för nya bilar = 2,358% (SLR * 0,70 + 1,00) Schablonintäkt på investeringskonto (ISK) år 2023 Procentsatsen som används är statslåneräntan den 30 november föregående år plus en (1) procentenhet, men den kan aldrig bli lägre än 1,25 procent. För inkomstår 2023 innebär det att schablonintäkten blir 2,94 procent av kapitalunderlaget. Kapitalskatten blir då 0,88% (2,94 * 30%).   Exempel Underlag 100 000. Schablonintäkt 2 940 Kapitalskatt 882   Schablonintäkt på periodiseringsfond år 2023 i aktiebolag Aktiebolag som vid beskatt­ningsårets ingång har periodiseringsfonder ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Det kan liknas vid att man betalar en ränta på den skattekredit man får i och med att beskattningen av periodiseringsfonderna skjuts upp.   Schablonintäkten beräknas utifrån den statslåneränta som gällde vid utgången av november året före det kalenderår då beskattningsåret går ut.    För beskattningsår som slutat under 2023 är procentsatsen som periodiseringsfonderna ska multipliceras med 1,94 procent.    Uppdatera räntesatsen i  Visma Skatt/Skatt Proffs I Visma skatteprogram kan du enkelt uppdatera statslåneräntan via menyvalet Arkiv – Uppdatera. ... Visa mer

I Visma Skatt och Visma Skatt & Bokslut Pro kan du räkna på hur stor lön du eller någon i närståendekretsen måste ta ut från fåmansbolaget under år 2022 för att kunna använda löneunderlaget som lönebaserat utrymme för lågbeskattade utdelningar under år 2023.    Beräkningarna gör du enkelt på sidan Löneunderlag i något av programmens kalkyler för Fåmansbolag för år 2023 .   Nytt för i år är även modulen Skatteplanering för delägare i fåmansbolag i Visma Skatt & Bokslut Pro. En efterlängtad funktion som är separerad från den övriga deklarationen och som kan användas helt fristående.   Beräkning av gränsbeloppet Det är det årligt beräknade gränsbeloppet som avgör hur stort utrymme det finns för att göra utdelning till 20 procent i skatt från fåmansbolag där någon i familjen arbetar aktivt.   Gränsbeloppets storlek får beräknas enligt huvudregeln eller enligt förenklingsregeln. Enligt den så kallade huvudregeln består gränsbeloppet av en lönedel och en kapitaldel och är i regel den mest gynnsamma regeln om någon i familjen har ett avlönat heltidsjobb i bolaget.   Under år 2023 får 50 procent av hela lönesumman inräknas när det lönebaserade utrymmet av gränsbeloppet ska fastställas.   Lönebaserat utrymme får dock enbart beräknas om delägaren äger minst fyra procent av kapitalet i företaget.   Det finns ett tak för det lönebaserade utrymmet, som begränsas till att per år och delägare uppgå till högst 50 gånger delägarens egen eller någon närståendes lön.   Räkna på lönekravet Det finns också ett lönekrav som måste vara uppfyllt för att löneregeln vid beräkning av gränsbeloppet ska få användas.   Enligt lönekravet måste en person inom ägarens familj ha fått en lön av en viss storlek från fåmansbolaget under året före det år som gränsbeloppet beräknas för. Vid beräkning av gränsbelopp för utdelning under år 2023, tittar man alltså på löneuttagen som gjorts under år 2022.   Följande gränser för lönekravet gäller vid beräkning av gränsbelopp för 2023: Är den totala lönesumman under 2022 i bolaget inklusive löner i dotterbolag 5 112 000 kr eller högre måste ägaren eller någon annan i någon i ägarens familj ta ut en lön under 2022 på minst 681 600 kr, för att lönekravet ska uppfyllas. Är årslönesumman i företaget lägre än 5 112 000 kr räcker det att lönen till ägaren eller någon i dennes familj är minst 426 000 kr + 5 procent av årslönesumman för att lönekravet ska anses uppfyllt. Lägsta möjliga lönekrav för 2022 kommer att vara 448 422 kr. Med en årslön på minst 681 600 kr är lönekravet alltid uppfyllt, men lönedelen av utdelningsutrymmet får ändå inte beräknas till större belopp än 50 gånger egna lönen. Finns det flera ägare som inte är släkt med varandra (de ingår i olika så kallade närståendekretsar) gäller lönekravet för var och en dessa ägare.     Exempel En ensam ägare har ett bolag med 100 000 kr i aktiekapital (kapitalunderlag) och årslönesumman i bolaget uppgår till 1 miljon kr. Gränsbeloppet får då beräknas till 500 000 kr under 2022 på grund av de anställdas lönesumma. Därtill kommer ca 11 000 kr i gränsbelopp på grund av aktiekapitalet.   Lönekravet under 2022 för ägaren eller någon anhörig till denne blir 426 000 + 50 000 kr (0,05 x 1 miljon) = 476 000 kr.       Lägsta möjliga lönekrav under 2022 blir 448 422 kr Om årslönesumman i bolaget under 2022 enbart består av lön till en enda person i ägarens familj kommer det att räcka att årslönen under 2022 till den personen är 448 422 kr för att en lönedel av gränsbeloppet ska få beräknas.   Vid en årslön till familjemedlemmen på 448 422 kr som är enda lönen i bolaget under 2022 uppfylls nämligen lönekravet för beräkning av gränsbelopp enligt löneregeln för 2022.   En årslön på 448 422 kr för familjemedlemmen ger en lönedel på 224 211 kr och redan detta innebär att gränsbeloppet beräknat enligt huvudregeln blir större än schablonbeloppet enligt förenklingsregeln.   Dessutom får vid beräkningen av gränsbeloppet enligt huvudregeln läggas en viss procentandel av de anskaffade aktierna i bolaget. För år 2023 blir procentsatsen ca 11,50 procent av anskaffningskostnaden om statslåneräntan i slutet av november 2022 ligger på 2,50 procent. I ett 100 000-kronorsbolag blir kapitaldelen av utdelningsutrymmet i så fall 11 500 kr för 2023.     Schablonbeloppet är 195 250 kr under 2023 Enligt förenklingsregeln får årets nya gränsbelopp i bolaget beräknas till ett schablonbelopp som motsvarar 2,75 inkomstbasbelopp (71 000), vilket får användas oavsett lönesummans storlek i bolaget.   För år 2023 blir det schablonbeloppet 195 250 kr.   Förenklingsregeln får bara användas i ett bolag per person. Om flera medlemmar i en familj ensamma är ägare av var sitt fåmansbolag får förenklingsregeln användas av varje familjemedlem.   Peter Samuelsson, Visma Spcs   ... Visa mer

Schablonintäkten och därmed skatten på ditt Investeringssparkonto (ISK) förväntas höjas kraftigt nästa år. Statslåneräntan har börjat ticka upp i takt med att andra räntor stiger.     Schablonintäkten för investeringssparkonto beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 1,00 procentenhet. Dock lägst 1,25 procent.   Inkomstår 2022 Då statslåneräntan för år 2022 var låg (0,23 vid utgången av november 2021) sattes schablonräntan till den sk golvräntan på 1,25 procent.    Inkomstår 2023 Men för år 2023 beräknas statslåneräntan per siste november 2022 stiga till ca 2,25 procent. Detta innebär att 3,25 procent (2,25+1,00) kommer att ligga till grund för beräkning av schablonintäkt för inkomstår 2023.    På denna intäkt  utgår sedan 30 procent i kapitalskatt, vilket betyder en skatt på 0,975 procent på kapitalunderlaget istället för 0,375 procent år 2022.   Exempel Det innebär att ett kapitalunderlag på 1 000 000 kronor på ett ISK-konto ger en schablonintäkt på 32 500 kr (1 000 000 *0,0325) som sedan beskattas med 30 % vilket ger en skatt på 9 750 kronor (32 500*0,3). Motsvarande skatt för inkomstår 2022 är 3 750 kronor.   Följ statslåneräntan per vecka här ... Visa mer

Prisbasbelopp (52 500 kr) Prisbasbeloppet har för år 2023 beräknats till 52 500 kr. Det innebär att prisbasbeloppet för år 2023 är hela 4 200 kr högre än prisbasbeloppet för år 2022.    Det förhöjda prisbasbeloppet som används vid beräkning av pensionsgrundande inkomst har för år 2023 har beräknats till 53 500 kr, vilket också är en höjning med 4 200 kr jämfört med det förhöjda prisbasbeloppet för år 2022.   Skiktgräns för statlig inkomstskatt (598 500 kr) Då förändringen av prisbasbeloppet (förändringen + 2%) används vid beräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt innebär detta att skiktgränsen höjs från 540 700 kr till 598 500 kr.   För dig som har inkomst över den nya skiktgränsen innebär höjningen på 57 800 kr att den statliga skatten minskar med 11 560 kr (20% av 57 800 kr). Dvs ca 963 kr/mån.   Vi får se hur detta kommer att hanteras efter höstens riksdagsval. Nuvarande regering har troligtvis inte tänkt sig att de allra mest “högavlönade” ska “få” en skattesänkning på nästan 1 000 kr/månad. Skiktgränsen har ju justerats ned vid tidigare tillfällen och om nuvarande regering sitter kvar efter höstens val finns nog risk för en justering.   Brytpunkt för statlig inkomstskatt (613 900 kr) För att underlätta beräkningen av hur stora inkomster du kan ha innan den statliga inkomstskatten tas ut, kan du utgå från den så kallade brytpunkten. Brytpunkten är gränsen för uttag av statlig inkomstskatt före grundavdraget.   Har du vanlig årsinkomst över 613 900 kr (ca 51 100 kr/mån) betalar du statlig inkomstskatt med 20% på den överskjutande delen.   Belopp för år 2023 -       Prisbasbelopp 52 500 kr (48 300 kr år 2022) -       Förhöjt prisbasbelopp 53 500 kr (49 300 kr år 2022) -       Skiktgräns för statlig skatt 598 500 kr (540 700 kr år 2022) -       Brytpunkt för statlig skatt 613 900 kr (554 900 kr år 2022)    Läs mer om förändringen av prisbasbeloppet på SCB . ... Visa mer

Idag har regeringen överlämnat budgetpropostionen för år 2020 till riksdagen. Finansdepartementet har samlat en sida med förslag på skatteområdet som regeringen aviserar och föreslår i budgetpropositionen för år 2020. Nedan visas en del av listan. (hela listan finns här) Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt Regeringen föreslår att den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, den så kallade värnskatten, avskaffas den 1 januari 2020.  Höjt tak för uppskov vid bostadsförsäljningar Taket för uppskov vid bostadsförsäljningar är tillfälligt slopat. När slopandet löper ut vill regeringen höja taket till 3 miljoner kronor permanent (från 2020-07-01) Sänkt skatt för en miljon personer över 65 år I budgeten föreslår regeringen sänkt skatt för personer över 65 år som har inkomster över ca 17 000 kronor per månad. För lägre inkomster är skillnaden borta sedan 2018. Förslaget berör en miljon pensionärer. Skattereduktion för boende i vissa geografiska områden Som en del av den gröna skatteväxlingen vill regeringen sänka skatten med 1 650 kronor per år för den som bor i vissa geografiska områden, främst i Norrland och nordvästra Svealand.  Förstärkt avdrag för forskning och utveckling Regeringen vill ytterligare sänka arbetsgivaravgifterna för de personer som arbetar med forskning och utveckling i ett företag, det så kallade FoU-avdraget.  Ingångsavdrag för att fler ska komma i arbete Regeringen vill införa ett ingångsavdrag från 1 juli 2020. Ingångsavdraget är en nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Länk till Budgeten för 2020 på fem minuter ... Visa mer

Kryptovalutor är en form av digitala ”pengar” som kan användas för att överföra kapital via internet. En sådan virtuell valuta kan köpas och säljas vid olika handelsplatser på internet Den i nuläget mest framträdande virtuella valutan är bitcoin. Liknande valutor är till exempel Litecoin, Etherum och Ripple.  En virtuell valuta kan inte likställas med en utländsk valuta. Försäljning av en virtuell valuta ska därför kapitalvinstbeskattas enligt bestämmelserna om övriga tillgångar i 52 kapitlet inkomstskattelagen. Betalning med virtuell valuta vid exempelvis köp av en vara eller tjänst anses som ett byte och ska därför också kapitalvinstbeskattas Nedan kan du läsa mervirtuella valutor. Skatteverketssammanställning om virtuella valutor Skatteverketsställningstagande om beskattning vid mining av bitcoin och andra virtuellavalutor m m ... Visa mer