12 kommuner (inkl regionen) sänker skatten medan 35 höjer skatten 12 kommuner väljer att sänka skattesatsen (kommunal+regional) nästa år. Mest sänks skatten för invånarna i Vara, Lidingö och Ale kommun. Där får invånarna en sänkning mellan 50 och 60 öre.     Kolumnerna Kommun består av både kommunal och regional skatt.   För invånarna i 35 kommuner höjs skatten (kommunal+regional). Störst förändring blir det för invånarna i Övertorneå kommun vars skatt höjs med 75 öre. För kommuner som Eda, Filipstad, Hagfors, Karlstad, Munkfors, Storfors, Säffle, Torsby, Arvika, Forshaga, Grums, Hammarö, Kil, Kristinehamn, Sunne och Årjäng höjs skattesatsen med minst 60 öre.   Kolumnerna Kommun består av både kommunal och regional skatt.   Lägst kommunal skattesats i landet Invånarna i Österåkers kommun har landets lägsta skattesats (kommunal+regional). År 2025 uppgår den till 28,98 procent. Kolumnerna Kommun består av både kommunal och regional skatt.     Högst skattesats har invånarna i Degerfors. Jämfört med år 2024 är skattesatsen oförändrad men uppgår nästa år ändå till 35,30 procent. För invånarna i dessa kommuner är skillnaden i skattesats över 6 kronor mot det lägsta.   Kolumnerna Kommun består av både kommunal och regional skatt.   Lägger vi till begravningsavgift samt kyrkoavgift ökar den totala skattesatsen ytterligare. År 2025 toppar församlingen “Degerfors–Nysunda” med totala skattesatsen 36.518 procent.   Begravningsavgiften ökar igen Begravningsavgiften uppgår år 2025 till 29,30 öre, vilket innebär en ökning jämfört med 2024 då avgiften uppgick till 27,70 öre. Avgiften gäller för samtliga folkbokförda i områden där Svenska kyrkan sköter begravningsverksamheten.   Uppdatera kommunalskattesatserna för 2025 i Visma Skatt Använder du lokalt installerade produkten Visma Skatt eller Visma Skatt Proffs kan du nu uppdatera kommunalskattesatserna för år 2025.    Uppdateringen gör du inne i skatteprogrammet under menyn Arkiv - Uppdatera - Kommunalskattesatser via internet.         ... Visa mer

    Positiv och negativ räntefördelning i inkomst av näringsverksamhet 2025 Positiv räntefördelning = 7,96% (SLR + 6%) Negativ räntefördelning = 2,96% (SLR + 1%) Gränsbelopp i fåmansaktiebolag 2025 Uppräkning av sparat gränsbelopp = 4,96% (SLR + 3%) Kapitaldel av årets gränsbelopp = 10,96% (SLR + 9%) Ränterelaterat belopp vid bilförmånsberäkning 2025 Ränterelaterat belopp för nya bilar = 2,372% (SLR * 0,70 + 1,00) Schablonintäkt på investeringskonto (ISK) år 2025 Procentsatsen som används är statslåneräntan den 30 november föregående år plus en (1) procentenhet, men den kan aldrig bli lägre än 1,25 procent. För inkomståret 2025 innebär det att schablonintäkten blir 2,96 procent av kapitalunderlaget.   Regeringen har föreslagit en skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto, i kapitalförsäkring och i PEPP-produkt. Den skattefria grundnivån föreslås uppgå till 150 000 kronor från och med 1 januari 2025 och 300 000 kronor från och med 1 januari 2026.   Schablonintäkt på periodiseringsfond år 2025 i aktiebolag Aktiebolag som vid beskatt­ningsårets ingång har periodiseringsfonder ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Det kan liknas vid att man betalar en ränta på den skattekredit man får i och med att beskattningen av periodiseringsfonderna skjuts upp. Schablonintäkten beräknas utifrån den statslåneränta som gäller vid utgången av november året före det kalenderår som beskattningsåret slutar.  För beskattningsår som slutar under 2025 är procentsatsen som periodiseringsfonderna ska multipliceras med 1,96 procent.   Uppdatera statslåneräntan i Visma Skatt Använder du lokalt installerade produkten Visma Skatt eller Visma Skatt Proffs kan du nu uppdatera statslåneräntan per 2024-11-30 direkt i programmet..    Uppdateringen gör du inne i skatteprogrammet under menyn Arkiv - Uppdatera - Statslåne- och basräntan via internet. ... Visa mer

Den så kallade basräntan,som styr räntan på skattekontot, fastställdes till 2,50 procent enligt Skatteverkets föreskrift SKVFS 2024:14.    Den 1 december sänks därmed den låga kostnadsräntan för underskott på skattekontot från 3,75 procent till 2,50 procent. Det påverkar den som har skatt eller avgift att betala och den som har anstånd med att betala skatter och avgifter. Intäktsräntan på överskott blir samtidigt 1,125 procent. Hur beräknas de olika räntorna: Intäktsräntan motsvarar 45 procent av basränta Låg kostnadsränta motsvarar basräntan Hög kostnadsränta motsvarar Basräntan + 15 procentenheter Från och med 1 december 2024 gäller följande räntesatser: Intäktsränta: 1,125 % Låg kostnadsränta: 2,50 % Hög kostnadsränta: 17,50 % Räntesatser fram till och med 30 november 2024: Intäktsränta: 1,6875 % Låg kostnadsränta: 3,75 % Hög kostnadsränta: 18,75 % ... Visa mer

Igår aviserades förändrade regler för solceller från år 2025/2026. Två delar är berörda.   1. Vid installation av nätanslutet solcellssystem ges idag 20% i skattereduktion för arbete och material. Nu aviseras en sänkning av skattereduktionen från 20% till 15%.    => Ändringen förväntas gälla från 2025-07-01   2. Om du producerar och säljer förnybar el ges idag en skattereduktion på 60 öre per kilowattimme. Den högsta skattereduktion du kan få är 18 000 kronor, då begränsningen ligger på 30 000 sålda kWh. Nu aviseras att denna skattereduktion helt tas bort   => Ändringen förväntas gälla från 2026-01-01     Återbetalningstiden för solcellsinvesteringen påverkas markant En normalstor anläggning säljer ca 10 000 kWh per år och erhåller då skattereduktion på 6 000 kr per år. Det motsvarar ca 500kr/månad och utgör en stor del av kalkylen.   Låt säga att du idag räknar med att återbetalningstiden är 10 år. I och med försämrade regler så tappar du 60 000 kr under denna tid och lär förlänga återbetalningstiden (och intresset för solpaneler) med flera år. Detta gäller ju även befintliga system.   Lägg till att du planerar att köpa ett nytt system, då tappar du även 5% i skattereduktion (sänkningen från 20% till 15%) . Med en anläggning som kostar 200 000 kr minskar skattereduktionen för grön teknik med 10 000 kr.   Ovanstående kommer givetvis även påverka de företag som har som t ex förser villatak med solcellsanläggningar klart negativt. Det kommer med andra ord bli svårare att sälja in produkten till privatpersoner.   Läs mer om förslaget här https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/09/forandrade-skattesubventioner-for-solceller ... Visa mer

I Visma Skatt och Visma Skatt & Bokslut Pro kan du räkna på hur stor lön du eller någon i närståendekretsen måste ta ut från fåmansbolaget under år 2024 för att kunna använda löneunderlaget som lönebaserat utrymme för lågbeskattade utdelningar under år 2025.   Beräkningarna gör du enkelt på sidan Löneunderlag i något av programmens kalkyler för Fåmansbolag för år 2025.   Observera att funktionen i Visma Skatt & Bokslut Pro är tillgänglig från 2024-10-01.   Förändrade 3:12-regler för fåmansföretag 2026?   Beräkning av gränsbeloppet Det är det årliga beräknade gränsbeloppet som avgör hur stort utrymme det finns för att göra utdelning till 20 procent i skatt från fåmansbolag där någon i familjen arbetar aktivt.   Gränsbeloppets storlek får beräknas enligt huvudregeln eller förenklingsregeln.    Enligt den så kallade huvudregeln består gränsbeloppet av en lönedel och en kapitaldel och är i regel den mest gynnsamma regeln om någon i familjen har ett avlönat heltidsjobb i bolaget.   Under år 2025 får 50 procent av hela lönesumman inräknas när det lönebaserade utrymmet av gränsbeloppet ska fastställas.   Lönebaserat utrymme får dock enbart beräknas om du äger andelar som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget.   Det finns ett tak för det lönebaserade utrymmet, som begränsas till att per år och delägare uppgå till högst 50 gånger delägarens egen eller någon närståendes lön.   Räkna på lönekravet Det finns också ett lönekrav som måste vara uppfyllt för att löneregeln vid beräkning av gränsbeloppet ska få användas.   Enligt lönekravet måste en person inom ägarens familj ha fått en lön av en viss storlek från fåmansbolaget under året före det år som gränsbeloppet beräknas för. Vid beräkning av gränsbelopp för utdelning under år 2025, tittar man alltså på löneuttagen som gjorts under år 2024.   Följande gränser för lönekravet gäller vid beräkning av gränsbelopp för 2025: Med en årslön på minst 731 520 kr är lönekravet alltid uppfyllt, men lönedelen av utdelningsutrymmet får ändå inte beräknas till större belopp än 50 gånger egna lönen. Är den totala lönesumman under 2024 i bolaget inklusive löner i dotterbolag 5 486 400 kr eller högre måste ägaren eller någon annan i någon i ägarens familj ta ut en lön under 2024 på minst 731 520 kr, för att lönekravet ska uppfyllas. Är årslönesumman i företaget lägre än 5 486 400 kr räcker det att lönen till ägaren eller någon i dennes familj är minst 457 200 kr + 5 procent av årslönesumman för att lönekravet ska anses uppfyllt. Lägsta möjliga lönekrav för 2024 kommer att vara 481 264 kr.   Exempel En ensam ägare har ett bolag med 100 000 kr i aktiekapital (kapitalunderlag) och årslönesumman i bolaget uppgår till 1 miljon kronor. Gränsbeloppet får då beräknas till 500 000 kr under 2025 på grund av de anställdas lönesumma. Sedan tillkommer cirka 10 500 kr i gränsbelopp på grund av aktiekapitalet.     Lönekravet under 2024 för ägaren eller någon anhörig till denne blir 457 200 + 50 000 kr (0,05 x 1 miljon) = 507 200 kr.        Lägsta möjliga lönekrav under 2024 blir 481 264 kr Om årslönesumman i bolaget under 2024 enbart består av lön till en enda person i ägarens familj kommer det att räcka att årslönen under 2024 till den personen är 481 264 kr för att en lönedel av gränsbeloppet ska få beräknas.   Vid en årslön till familjemedlemmen på 481 264 kr som är enda lönen i bolaget under 2024 uppfylls nämligen lönekravet för beräkning av gränsbelopp enligt löneregeln för 2024.   En årslön på 481 264 kr för familjemedlemmen ger en lönedel på 240 632 kr och redan detta innebär att gränsbeloppet beräknat enligt huvudregeln blir större än schablonbeloppet enligt förenklingsregeln.   Dessutom får vid beräkningen av gränsbeloppet enligt huvudregeln läggas en viss procentandel av de anskaffade aktierna i bolaget. För år 2025 blir procentsatsen cirka 10,5 procent av anskaffningskostnaden om statslåneräntan i slutet av november 2024 ligger på 1,50 procent. I ett 100 000-kronorsbolag blir kapitaldelen av utdelningsutrymmet i så fall 10 500 kr för 2025.     Schablonbeloppet är 209 550 kr under 2025 Enligt förenklingsregeln får årets nya gränsbelopp i bolaget beräknas till ett schablonbelopp som motsvarar 2,75 inkomstbasbelopp (76 200), vilket får användas oavsett lönesummans storlek i bolaget. För år 2025 blir gränsbeloppet enligt förenklingsregeln 209 550 kr.   Förenklingsregeln får bara användas i ett bolag per person. Om flera medlemmar i en familj ensamma är ägare av var sitt fåmansbolag får förenklingsregeln användas av varje familjemedlem.   Peter Samuelsson - Skattespecialist på Visma Spcs     ... Visa mer

Prisbasbeloppet för år 2025 är fastställt till 58 800 kr Prisbasbeloppet för år 2025 publicerades i mitten av juli och i år blev det en mer normal höjning. Prisbasbeloppet för nästa år (2025) har nu fastställts till 58 800 kr. En höjning med 1 500 kr mot fg år.    Skiktgräns för statlig skatt höjs med ca 4,5% För år 2024 skulle brytpunkten för statlig skatt höjts ovanligt mycket, men regeringen backade och slopade 2024 års uppräkning helt och hållet efter högljudda protester från diverse håll.   Med normal uppräkning hade brytpunkten för statlig skatt år 2024 varit 56 900 kr/mån. Nu stannade den kvar på 2023 års nivå och bibehölls på 51 100 kr/mån. Hade normal uppräkning skett 2024, hade 2025 års brytpunkt beräknats till 59 500 kr/mån (713 800 kr/år).   Men i och med att 2024 års nivå blev fryst till 2023 års nivå, blir brytpunkten för statlig skatt år 2025 cirka 53 600 kr/mån (643 100 kr/år). Beloppet är högre för de som passerat pensionsåldern.   Skiktgränsen för år 2025 blir 625 800 kr då den räknas upp med 4,56 % (KPI + 2 procentenheter) Olika belopp år 2025 Prisbasbelopp 58 800 kr (57 300 kr år 2024) Skiktgräns för statlig skatt 625 800 kr (598 500 kr år 2024) Brytpunkt för statlig skatt 643 100 kr (615 300 kr år 2024) Högsta månadslön utan statlig skatt ca 53 600 kr (51 100 kr år 2024)     Vad är skiktgräns och brytpunkt (statlig skatt)? Brytpunkten för statlig skatt är årslönen innan det har gjorts ett obligatoriskt grundavdrag. Statlig inkomstskatt ska betalas först när skiktgränsen är uppnådd inkomstmässigt, vilket alltså motsvarar årslönen minus grundavdraget. På den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger skiktgränsen är den statliga inkomstskatten 20 procent. ... Visa mer

Den så kallade basräntan,som styr räntan på skattekontot, fastställdes till 3,75 procent enligt Skatteverkets föreskrift SKVFS 2024:5.   Den 1 juli sänks därmed den låga kostnadsräntan för underskott på skattekontot från 5 procent till 3,75 procent. Det påverkar den som har skatt eller avgift att betala och den som har anstånd med att betala skatter och avgifter. Intäktsräntan på överskott blir samtidigt 1,6875 procent. Hur beräknas de olika räntorna: Intäktsräntan motsvarar 45 procent av basräntan Låg kostnadsränta motsvarar basräntan Hög kostnadsränta motsvarar Basräntan + 15 procentenheter Från och med den 1 juli 2024 gäller följande räntesatser: Intäktsränta: 1,6875 % Låg kostnadsränta: 3,75 % Hög kostnadsränta: 18,75 % Räntesatser fram till och med 31 juni 2024: Intäktsränta: 2,25 % Låg kostnadsränta: 5,0 % Hög kostnadsränta: 20 %   Visma Skatt och Visma Skatt Proffs I de lokalt installerade programmen kan du uppdatera basräntan via menyvalet Arkiv/Uppdatera/Statslåne- och basräntan via internet ... Visa mer

Idag (2024-06-03) överlämnades kommitténs förslag om hur de så kallade 3:12-reglerna både kan förenklas och förbättras. Kommittén föreslår i betänkandet bland annat:   Dagens förenklingsregel och huvudregel slås ihop till en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare. Ett grundbelopp på 4 IBB ( 304 800 kr för år 2024) föreslås vid beräkning av gränsbeloppet. Detta fördelas på andelarna i företaget. Till grundbeloppet får ett lönebaserat utrymme läggas till vid beräkning av gränsbeloppet. Detta utgörs som tidigare av 50 % av kontant utbetalda löner i företaget och dess dotterföretag. Från detta ska ett "löneavdrag" på 8 IBB (609 600 kr för år 2024) göras för varje delägare. Kapitalandelskravet (4 %) och lönekravet slopas. Enligt dagens regler får en del av omkostnadsbeloppet (SLR + 9 %) läggas till vid beräkning av gränsbeloppet (enligt huvudregeln). Denna del kommer att kvarstå, men bara för del delen av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr. ett gemensamt takbelopp (90 IBB) för hur stor del av utdelning och kapitalvinst som maximalt får tas upp i inkomstslaget tjänst att syskonkretsen inte längre ska betraktas som närstående och därför inte påverkar en delägares beskattning att karenstiden och andra tidsgränser kortas med ett år. Enligt kommitténs förslag ska de nya reglerna träda i kraft den 1 januari 2026. Kommitténs förslag kommer nu att beredas i Regeringskansliet.     Exempel på ett enmansbolag utan anställda Förutsättningar för beräkningsreglerna: SLR = 1 % IBB = 76 200 kr Omkostnadsbelopp = 50 000 kr Sparat utdelningsutrymme = 100 000 kr Löneunderlag 8 IBB (609 600 kr) Egen lön 8 IBB (609 600 kr) Nuvarande regler Lönekravet uppfylls genom lönen på 609 600 kr 50 % av löneunderlaget motsvarar 304 800 kr i lönebaserat  utrymme Omkostnadsbeloppets uppräkning ökar gränsbeloppet med 5 000 kr (50 000 *SLR+9) Sparat utdelningsutrymme 100 000 kr Sparat utdelningsutrymme räknas upp med 4 000 kr (100 000 *SLR+1) Totalt 413 800 kr i gränsbelopp (304 800 + 5 000 + 4 000 + 100 000)   Föreslagna regler Nytt begrepp “Grundbelopp” = 4 IBB (304 800 kr) Nytt begrepp “Löneavdrag” = 8 IBB (609 600 kr) Då delägarens andel av företagets löneunderlag inte överstiger löneavdraget på 8 IBB (609 600 kr) beräknas inget lönebaserat utrymme* Ingen uppräkning av omkostnadsbeloppet Sparat utdelningsutrymme 100 000 kr Ingen uppräkning av sparat utdelningsutrymme Ägaren får dock använda grundbeloppet på 4 IBB (304 800 kr) Totalt 404 800 kr i gränsbelopp (304 800 + 100 000 kr)   * ) Om ägaren ökar sitt löneuttag eller anställer någon som inte är delägare får denne dock lönebaserat utrymme på den ökade lönen     Exempel på ett enmansbolag med anställda Förutsättningar: SLR = 1 % IBB = 76 200 kr Omkostnadsbelopp = 175 000 kr Sparat utdelningsutrymme = 100 000 kr Löneunderlag 5 000 000 Egen lön 5 IBB (381 000 kr) Nuvarande regler   Lönekravet uppfylls inte via löneuttaget på 381 000 kr, då det behövs 707 200 kr i eget löneuttag. Omkostnadsbeloppets uppräkning ökar gränsbeloppet med 17 500 kr (175 000 *SLR+9) Sparat utdelningsutrymme 100 000 kr Sparat utdelningsutrymme räknas upp med 4 000 kr (100 000 *SLR+1) Förenklingsregeln beräknas till 209 550 och ger högre gränsbelopp Totalt 313 550 kr i gränsbelopp (209 550 + 4 000 + 100 000)         Föreslagna regler I botten ligger grundbeloppet på 4 IBB (304 800 kr) Delägarens andel av företagets löneunderlag (5 000 000) minskat med löneavdraget på 8 IBB (609 600 kr) beräknas till 5 000 000 - 609 600 kr = 4 390 400 kr. 50% av detta får användas som lönedel vid beräkning av gränsbeloppet (2 195 200 kr) På den del som överstiger 100 000 av omkostnadsbeloppet får en del av beloppet öka gränsbeloppet. I detta fall sker en “ränteberäkning”  genom att gränsbeloppet ökar med SLR+9 procentenheter (175 000 - 100 000) * SLR+9 = 7 500 kr Sparat utdelningsutrymme 100 000 kr Ingen uppräkning av sparat utdelningsutrymme Totalt 2 607 500 kr i gränsbelopp (304 800 + 2 195 200 + 7 500 + 100 000 kr)     ... Visa mer

En enskilda näringsidkare som har en årlig nettoomsättning som normalt uppgår till högst tre miljoner kronor kan idag välja att upprätta ett förenklat årsbokslut.    Regeringen har nu tagit fram en promemoria som ligger med potten för höstbudgeten 2025   Promemorians förslag:  En enskild näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut får göra värdeminskningsavdrag med hela avskrivningsunderlaget om underlaget uppgår till högst ett halvt prisbasbelopp. Lagändringarna föreslås träda i kraft 2025.   Dagens regler Direktavskrivning för inventarier av mindre värde Omedelbart avdrag innebär att du får dra av hela utgiften det år du köpte in varan. Du får göra omedelbart avdrag för inventarier till ett mindre värde inventarier som bedöms ha en ekonomisk livslängd på högst tre år. Inventarier av mindre värde får du dra av året de skaffas till näringsverksamheten. Med mindre värde menas att anskaffningsvärdet exklusive moms understiger ett halvt prisbasbelopp, det vill säga för inköp till ett värde av 26 250 kronor för inkomstår 2023 och 28 650 kronor för inkomstår 2024.   Räkenskapsenlig avskrivning Om du ska använda den här metoden ska det skattemässiga avdraget (värdeminskningsavdraget) motsvara avskrivningen i bokslutet. Värdet i balansräkningen ska också överensstämma med det skattemässiga värdet. Om du upprättar ett förenklat årsbokslut ska avskrivningen följa beskattningen, vilket innebär att du följer reglerna för räkenskapsenlig avskrivning.   Du kan välja mellan huvudregeln (30 procent) och kompletteringsregeln (20 procent). Exempel - dagens respektive förslaget Inköpspris = 32 000 Prisbasbelopp = 60 000 (ett halvt prisbasbelopp = 30 000)   Enligt dagens regler   År Restvärde IB Värdeminskning Restvärde UB År 1 32 000 9 600 22 400 År 2 22 400 6 720 15 680 År 3 15 680 6 400 9 280 År 4 9 280 6 400 2 880 År 5 2 880 2 880 0   Föreslagna regler   År Restvärde IB Värdeminskning Restvärde UB År 1 32 000 9 600 22 400 År 2 22 400 22 400 0 År 3       År 4       År 5         Restvärdet sätts ned till noll redan efter år 2.   Varför inte höja gränsen för när direktavdrag får göras? Ett bättre förslag, som skulle bli en rejäl administrativ förenkling, skulle vara att höja beloppsgränsen för när direktavdrag får göras till exempelvis ett eller några prisbasbelopp. Då skulle de flesta inventarierna kunna dras av direkt och leda till betydligt enklare. ... Visa mer

För fysiska personer, enskilda näringsidkare och delägare i fåmansbolag som räknar med större underskott än 30 000 kronor behöver betala in belopp som överstiger 30 000 kronor senast 20024-02-12 för att slippa kostnadsränta. Resterande belopp, dvs upp till 30 000 kronor, ska betalas in senast 2024-05-03. Du som inte gör någon extra inbetalning till skattekontot betalar en låg kostnadsränta fram till det datum då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodag). Du ska betala skatten inom 90 dagar från att Skatteverket fattat beslut om din slutliga skatt (slutskattebesked). Den låga kostnadsräntan är numera 5 procent. Räntan beräknas dag för dag. På underskott som är större än 30 000 kronor beräknas kostnadsränta från 13 februari 2024. På underskott som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta från 4 maj 2024. Nedan visas ett exempel från Skatteverket Exempel: Irene har kvarskatt på 70 000 kronor Irene ska betala 70 000 kronor i kvarskatt. Hon gör ingen extra inbetalning utan väntar med att betala kvarskatten till förfallodagen, som i hennes fall är 12 september.    Kostnadsräntan beräknas från och med 13 februari på den del av beloppet som överstiger 30 000 kronor. Från och med 4 maj beräknas ränta på hela kvarskatten. Irene ska betala den låga kostnadsräntan som är 5 procent. Från och med 13 februari till och med 3 maj betalar Irene 5,48 kronor i ränta per dag (40 000 kronor × 0,05 ÷ 365). 5,48 kronor per dag i 81 dagar blir 444 kronor.  Från och med 4 maj till och med 12 september betalar hon 9,59 kronor per dag eftersom kostnadsräntan beräknas på hela kvarskatten (70 000 kronor × 0,05 ÷ 365). 9,59 kronor per dag i 132 dagar blir 1 266 kronor. Totalt ska Irene betala 1 710 kronor (5,48 kronor per dag i 81 dagar + 9,59 kronor per dag i 132 dagar).   För att undvika kostnadsränta på 1 710 behöver du alltså betala in 40 000 senast 2024-02-12 och resterande 30 000 senast 2024-05-03.       ... Visa mer

1. Den första delen innebär att Finansdepartementet remitterar ett förslag om avtrappade ränteavdrag för konsumtionslån utan trygga säkerheter.   Förslaget innebär att ränteavdrag för lån som inte lämnas mot säkerhet i bostad, fordon eller båt trappas av under två år för att vara helt utfasat 1 januari 2026. År 2025 blir föreslås nedtrappningen bli 50 procent.   => På blancolån kommer du i så fall inte kunna få några ränteavdrag. Så alla dessa lån kommer i princip bli ännu dyrare. Länk till promemorian    2. Det andra delen i paketet är ett uppdrag till Finansinspektionen att ta ställning till en höjning av bolånetaket från 85 till 90 procent. En höjning kan skapa större möjlighet för fler personer att äga sitt boende och bidra till att färre bolånetagare kompletterar lån mot säkerhet i bostad med blancolån vid bostadsköp.   => En höjning av bolånetaket skulle kunna sänka tröskeln för att fler ska komma in på den ägda bostadsmarknaden och samtidigt minska drivkrafterna att ta blancolån för att finansiera bostadsköp.   => Idag behöver du lägga minst 15% i kontantinsats. Så om du idag köper ett boende för tex 4 000 000 kronor måste du lägga minst 600 000 i kontantinsats (lånetaket är 85% => 3 400 000). Ändringen innebär att det "räcker" med 400 000 i kontantinsats. ... Visa mer

Skatten på ISK-konto (investeringssparkonto) har vid flera tillfällen höjts de senaste åren. Både genom att ett golv infördes när räntan var låg och sedan via ett tillägg på en procentenhet utöver statslåneräntan. Dessutom har statslåneräntan höjts fler procentenheter de senaste två åren.   Nu har regeringen återigen aviserat sänkning “ISK-skatten”, fast först från år 2025. Tanken med förslaget är att de första 300 000 av kapitalunderlaget ska vara skattefria.   Om det blir verklighet är däremot inte säkert då regeringen hänger upp förslaget på att det kan genomföras OM det ekonomiska läget tillåter det.   => Så vi får helt enkelt se vad som händer i höstbudgeten 2025 (september 2024).   Vad gäller idag?   Inkomstår 2023 Utgår från statslåneräntan 2022-11-30 plus en procentenhet (1,94 + 1,00 = 2,94) Schablonintäkten är 2,94 procent av kapitalunderlaget På schablonintäkten betalar du 30 procent kapitalskatt, dvs 0,882 procent av kapitalunderlaget   Inkomstår 2024 Utgår från statslåneräntan 2023-11-30 plus en procentenhet (2,62 + 1,00 = 3,62) Schablonintäkten är 3,62 procent av kapitalunderlaget På schablonintäkten betalar du 30 procent kapitalskatt, dvs 1,086 procent av kapitalunderlaget   Exempel Så har du t ex 300 000 i kapitalunderlag blir: Schablonintäkt 10 860 (8 820 för år 2023) Kapitalskatt 3 258 (2 646 för år 2023)   Exempel om förslaget går igenom för år 2025 Du har 300 000 i kapitalunderlag och vi antar att statslåneräntan är samma som för 2024: Schablonintäkt 10 860 (eller 0) Kapitalskatt 0 Skatten sänks alltså i detta fall med 3 258 kr jämfört med år 2024 ... Visa mer

Positiv och negativ räntefördelning i inkomst av näringsverksamhet 2024 Positiv räntefördelning = 8,62% (SLR + 6%) Negativ räntefördelning = 3,62% (SLR + 1%) Gränsbelopp i fåmansaktiebolag 2024 Uppräkning av sparat gränsbelopp = 5,62% (SLR + 3%) Kapitaldel av årets gränsbelopp = 11,62% (SLR + 9%) Ränterelaterat belopp vid bilförmånsberäkning 2024 Ränterelaterat belopp för nya bilar = 2,834% (SLR * 0,70 + 1,00) Schablonintäkt på investeringskonto (ISK) år 2024 Procentsatsen som används är statslåneräntan den 30 november föregående år plus en (1) procentenhet, men den kan aldrig bli lägre än 1,25 procent. För inkomståret 2024 innebär det att schablonintäkten blir 3,62 procent av kapitalunderlaget.   “ISK-skatten” höjs från 0,882% till 1,086%, dvs en höjning med hela 23,13%.   Schablonintäkt på periodiseringsfond år 2024 i aktiebolag Aktiebolag som vid beskatt­ningsårets ingång har periodiseringsfonder ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Det kan liknas vid att man betalar en ränta på den skattekredit man får i och med att beskattningen av periodiseringsfonderna skjuts upp.   Schablonintäkten beräknas utifrån den statslåneränta som gällde vid utgången av november året före det kalenderår då beskattningsåret går ut.    För beskattningsår som slutat under 2024 är procentsatsen som periodiseringsfonderna ska multipliceras med 2,62 procent.   Visma Spcs:s olika skatteprogram är redan uppdaterade Visma Skatt & Bokslut Pro uppdateras automatiskt. Den nya statslåneräntan används främst i fåmansbolagsdelen för år 2024 Visma Skatt/Visma Skatt Proffs (installerad produkt). Du kan uppdatera statslåneräntan via menyvalet Arkiv/Uppdatera ... Visa mer

Inkomstbasbeloppet används för beräkningar i det nya pensionssystemet och ska återspegla inkomstutvecklingen för förvärvsarbetande i landet. Beloppet används bl. a. vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och vid beräkning av avgiftsunderlag för allmän pensionsavgift.   Men inkomstbasbeloppet påverkar även andra delar såsom takbeloppet för fastighetsavgift, lönekravet i fåmansbolag m m. Höjda taxeringsvärden trycker upp fastighetsavgiften mer än vanligt nästa år   Fastighetsavgiften för småhus är i år (2023) 9 287 kronor per år eller högst 0,75 procent av taxeringsvärdet om det ger en lägre avgift.   Inkomstbasbeloppet för år 2024 har nu beräknats till 76 200 kronor. Detta innebär att takbeloppet för fastighetsavgift höjs till 9 525 kronor per år, dvs en höjning med 238 kronor.   Betydligt högre höjning får dock de som idag inte når upp till takunderlaget (taxeringsvärde 1 270 000 år 2024), då avgiften i de fallen beräknas som 0,75 procent av just taxeringsvärdet.    Inför år 2024 sker en så kallad förenklad fastighetstaxering som berör över 2 miljoner fastigheter. Taxeringsvärdena från år 2024 förväntas öka med i snitt 30 procent i hela landet.   Exempel Taxeringsvärde år 2023 är 900 000 kronor Fastighetsavgiften är 6 750 kronor (0,75 procent av taxeringsvärdet) Taxeringsvärdet för år 2024 ökar med landets snittökning (30%) till 1 170 000 kronor. Fastighetsavgiften skulle då också öka med 30 procent till hela 8 775 kronor per år. Dvs en ökning på 2 025 kronor per år.   Fastighetsägarna mfl får det betydligt tuffare nästa år då bolåneräntorna förblir höga, elskatten höjs 9 procent, nätavgifterna höjs ytterligare, fjärrvärmen höjs, VA-avgifter höjs och nu även fastighetsavgiften.   Länk till Skatteverkets sammanställning över fastighetsavgift 2008-2023 Peter Samuelsson, Visma Spcs Skattespecialist ... Visa mer

I Visma Skatt och Visma Skatt & Bokslut Pro kan du räkna på hur stor lön du eller någon i närståendekretsen måste ta ut från fåmansbolaget under år 2023 för att kunna använda löneunderlaget som lönebaserat utrymme för lågbeskattade utdelningar under år 2024. OBS - Kalkyldelen för att beräkna lönekravet via Visma Skatt & Bokslut Pro öppnar 2023-10-01 och stöds för typen privatpersoner.   Beräkningarna gör du enkelt på sidan Löneunderlag i något av programmens kalkyler för Fåmansbolag för år 2024.   Då inkomstbasbeloppet för 2023 höjdes relativt mycket, 71 000 till 74 300, har lönekravet för år 2023 ökat mer än vanligt.   Beräkning av gränsbeloppet Det är det årliga beräknade gränsbeloppet som avgör hur stort utrymme det finns för att göra utdelning till 20 procent i skatt från fåmansbolag där någon i familjen arbetar aktivt.   Gränsbeloppets storlek får beräknas enligt huvudregeln eller förenklingsregeln.    Enligt den så kallade huvudregeln består gränsbeloppet av en lönedel och en kapitaldel och är i regel den mest gynnsamma regeln om någon i familjen har ett avlönat heltidsjobb i bolaget.   Under år 2024 får 50 procent av hela lönesumman inräknas när det lönebaserade utrymmet av gränsbeloppet ska fastställas.   Lönebaserat utrymme får dock enbart beräknas om du äger andelar som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget.   Det finns ett tak för det lönebaserade utrymmet, som begränsas till att per år och delägare uppgå till högst 50 gånger delägarens egen eller någon närståendes lön.   Räkna på lönekravet Det finns också ett lönekrav som måste vara uppfyllt för att löneregeln vid beräkning av gränsbeloppet ska få användas.   Enligt lönekravet måste en person inom ägarens familj ha fått en lön av en viss storlek från fåmansbolaget under året före det år som gränsbeloppet beräknas för. Vid beräkning av gränsbelopp för utdelning under år 2024, tittar man alltså på löneuttagen som gjorts under år 2023.   Följande gränser för lönekravet gäller vid beräkning av gränsbelopp för 2024: Med en årslön på minst 713 280 kr är lönekravet alltid uppfyllt, men lönedelen av utdelningsutrymmet får ändå inte beräknas till större belopp än 50 gånger egna lönen. Är den totala lönesumman under 2023 i bolaget inklusive löner i dotterbolag 5 349 600 kr eller högre måste ägaren eller någon annan i någon i ägarens familj ta ut en lön under 2023 på minst 713 280 kr, för att lönekravet ska uppfyllas. Är årslönesumman i företaget lägre än 5 349 600 kr räcker det att lönen till ägaren eller någon i dennes familj är minst 445 800 kr + 5 procent av årslönesumman för att lönekravet ska anses uppfyllt. Lägsta möjliga lönekrav för 2023 kommer att vara 469 264 kr.   Exempel En ensam ägare har ett bolag med 100 000 kr i aktiekapital (kapitalunderlag) och årslönesumman i bolaget uppgår till 1 miljon kr. Gränsbeloppet får då beräknas till 500 000 kr under 2023 på grund av de anställdas lönesumma. Sedan tillkommer cirka 12 000 kr i gränsbelopp på grund av aktiekapitalet.   Lönekravet under 2023 för ägaren eller någon anhörig till denne blir 445 800 + 50 000 kr (0,05 x 1 miljon) = 495 800 kr.              Lägsta möjliga lönekrav under 2023 blir 469 264 kr Om årslönesumman i bolaget under 2023 enbart består av lön till en enda person i ägarens familj kommer det att räcka att årslönen under 2023 till den personen är 469 264 kr för att en lönedel av gränsbeloppet ska få beräknas.   Vid en årslön till familjemedlemmen på 469 264 kr som är enda lönen i bolaget under 2023 uppfylls nämligen lönekravet för beräkning av gränsbelopp enligt löneregeln för 2023.   En årslön på 469 264 kr för familjemedlemmen ger en lönedel på 234 632 kr och redan detta innebär att gränsbeloppet beräknat enligt huvudregeln blir större än schablonbeloppet enligt förenklingsregeln.   Dessutom får vid beräkningen av gränsbeloppet enligt huvudregeln läggas en viss procentandel av de anskaffade aktierna i bolaget. För år 2024 blir procentsatsen cirka 12 procent av anskaffningskostnaden om statslåneräntan i slutet av november 2023 ligger på 3 procent. I ett 100 000-kronorsbolag blir kapitaldelen av utdelningsutrymmet i så fall 12 000 kr för 2024.     Schablonbeloppet är 204 325 kr under 2024 Enligt förenklingsregeln får årets nya gränsbelopp i bolaget beräknas till ett schablonbelopp som motsvarar 2,75 inkomstbasbelopp (74 300), vilket får användas oavsett lönesummans storlek i bolaget.   För år 2024 blir gränsbeloppet enligt förenklingsregeln 204 325 kr.   Förenklingsregeln får bara användas i ett bolag per person. Om flera medlemmar i en familj ensamma är ägare av var sitt fåmansbolag får förenklingsregeln användas av varje familjemedlem.   --------------------------------------------------------------------------------  Peter Samuelsson - Skattespecialist ... Visa mer

Idag presenterades budgetpropositionen för år 2024. De flesta förslagen har redan delgivits under de senaste veckorna. Nedan följer en kort sammanfattning över regeringens förslag och bedömningar inom “skatteområdet”. Skatten på arbetsinkomster och pension bör sänkas. Det bör införas en indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp bör höjas från 65 till 66 år Uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt bör pausas för beskattningsåret 2024 Taket för rotavdraget bör tillfälligt höjas Tidsgränsen för expertskatten bör utvidgas från fem till sju år. En kompensation bör ges till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag, och ikraftträdandet av den höjda åldersgränsen till 67 år bör senareläggas Jämförelseräntan vid ränteförmån höjs Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som fyllt 15 men inte 18 år slopas Det bör göras vissa lagtekniska justeringar av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling (FoU-avdraget) och av den generella nedsättningen av egenavgifterna. Vissa gränsbelopp vid beskattningen av fastighetsrelaterade inkomster höjs. Beskattningen av inlösenaktier ändras i vissa fall Det bör införas en tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Skatten på bensin och diesel bör sänkas. Skatten på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk bör sänkas. Skatten på naturgrus och skatten på avfall höjs och BNP-indexeringen slopas Skatten på plastbärkassar avskaffas. Energiskatten på el för infångning av koldioxid bör sänkas. Vägavgiften inom eurovinjettsamarbetet för tung lastbilstrafik bör differentieras utifrån koldioxidutsläppsklass, höjas och utvidgas. Fordonsskatten bör sänkas för dieseldrivna lastbilar som blir vägavgiftspliktiga till följd av utvidgningen av vägavgiften. Skatten på tobak och nikotin bör justeras Skatten på spel bör höjas Omsättningsgränsen för mervärdesskatt bör höjas Nya mervärdesskatteregler för små företag bör införas Ändrade mervärdesskatteregler för vissa tjänster och konstverk bör införas.   Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension Regeringens bedömning: Det ordinarie jobbskatteavdraget bör förstärkas med 11,04 miljarder kronor. Samtidigt bör det förhöjda grundavdraget för personer som har fyllt 66 år förstärkas med 2,18 miljarder kronor.   Regeringen avser att under hösten 2023 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2024.    Jobbskatteavdraget för äldre indexeras och åldersgränsen höjs Regeringens bedömning: En indexering bör införas i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp bör höjas från 65 till 66 år. Regeringen avser att under hösten 2023 återkomma till riksdagen med ett förslag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2024.   Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2024 Regeringens bedömning: Vid bestämmandet av skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024 bör någon uppräkning inte göras. Skiktgränsen för beskattningsåret 2024 bör därmed uppgå till 598 500 kronor. Via denna artikel kan du se hur detta påverkar   Tillfälligt höjt tak för rotavdraget Regeringens bedömning: Taket för rotavdraget bör tillfälligt höjas och det bör tillfälligt införas separata tak för rot- respektive rutavdraget. Taket för rot- respektive rutavdraget bör vara 75 000 kronor per person under beskattningsåret 2024. Fram till den 30 juni 2024 bör dock högst 50 000 kronor få användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2024.   Utvidgad tidsgräns för expertskatt – från fem till sju år Regeringens bedömning: Skattelättnaden för experter, forskare och andra nyckelpersoner bör utvidgas till att gälla under högst sju år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades och bör omfatta vistelser i Sverige som är avsedda att vara högst sju år. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas första gången för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 mars 2023.   Kompensation m.m. till personer födda 1957 och 1959 på grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag Regeringens bedömning: En kompensation bör ges till personer födda 1957 på grund av höjd åldersgräns för rätt att ta del av det förhöjda grundavdraget. Storleken på kompensationen bör i möjligaste mån motsvara skatteeffekten av det förhöjda grundavdraget. Kompensationen bör vara skattefri och betalas ut via skattekontot. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 juli 2024. Ikraftträdandet av den höjda åldersgränsen till 67 år för rätt till det förhöjda grundavdraget bör senareläggas med ett år, till den 1 januari 2027.   Höjd jämförelseränta Regeringens förslag: Reglerna om beräkning av ränteförmån ändras. Det görs genom att jämförelseräntan höjs med en halv procentenhet. Jämförelseräntan uppgår därefter till statslåneräntan vid en viss tidpunkt plus en och en halv procentenhet.   Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 15–18-åringar Regeringens förslag: Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år slopas.   Tilldelning av inlösenaktier till aktieägarna ska tas upp som utdelning i vissa fall Regeringens förslag: Som utdelning behandlas tilldelning av inlösenaktier till aktieägarna i samband med att ett aktiebolag minskar aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna med indragning av aktier, eller genom att aktiebolaget förvärvar egna aktier. Det gäller dock inte en sådan tilldelning av inlösenaktier som görs i utbyte mot aktier i bolaget. Värdet av en inlösenaktie ska anses vara den ersättning som ska betalas till aktieägarna när aktien löses in eller förvärvas. Förslagen gäller i inkomstslagen kapital och näringsverksamhet.   Tilläggsskatt för företag i stora koncerner Regeringens bedömning: Det bör införas bestämmelser i svensk rätt som motsvarar de materiella bestämmelserna i minimibeskattningsdirektivet vars syfte är att uppnå en effektiv minimibeskattning av enheter som ingår i stora nationella eller multinationella koncerner. Bestämmelserna bör tas in i en särskild lag om tilläggsskatt. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2024.   Skatten på plastbärkassar avskaffas Regeringens förslag: Skatten på plastbärkassar avskaffas genom att lagen om skatt på plastbärkassar upphävs. Lagen om upphävande av lagen om skatt på plastbärkassar träder i kraft den 1 november 2024.   Justerad skatt på tobak och nikotin Regeringens bedömning: Skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak och övrig tobak bör höjas med ca 9 procent. Skatten på tobakssnus bör sänkas med ca 20 procent. Skatten på e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter bör årligen räknas om utifrån förändringar i konsumentprisindex. De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 november 2024.   Höjd omsättningsgräns för mervärdesskatt Regeringens bedömning: Omsättningsgränsen för undantag från mervärdesskatt bör höjas från 80 000 kronor till 120 000 kronor per kalenderår.   Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2025. =========================================================== Länk till budgeten: Budgetpropositionen för 2024 (regeringen.se) ... Visa mer

Först höjning av skatten I söndags (3/9) släpptes "bomben" att den automatiska uppräkningen av brytpunkten slopas under nästa år 2024.  Normalt indexeras alla delar upp enligt gällande regler, men trycket från oppositionen mfl blev för hårt för att även uppräkningen av skiktgränsen skulle kvarstå.   Enligt praxis innebär det att gränsen för när man betalar statlig inkomstskatt skulle öka från 51 100 kr/månad till 56 900 kr/månad. Men nu blir det alltså ingen uppräkning alls. Inte ens med de vanliga 2 procenten. Gränsen kommer alltså att kvarstå på 51 100 kr/månad för år 2024.   Då över en halv miljon personer räknat med att den normala uppräkningen ska gälla, kommer nu alla de som idag betalar statlig inkomstskatt få en skattehöjning på ca 1 100 kr/månad (13 200kr/år).   Sänkning av skatten För att motverka en del av denna skattehöjning föreslår regeringen att förstärka det befintliga jobbskatteavdraget. Denna skattesänkning riktar sig i första hand mot låg- och medelinkomsttagare, även om alla som arbetar får ta del av det förstärkta jobbskatteavdraget.   Nedan visas effekten av det förstärkta jobbskatteavdraget, uttryckt i mindre skatt per månad nästa år.  För de som idag betalar statlig inkomstskatt kommer effekten av det nya jobbskatteavdraget endast lindra skattehöjningen från 1 100kr/mån till ca 800kr/mån.   Skattesänkning för pensionärerna Då jobbskatteavdraget endast riktar sig mot arbetsinkomster tänker sig regeringen att kompensera pensionärerna med ett förhöjt grundavdrag enligt följande tabell.   Detaljerna om det förstärkta jobbskatteavdrag och det förhöjda grundavdraget aviseras i budgetpropositionen 2024 (20/9). Sammanfattningsvis: Skatten på arbete blir nästa år lite lägre för de flesta De personer som har inkomst över ca 51 000kr/mån får dock totalt sätt betydligt högre skatt under nästa år. (pga utebliven indexering) Pensionärerna får upp till 269kr/månad  i skattesänkning // Peter Samuelsson - Skattespecialist på Visma Spcs ... Visa mer

Prisbasbeloppet för år 2024 är fastställt till 57 300 kr Prisbasbeloppet för år 2024 publicerades i mitten av juli och fastställdes till 57 300 kr. En höjning med 4 800 kr mot fg år som kommer medföra stora konsekvenser inom skatte-, pensions- och bidragsområdena.   Uppräkning av brytpunkten pausas enligt regeringen (3/9) Läs mer om den pausade uppräkningen    Brytpunkt och skiktgräns för statlig skatt höjs ovanligt mycket Redan förra året då prisbasbeloppet för år 2023 fastställdes kunde vi visa att brytpunkten för statlig skatt höjdes från 46 200 kr/mån till 51 100 kr/mån. Detta medförde i sin tur att de som redan betalar statlig skatt fick en “skattesänkning” på nästan 1 000 kr/mån.   Detta föranledde starka reaktioner från diverse politiska håll, då flera menade att de “högavlönade” fick stora skattesänkningar. Oavsett åsikter om detta, sker en normal årlig uppräkning av inkomstgränsen enligt dagens regler. Gränsen för statlig skatt ska enligt reglerna räknas upp varje år med inflationen + 2 procentenheter. Så hög inflation höjer pensioner och bidrag, men även andra inkomstrelaterade gränser så som när statlig inkomstskatt ska betalas med 20%.   Den fortsatt höga inflationen skickar därför upp brytpunkten för statlig skatt nästa år till 56 900 kr/mån. En höjning med 5 800 kr/mån.   2024 års "skattesänkning" för de som redan betalar statlig inkomstskatt blir därmed drygt 1 100 kr/mån (5 800 * 20%) jämfört med år 2023. På två år har gränsen för statlig skatt höjts med mer än 10 000 kr/mån. Olika belopp år 2024 Prisbasbelopp 57 300 kr (52 500 kr år 2023) Förhöjt prisbasbelopp 58 500 kr (53 500 kr år 2023) Skiktgräns för statlig skatt 666 200 kr (598 500 kr år 2023) Brytpunkt för statlig skatt 683 000 kr (613 900 kr år 2023) Högsta månadslön utan statlig skatt 56 900 kr (51 100 kr år 2023) ... Visa mer

Nya KPI-värden för april indikerar stor höjning av prisbasbeloppet även nästa år Prisbasbeloppet för år 2024 publiceras i mitten av juli, men redan nu kan vi se att det blir en betydande höjning även nästa år. Visma Spcs beräknar nu en prognos för prisbasbeloppet år 2024 som hamnar på ca 57 000 kr. En höjning med 4 500 kr mot år 2023.    Detta kommer att få stor påverkan inom skatte-, pensions- och bidragsområdena.   Brytpunkt och skiktgräns för statlig skatt höjs ovanligt mycket även nästa år Redan förra året då prisbasbeloppet för år 2023 publicerades i juli kunde vi visa att brytpunkten för statlig skatt höjdes från 46 200 kr/mån till 51 100 kr/mån. Detta medförde i sin tur att de som redan betalar statlig skatt fick en “skattesänkning” på nästan 1 000 kr/mån.   Detta gav starka reaktioner från diverse politiska håll, då flera menade att de “högavlönade” fick stora skattesänkningar. Oavsett vad man tycker om detta så sker en normal årlig uppräkning av inkomstgränsen enligt dagens regler. Gränsen för statlig skatt ska enligt reglerna räknas upp varje år med inflationen + 2 procentenheter. Så hög inflation höjer pensioner och bidrag, men även andra inkomstrelaterade gränser så som när statlig skatt ska betalas med 20%.   Den fortsatt höga inflationen kommer därför att skicka upp brytpunkten för statlig skatt nästa år till ca 56 500 kr/mån. En höjning med 5 400 kr/mån.   2024 års "skattesänkning" för de som redan betalar statlig skatt blir därmed nästan 1 100 kr/mån (5 400 * 20%) jämfört med år 2023.   På två år har gränsen för statlig skatt höjts med mer än 10 000 kr/mån.   => Hur detta kommer att hanteras i höst återstår att se. Det kanske blir begränsningar i årets uppräkning ……Vi bevakar och återkommer.   Prognos (16/5) för olika belopp år 2024 Prisbasbelopp 57 000 kr (52 500 kr år 2023) Skiktgräns för statlig skatt 662 200 kr (598 500 kr år 2023) Brytpunkt för statlig skatt 678 400 kr (554 900 kr år 2022) Högsta månadslön utan statlig skatt 56 500 kr (51 100 kr år 2023) ... Visa mer

Regeringen beslutade den 25 maj 2022 kommittédirektiv om förenklingar av de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna.    Idag (2023-01-26) gjordes en ändring i det ursprungliga uppdraget. Kommittén ska utöver de ursprungliga direktiven se över 3:12-reglerna för att ytterligare främja entreprenörskap, särskilt för små och medelstora företag.    Uppdraget skulle ursprungligen ha redovisats senast den 30 november 2023. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 29 mars 2024.   => Detta leder sannolikt till att ett nytt lagförslag knappast kan vara på plats före inkomståret 2025.   Kommittén ska bla analysera på vilket sätt 3:12-reglerna, bl.a. utomståenderegeln och bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet, kan förändras för att villkoren för små och medelstora företag ska förbättras, särskilt i fråga om deras möjlighet att växa, anställa och attrahera kapital analysera på vilket sätt 3:12-reglerna kan förenklas för att ägarskiften, både mellan närstående och till personal, ska underlättas analysera om beskattningen vid ägarskiften mellan närstående och till personal är neutral i förhållande till avyttring av kvalificerade andelar till andra subjekt och, om så inte är fallet, hur reglerna kan förändras för att beskattningen ska bli mer neutral lämna förslag till de författningsändringar av 3:12-reglerna som kommittén anser är lämpliga   Mer information om tilläggsdirektivet finns här ... Visa mer

Den låga kostnadsräntan höjs till 3,75 procent. Från vilket datum kostnadsräntan börjar räknas beror på hur stor kvarskatt du räknar med att få: På kvarskatt över 30 000 kronor börjar kostnadsräntan att räknas från och med den 14 februari 2023, för inkomståret 2022. På kvarskatt under 30 000 kronor börjar kostnadsräntan att räknas från och med den 4 maj 2023, för inkomståret 2022.   Fakta Från och med den 1 februari 2023 gäller följande räntesatser: Intäktsränta:                             1, 6875 % Låg kostnadsränta:                     3,75 % Hög kostnadsränta:                    18,75 %   Räntesatser fram till och med 31 januari 2023: Intäktsränta:                              1,125  %  Låg kostnadsränta:                     2,5 % Hög kostnadsränta:                    17,5 %   Uppdatera basräntan direkt i Visma Skatt/Skatt Proffs under Arkiv - Uppdatera - Statslåne- och basräntan via internet. ... Visa mer

Uppdatera kommunalskattesatserna för 2023 i skatteprogrammet Du kan nu uppdatera kommunalskattesatserna för år 2023. Uppdateringen gör du inne i skatteprogrammet under menyn Arkiv - Uppdatera - Kommunalskattesatser via internet. Här kan du läsa mer om kommunalskatteändringarna (SCB)     Nybilprislista för bilar med tillverkningsår 2023 - Bilkalkylen Nybilsprislistan är uppdaterad för tillverkningsår 2023 enligt den nya föreskriften SKVFS 2022:34. Själva uppdateringen gör du inne i skatteprogrammet under menyn Arkiv - Uppdatera – Nybilspriser och miljöbilar via internet. ... Visa mer

Uppgiften påverkar  vissa kalkyler för inkomstår 2023.    Positiv och negativ räntefördelning i kalkylen för näringsverksamhet 2023 Positiv räntefördelning = 7,94% (SLR + 6%) Negativ räntefördelning = 2,94% (SLR + 1%)  Gränsbelopp i kalkylen för fåmansaktiebolag 2023 Uppräkning av sparat gränsbelopp = 4,94% (SLR + 3%) Kapitaldel av årets gränsbelopp = 10,94% (SLR + 9%) Ränterelaterat belopp vid förmånsberäkning i bilkalkylen 2023 Ränterelaterat belopp för nya bilar = 2,358% (SLR * 0,70 + 1,00) Schablonintäkt på investeringskonto (ISK) år 2023 Procentsatsen som används är statslåneräntan den 30 november föregående år plus en (1) procentenhet, men den kan aldrig bli lägre än 1,25 procent. För inkomstår 2023 innebär det att schablonintäkten blir 2,94 procent av kapitalunderlaget. Kapitalskatten blir då 0,88% (2,94 * 30%).   Exempel Underlag 100 000. Schablonintäkt 2 940 Kapitalskatt 882   Schablonintäkt på periodiseringsfond år 2023 i aktiebolag Aktiebolag som vid beskatt­ningsårets ingång har periodiseringsfonder ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Det kan liknas vid att man betalar en ränta på den skattekredit man får i och med att beskattningen av periodiseringsfonderna skjuts upp.   Schablonintäkten beräknas utifrån den statslåneränta som gällde vid utgången av november året före det kalenderår då beskattningsåret går ut.    För beskattningsår som slutat under 2023 är procentsatsen som periodiseringsfonderna ska multipliceras med 1,94 procent.    Uppdatera räntesatsen i  Visma Skatt/Skatt Proffs I Visma skatteprogram kan du enkelt uppdatera statslåneräntan via menyvalet Arkiv – Uppdatera. ... Visa mer

I Visma Skatt och Visma Skatt & Bokslut Pro kan du räkna på hur stor lön du eller någon i närståendekretsen måste ta ut från fåmansbolaget under år 2022 för att kunna använda löneunderlaget som lönebaserat utrymme för lågbeskattade utdelningar under år 2023.    Beräkningarna gör du enkelt på sidan Löneunderlag i något av programmens kalkyler för Fåmansbolag för år 2023.   Nytt för i år är även modulen Skatteplanering för delägare i fåmansbolag i Visma Skatt & Bokslut Pro. En efterlängtad funktion som är separerad från den övriga deklarationen och som kan användas helt fristående.   Beräkning av gränsbeloppet Det är det årligt beräknade gränsbeloppet som avgör hur stort utrymme det finns för att göra utdelning till 20 procent i skatt från fåmansbolag där någon i familjen arbetar aktivt.   Gränsbeloppets storlek får beräknas enligt huvudregeln eller enligt förenklingsregeln. Enligt den så kallade huvudregeln består gränsbeloppet av en lönedel och en kapitaldel och är i regel den mest gynnsamma regeln om någon i familjen har ett avlönat heltidsjobb i bolaget.   Under år 2023 får 50 procent av hela lönesumman inräknas när det lönebaserade utrymmet av gränsbeloppet ska fastställas.   Lönebaserat utrymme får dock enbart beräknas om delägaren äger minst fyra procent av kapitalet i företaget.   Det finns ett tak för det lönebaserade utrymmet, som begränsas till att per år och delägare uppgå till högst 50 gånger delägarens egen eller någon närståendes lön.   Räkna på lönekravet Det finns också ett lönekrav som måste vara uppfyllt för att löneregeln vid beräkning av gränsbeloppet ska få användas.   Enligt lönekravet måste en person inom ägarens familj ha fått en lön av en viss storlek från fåmansbolaget under året före det år som gränsbeloppet beräknas för. Vid beräkning av gränsbelopp för utdelning under år 2023, tittar man alltså på löneuttagen som gjorts under år 2022.   Följande gränser för lönekravet gäller vid beräkning av gränsbelopp för 2023: Är den totala lönesumman under 2022 i bolaget inklusive löner i dotterbolag 5 112 000 kr eller högre måste ägaren eller någon annan i någon i ägarens familj ta ut en lön under 2022 på minst 681 600 kr, för att lönekravet ska uppfyllas. Är årslönesumman i företaget lägre än 5 112 000 kr räcker det att lönen till ägaren eller någon i dennes familj är minst 426 000 kr + 5 procent av årslönesumman för att lönekravet ska anses uppfyllt. Lägsta möjliga lönekrav för 2022 kommer att vara 448 422 kr. Med en årslön på minst 681 600 kr är lönekravet alltid uppfyllt, men lönedelen av utdelningsutrymmet får ändå inte beräknas till större belopp än 50 gånger egna lönen. Finns det flera ägare som inte är släkt med varandra (de ingår i olika så kallade närståendekretsar) gäller lönekravet för var och en dessa ägare.     Exempel En ensam ägare har ett bolag med 100 000 kr i aktiekapital (kapitalunderlag) och årslönesumman i bolaget uppgår till 1 miljon kr. Gränsbeloppet får då beräknas till 500 000 kr under 2022 på grund av de anställdas lönesumma. Därtill kommer ca 11 000 kr i gränsbelopp på grund av aktiekapitalet.   Lönekravet under 2022 för ägaren eller någon anhörig till denne blir 426 000 + 50 000 kr (0,05 x 1 miljon) = 476 000 kr.      Lägsta möjliga lönekrav under 2022 blir 448 422 kr Om årslönesumman i bolaget under 2022 enbart består av lön till en enda person i ägarens familj kommer det att räcka att årslönen under 2022 till den personen är 448 422 kr för att en lönedel av gränsbeloppet ska få beräknas.   Vid en årslön till familjemedlemmen på 448 422 kr som är enda lönen i bolaget under 2022 uppfylls nämligen lönekravet för beräkning av gränsbelopp enligt löneregeln för 2022.   En årslön på 448 422 kr för familjemedlemmen ger en lönedel på 224 211 kr och redan detta innebär att gränsbeloppet beräknat enligt huvudregeln blir större än schablonbeloppet enligt förenklingsregeln.   Dessutom får vid beräkningen av gränsbeloppet enligt huvudregeln läggas en viss procentandel av de anskaffade aktierna i bolaget. För år 2023 blir procentsatsen ca 11,50 procent av anskaffningskostnaden om statslåneräntan i slutet av november 2022 ligger på 2,50 procent. I ett 100 000-kronorsbolag blir kapitaldelen av utdelningsutrymmet i så fall 11 500 kr för 2023.     Schablonbeloppet är 195 250 kr under 2023 Enligt förenklingsregeln får årets nya gränsbelopp i bolaget beräknas till ett schablonbelopp som motsvarar 2,75 inkomstbasbelopp (71 000), vilket får användas oavsett lönesummans storlek i bolaget.   För år 2023 blir det schablonbeloppet 195 250 kr.   Förenklingsregeln får bara användas i ett bolag per person. Om flera medlemmar i en familj ensamma är ägare av var sitt fåmansbolag får förenklingsregeln användas av varje familjemedlem.   Peter Samuelsson, Visma Spcs   ... Visa mer

Schablonintäkten och därmed skatten på ditt Investeringssparkonto (ISK) förväntas höjas kraftigt nästa år. Statslåneräntan har börjat ticka upp i takt med att andra räntor stiger.     Schablonintäkten för investeringssparkonto beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 1,00 procentenhet. Dock lägst 1,25 procent.   Inkomstår 2022 Då statslåneräntan för år 2022 var låg (0,23 vid utgången av november 2021) sattes schablonräntan till den sk golvräntan på 1,25 procent.    Inkomstår 2023 Men för år 2023 beräknas statslåneräntan per siste november 2022 stiga till ca 2,25 procent. Detta innebär att 3,25 procent (2,25+1,00) kommer att ligga till grund för beräkning av schablonintäkt för inkomstår 2023.    På denna intäkt utgår sedan 30 procent i kapitalskatt, vilket betyder en skatt på 0,975 procent på kapitalunderlaget istället för 0,375 procent år 2022.   Exempel Det innebär att ett kapitalunderlag på 1 000 000 kronor på ett ISK-konto ger en schablonintäkt på 32 500 kr (1 000 000 *0,0325) som sedan beskattas med 30 % vilket ger en skatt på 9 750 kronor (32 500*0,3). Motsvarande skatt för inkomstår 2022 är 3 750 kronor.   Följ statslåneräntan per vecka här ... Visa mer

Prisbasbelopp (52 500 kr) Prisbasbeloppet har för år 2023 beräknats till 52 500 kr. Det innebär att prisbasbeloppet för år 2023 är hela 4 200 kr högre än prisbasbeloppet för år 2022.    Det förhöjda prisbasbeloppet som används vid beräkning av pensionsgrundande inkomst har för år 2023 har beräknats till 53 500 kr, vilket också är en höjning med 4 200 kr jämfört med det förhöjda prisbasbeloppet för år 2022.   Skiktgräns för statlig inkomstskatt (598 500 kr) Då förändringen av prisbasbeloppet (förändringen + 2%) används vid beräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt innebär detta att skiktgränsen höjs från 540 700 kr till 598 500 kr.   För dig som har inkomst över den nya skiktgränsen innebär höjningen på 57 800 kr att den statliga skatten minskar med 11 560 kr (20% av 57 800 kr). Dvs ca 963 kr/mån.   Vi får se hur detta kommer att hanteras efter höstens riksdagsval. Nuvarande regering har troligtvis inte tänkt sig att de allra mest “högavlönade” ska “få” en skattesänkning på nästan 1 000 kr/månad. Skiktgränsen har ju justerats ned vid tidigare tillfällen och om nuvarande regering sitter kvar efter höstens val finns nog risk för en justering.   Brytpunkt för statlig inkomstskatt (613 900 kr) För att underlätta beräkningen av hur stora inkomster du kan ha innan den statliga inkomstskatten tas ut, kan du utgå från den så kallade brytpunkten. Brytpunkten är gränsen för uttag av statlig inkomstskatt före grundavdraget.   Har du vanlig årsinkomst över 613 900 kr (ca 51 100 kr/mån) betalar du statlig inkomstskatt med 20% på den överskjutande delen.   Belopp för år 2023 -       Prisbasbelopp 52 500 kr (48 300 kr år 2022) -       Förhöjt prisbasbelopp 53 500 kr (49 300 kr år 2022) -       Skiktgräns för statlig skatt 598 500 kr (540 700 kr år 2022) -       Brytpunkt för statlig skatt 613 900 kr (554 900 kr år 2022)    Läs mer om förändringen av prisbasbeloppet på SCB. ... Visa mer

Idag har regeringen överlämnat budgetpropostionen för år 2020 till riksdagen. Finansdepartementet har samlat en sida med förslag på skatteområdet som regeringen aviserar och föreslår i budgetpropositionen för år 2020. Nedan visas en del av listan. (hela listan finns här) Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt Regeringen föreslår att den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, den så kallade värnskatten, avskaffas den 1 januari 2020.  Höjt tak för uppskov vid bostadsförsäljningar Taket för uppskov vid bostadsförsäljningar är tillfälligt slopat. När slopandet löper ut vill regeringen höja taket till 3 miljoner kronor permanent (från 2020-07-01) Sänkt skatt för en miljon personer över 65 år I budgeten föreslår regeringen sänkt skatt för personer över 65 år som har inkomster över ca 17 000 kronor per månad. För lägre inkomster är skillnaden borta sedan 2018. Förslaget berör en miljon pensionärer. Skattereduktion för boende i vissa geografiska områden Som en del av den gröna skatteväxlingen vill regeringen sänka skatten med 1 650 kronor per år för den som bor i vissa geografiska områden, främst i Norrland och nordvästra Svealand.  Förstärkt avdrag för forskning och utveckling Regeringen vill ytterligare sänka arbetsgivaravgifterna för de personer som arbetar med forskning och utveckling i ett företag, det så kallade FoU-avdraget.  Ingångsavdrag för att fler ska komma i arbete Regeringen vill införa ett ingångsavdrag från 1 juli 2020. Ingångsavdraget är en nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Länk till Budgeten för 2020 på fem minuter ... Visa mer