Dricks kan vara lite krångligt. Historisk var det enklare, en nota på 1800 betalas med fyra femhundralappar, gästen säger tack och går. Företaget blir inte inblandat, för det är gästens växel, och ingen kan efteråt veta vart den hamnade. När det kommer på kort, är det i företagets kontroll. Det kan vara en övrig intäkt (K39XX) i rörelsen om företaget beslutar över dricksen, eller en skuldpost till personalen om företaget bara förmedlar gästernas extrabelopp. Om företaget beslutar över fördelningen, omfattas betalningen av arbetsgivareavgifter och skatteavdrag och bör tas med i lönekörningen. Inbetalningen tas då istället upp som övrig intäkt, och utbetalningen kommer som lönekostnad ag-avgift och skatt i lönekörningen. Om företaget inte beslutar över dricksfördelning, utan bara tillämpar personalens fördelningsprinciper, är det rätt att skuldföra dricksen (ex K2820). Kravet på bokföringen är då att det framgår av underlag till vem skulden är, Adam Sandra Pelle.... "Personalen" som klump är inte en tillräckligt preciserad motpart. Vid denna variant betalar man ut pengar från bankonto, vilket minskar dricksskulden. 1930 K 2820 D Jag skulle nog vid detta alternativ rekommendera att hålla dricksutbetalningarna separata från lönekörningen. Vid detta alternativ är det personalen själv som skall ta upp dricks i sin privata inkomstdeklaration (vilket nog väldigt få gör), det är nog bara en tidsfråga när skatteverket ger sig på att granska detta område djupare. SKV om dricks och bokföring
... Visa mer