Om Khedron Wilk

Khedron Wilk · ‎2018-11-14

Jag tänker att kan man slippa hålla på att kreditera och trycka ut ny faktura så är det ju bra och jag har som lekman lite svårt att se att det skulle vara något stort bokföringsfel att kunden betalar på annat sätt än vad som står på fakturan.

Khedron Wilk · ‎2018-11-14

Jag har ingen koll på om det är så att en inställning på kunden om kortbetalning gör att systemet förväntar sig att betalningen skall komma in på annat konto än vanliga BG men om inte, så låter det för mig som lättast att bara kontakta kunden, förklara felet och sedan när deras inbetalning dyker upp på kontoutdraget göra en manuellt matchning ("orange knapp") och matcha den som en betalning av kundfaktura? Jag har dock själv inte gjort detta, jag bara tar för givet att det går. 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-11-10

Med reservation för att jag använder eEkonomi Smart men detta borde vara likadant i Bas. Gå till vismaonline.com I din webbläsare. Logga in om du inte redan är inloggad. Uppe i högra hörnet, där det står ditt företagsnamn och ditt namn (eller just nu "förnamn efternamn" :-)), borde du ha en droppmeny (pilen nedåt). I den menyn väljer du alternativet Användare. Klicka på dig själv ("förnamn efternamn") och ändra så du får det som du vill ha det.

Khedron Wilk · ‎2018-10-31

Förespråkar och förespråkar, det är vara hur jag som är lekman har gjort. Men att lägga upp 7624 borde fungera bra det med, fördelen där är att du verkligen särskiljer de olika kostnaderna. Vore intressant att höra åsikter från någon som arbetar på redovisningbyrå - hur har ni gjort med ers kunder?

Khedron Wilk · ‎2018-10-30

Motfråga: Vad är viktigast för just dig? Maximal mobilitet? Backup "utanför huset"? Ständig åtkomst? Min högst ovetenskapliga (ej mätt) uppfattning är att ofta är det snarare mindre avbrott/störningar att ha sina program i "molnet" än lokalt installerat - men det märks mycket mer när det väl är avbrott. Det är så lätt att ha överseende med allt småstrul man har med den egna datorn men fem minuters störning hos hostingleverantören och man börjar fundera på när det är okej att gå i taket. Okej, det var lite överdrivet men lite åt det hållet. 🙂 Har man sina program på en laptop är man hyfsat mobil. Har man dem på server på nätet som går att fjärrstyrd så kan du komma åt dem från i princip vilken dator/surfplatta som helst (förutsatt installerat fjärrstyrningsprogram). Lokala datafiler - du måste se till att kopiera ut dem ur datorn (backup) så det inte är kört om något händer med den. Filer hos hosting - du måste fortfarande se till att kopiera ut dem från leverantören så det inte är kört om något händer med leverantören. Risken är mycket mindre än att det händer något med din dator men det har hänt att molnbaserad data går förlorad. För min egen del Har sakta men säkert flytta över olika system till webbaserade lösningar i molnet, tex ekonomisystemet (Visma eEkonomi) De större system/program jag har kvar lokalt installerade har jag för de flesta någon form av motsvarighet/åtkomst till i webbaserad version. Tex Office och min e-post. Nästan alla dokument och data är numera i molnet (har inte tagit steget än med foton) men med synkronisering mellan lokal disk och molnet, så även utan Internet-kontakt kommer jag åt informationen. Potentiell nackdel: om något av någon anledning löper amok och raderar filer på ena platsen kommer filerna försvinna även på den andra platsen. Därför alltid backup till ytterligare annan plats, tex extern hårddisk eller sekundär molntjänst Vet inte om det hjälpte men hur som helst, det är min "två ören". 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-10-30

Låter så i mina öron. Jag är bara en glad bokföringsamatör som gör min egen bokföring men det borde fungera tycker jag.

Khedron Wilk · ‎2018-10-30

Om inte annat så kan du kanske ta det som 6990 Övriga externa kostnader eller 6590 Övriga externa tjänster (om du tex fått något för avgiften, ett dokument tex) men avser avgiften något specifikt? Tänker att det kanske finns något typ av kostnad/tjänst som avgiften kan hänföras till? Observera att om avgiften inte är avdragsgill, tex om det avser en utgift som uppstod innan bolagets registrering (vanligen själva registreringen av företaget hos BV) så bör det istället bli 6992 Övriga externa kostnader , ej avdragsgilla.

Khedron Wilk · ‎2018-10-13

"Bästa sätt" är nog lite tycke och smak. Jag skulle vilja ställa en lite provocerande motfråga; 🙂 - vill du som byrå verkligen fortsätta behöva ta ansvar för kundens material? Jag känner inte till någon enkel väg att nå målet men det finns ett alternativ, ställ om kundens fakturaadress till en tredje part. Vi är inte en byrå utan "slutkund" - och vi använder eEkonomi - men detta är vad vi gjorde tidigare i år: Vi skickade ett brev till samtliga våra leverantörer där vi förklarade att vi: - i första hand vill ha alla fakturor rent elektroniskt via en e-faktura-växel, - i andra hand vill ha alla fakturor som PDF-filer skickade via e-post och - i sista hand skickade till en fysisk postadress som representerar en scannercentral. Vad vi gjorde i praktiken var att vi valde att börja använda Vismas Autoinvoice för samtliga våra inkommande fakturor. Vi får numera i princip ingen levfaktura skickad direkt till företaget - vilket gör att vi behöver inte ens vara i landet för att hantera dem och skulle vi vilja använda en extern byrå så har de allt serverat direkt i ekonomisystemet. Vare sig vi eller en eventuell byrå behöver hantera några papper och vi har allting överblickbart direkt i bokföringen. Nackdelen är att vi så att säga har knutit upp oss mot Visma, inte bara i form av vilket eEkonomisystem vi använder utan även vem som hanterar våra fakturor. Den dagen vi vill byta leverantör av ekonomisystem så måste vi först byta fakturaadress. Åt andra sidan, att ha sina fakturor skickade till byrån är i mina ögon samma sak. Man knyter upp sig till just den byrån. 🙂 Rent teknisk så innebär att elektroniska fakturor går via Svea Exchange, PDF-fakturor går till en e-postbrevlåda hos Auotinvoice ( [orgnummer]@autoinvoice.se) och pappersfakturor till Autoinvoice-scannern i Fagersta. Scannercentralen ansvarar för att allt läses in och att original bevaras enligt lag. Inlästa underlag lämnas över till oss som bildeunderlag inne i eEkonomi och vi får via mobilappen notiser om när det finns inkommet material. Erfarenheter efter ett halvår: 1. Väldigt få, typ ingen (av våra) leverantörer (bortsett från Visma) har elektronisk fakturahantering (!) 2. Många, men inte alla, kan numera skicka faktura som PDF-via e-post och har inga problem med att e-postadresen är extern (inte samma som företagets). 3. De kvarvarande pappersfakturorna (som vi numera bara ser inscannade) känns väldigt förlegade. 4. Känns som den fysiska postgången till Autoinvoices scannercentral i Fagersta fungerar bättre en postgången i området där vi har företaget (känns som fakturorna kommer fram snabbare). Tidigare hände det att inkommande post tog sig en omväg via grannarnas brevlådor... 4. Detta hänger naturligtvis på att Autoinvoice/skannercentralen fungerar - det har hänt oss i alla fall en gång att en pappersfaktura blev försenad pga problem med inläsningen. Den hann dock inte förfalla. Allt detta beror antagligen på vilket av Visma Spcs program du använder för kunden och om det går att koppla Autoinvoice till det programmet. Och att både byrå och kund är villiga att arbeta digitalt. Autoinvoice kostar en liten slant per inläst faktura men med tanke på att det är vunnen arbetstid då man själv inte behöver scanna något så tror jag att både byrå och kund vinner på det. Slutkläm: att byta fakturadress behöver inte vara svårare än att skicka ett brev till samtliga leverantörer och sedan är både du och kunden fria från att hantera den inkommande posten. Men du kommer nog inte undan att skicka det brevet. Hoppas det gav något slags svar på frågan, även om det måhända var lite vid sidan av målet. 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-10-08

Jo, helt enig. Bara lite intressant att det då inte klassa som personlig levnadskostnad så läge som man samtidigt betalar för någon annan. I båda fallen förutsatt att det i sig är en giltigt representation förstås. Men jag förstår att det är så det måste bli för att inte hamna i allt för snåriga bedömningar.

Khedron Wilk · ‎2018-10-08

Med sedvanlig reservation för att jag är glad bokföringsamatör. 🙂 Sjukvårdsförsäkring avseende privat vård är numera helt avdragsgill men 70% av premien förmånsbeskattas. Så långt allt väl. Angående val av bokföringskonto: Överallt där jag hittills tittat så har 7623 använts för ej avdragsgilla kostnader. Efter våra privata sjukvårdsförsäkingar (i vårt företag) redan sedan tidigare ligger i bokföringen så har vi använt just 7623 som ej avdragsgillt. Vilket ledet gör att vi, i alla fall i vårt företag, knappast kan börja ändra om kontot och använda det för annat nu. Mitt andra argument är att både 7621 och 7623 både ligger i samma kontogrupp (7600) så även om de har hetat lite olika ("Sjuk - och hälsovård" respektive "Sjukvårdsförsäkring") så tror jag inte att man drar på sig problem genom att numera ta upp sjukvårdsförsäkringen på just 7621.

Khedron Wilk · ‎2018-10-08

Fick alldeles nyss svar från Skatteverket nu, återges nedan. Kort version: bara redovisa sin egen kostnad för lunch är ej avdragsgillt. Man måste ha betalat även för andra för att ha något att dra av. Ämne: Företag-Aktiebolag och ekonomisk förening Datum: 8 oktober 2018 12:37:16 CEST Till: Khedron Wilk Hej, Ja, detta påverkar avdragsrätten för er. Att bara redovisa kostnader för en person gör att detta ses som personliga levnadskostnader och därmed finns det inte någon avdragsrätt för den ingående momsen på denna kostnad. Med vänlig hälsning Anders Fråga/ärende: Hej! Allmän fråga om representation. Vår VD har en del representationskostnader i form av träffa kunder, samarbetspartners och andra former av kontakter. Vi har alltid försökt vara noga med att varje sådant tillfälle verkligen skall ha direkt återkoppling till vår verksamhet. Det som hänt flera gånger på sistone är att respektive deltagare vid dessa representationstillfällen har stått för sin egen del av kostnaden. Frågan: Påverkar detta avdragsrätten för oss avseende den del av kostnaden som står för vår VD? Spontant känns det lite konstigt att redovisa ett kvitto som bara innehåller till exempel en lunch men å andra sidan är det ändå en utgift som vi inte hade haft annars? Så vå tanke är att bara man följer alla regler kring representation i övrigt (skriva upp vilka som var med och vad det gäller osv) så spelar det ingen roll så länge man bara yrkar avdrag för den del av representationskostnaden man verkligen har haft?

Khedron Wilk · ‎2018-09-27

Har ni skickat elektroniska fakturor via Auotinvoice till dem tidigare som kommit fram? Det vill säga, är detta något som tidigare har fungerat men nu inte gör det längre eller är det ny hantering hos er och/eller kunden? Och med elektroniks antar jag att du syftar på datafil, inte som någon form av PDF?

Khedron Wilk · ‎2018-09-26

Kom på en till sak: Kanske finns någon representant för någon av alla byråer här på forumet som du kan köpa några timmar av för att de skall ta en första blick på hur det ser ut och ge dig en bedömning? Kan vara värt några tusenlappar att få veta eller till och med kanske komma ut situationen. Obs! Jag vet inte om det är så byråerna är beredda att jobba, jag bara tänker högt. Intresserad byrå får väl tjoa till om intresse finns och om det är för mycket gratisjobb att vägleda dig vi forumet. (Är ju ändå deras arbetstid som de skänker bort.)

Khedron Wilk · ‎2018-09-26

Jag tänker att du har inget att förlora på att med eventuell hjälp från forumet här försöka hitta när/hur felet/felen uppstått. Så vi börjar med månadsslutet allra första månaden i "din" eEkonomi - stämmer det då? Och så framåt, månad för månad. Antingen går det att lösa med rimlig insats eller så behövs det verkligen tryckas på stor återställningsknappen men jag föreslår att du väntar med det och får in lite råd här på forumet så du har en bra och tydlig steg-för-steg-instruktion över hur du då går tillväga. Och ja, jag är överdrivet tydlig nu, bara så du kan känna att det här kanske går att rädda. 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-09-26

Förstår både känslan av att vilja att det skall vara rent i bokföringen och att helt vilja börja om. Är lite osäker på vad du menar med att alla kundfakturor går förlorade? Rent bokföringsmässigt så kan du exportera ut dem som SIE-fil. Om det är underlagen du behöver få ut så, ja, du får du exportera ut dem en och en genom att "skriva ut" dem som PDF-filer. Och sedan ladda upp dem igen. Samma sak med alla former av bildunderlag (leverantörsfakturor, kvitton mm). Men, det kanske är inte helt nödvändigt? När är det differensen börjar uppstå? Min tanke är att kolla av månad för månad och om möjligt se när det går börjar gå fel. Förhoppningsvis är det inte värre än att det går att lägga några korrigerande verifikat som styr upp det? Med reservation för att jag använder eEkonomi Smart, vet inte om det är begränsad export/import i de "mindre" varianterna.

Khedron Wilk · ‎2018-09-24

Tack för tipset! Har skickat in e-post nu via deras webbformulär. Jag återkopplar givetvis om/när jag vet mer.

Khedron Wilk · ‎2018-09-24

Nyfiken på om någon har erfarenhet av, eller kan vågar drista sig till att sia om följande: Vår VD har en del representationskostnader i form av träffa kunder, samarbetspartners och andra former av kontakter. Vi har alltid varit noga med att varje sådant tillfälle verkligen skall ha direkt återkoppling till vår verksamhet. Det som hänt flera gånger på sistone är att respektive deltagare vid dessa representationstillfälle stått för sin egen del av kostnaden. Frågan: Påverkar detta avdragsrätten för oss avseende den del av kostnaden som står för vår VD? Spontant känns det lite konstigt att redovisa ett kvitto som bara innehåller till exempel en lunch men å andra sidan är det ändå en utgift som vi inte hade haft annars? Så min tanke är att bara man följer alla regler kring representation i övrigt (skriva upp vilka som var med och vad det gäller osv) så spelar det ingen roll? Eller? (Provat att Googla men inte hittat något om detta och är ärligt talat inte sugen på att prova på att sitta i telefonkö hos Skatteverket - fördomsfullt av mig, jag vet. 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-09-21

Litet tillägg: glöm inte att klarmarkera anteckningarna allt eftersom, så att du hela tiden ser direkt i fakturalistan vilka fakturor som berörs av någon sppeciell detalj såsom delbetalning. En bra sak med anteckningar är att de automatiskt loggar vem som skrivit respektive anteckning så om man är flera användare på samma företag eller byrå + kund så kan man se vem som gjort vad.

Khedron Wilk · ‎2018-09-20

Kuriosa: Första gången vår dåvarande redovisningsbyrå skulle bokföra kvittot för en Apple Watch slog de bakut och tyckte att det inte var lämpligt att försöka dra av för en klocka, speciellt inte en såpass dyr en. Det ordnade sig när jag förklarade att namnet är missvisande och inköpet avsåg en handledsdator.

Khedron Wilk · ‎2018-09-20

Total amatör här men låter lite tveksamt att regelbundet betala ut ersättning för hela fakturan den anställde får eftersom fakturan inte är utställd till företaget. Ni kommer få svårt att visa att det är kostnader som avser företagets verksamhet. Så antingen är det fast kostnad i företaget (företaget står för fakturan) som gäller eller så blir det att bryta ut de samtal/avgifter som avser just företagets verksamhet. Sedan, helt vid sidan om - min högst personliga åsikt om detta med privata abonnemang i verksamheten: Nej. Inte. Stopp. Om medarbetarna skall/förväntas nyttja mobil i verksamheten skall den vara företagets - både mobil och abbonemang. Om inte annat så för att det ser lite märkligt ut för omgivningen när man kollar upp ett nummer och det är et privatabbonemang fast personen i andra änden säger sig representera företaget? Detta både i den löpande verksamheten och senare när den anställde ha slutat. Företaget har ingen kontroll över hur numret används. Rent krasst är det både ett PR- och inte minst ett säkerhetsproblem. Framförallt när medarbetaren slutat. Jag förstår varför anställda skulle vilja ha det på annat sätt, dels att man är beredd att betala själv för en mer avancerad telefon men framförallt för att slippa byta nummer när man slutar (egentligen: slippa ha två nummer/telefoner). Men som sagt, jag tror nackdelarna är för stora. Och en dyr telefon borde gå att lösa via olika former av löneavdrag (fast det kan vara en smula krångligt?). (Och nu inser jag att jag själv använder mitt privata abbonemang i min egen verksamhet ... 🙂 🙂 men jag skyller på att jag och verksamheten är ett och jag betalar hela abbonmenget privat. :-))

Khedron Wilk · ‎2018-09-20

Jag lägger löpande in anteckningar på befintliga fakturor, visserligen oftast på leverantörsfakturor men har hänt att vi gör det även på kundfakturor. Är det att inte verkar gå eller att det inte syns hur man gör?

Khedron Wilk · ‎2018-09-16

Ah, okej. Vissa konton i kontoplanen går helt enkelt inte att ändra, det är ett design/teknikbeslut av Visma. Troligen på grund av att det finns andra delar i systemet som är kopplade till dessa konton, som till exempel Lönemodulen. Gissningsvis är att detta en sådan punkt där Visma dragit slutsatsen att begränsningen för vissa av oss som tror oss veta vad vi gör väger mindre än de potentiella problem som kan uppstå om vilken kund som helst kan peta på saker som kanske inte skall petas på.

Khedron Wilk · ‎2018-09-16

Exakt vilket konto är det? Låter som det går på vissa konton men inte andra?

Khedron Wilk · ‎2018-09-16

Hmm. Hjälper inte dig men när jag försökte nu att byta namn på 7610 Utbildning så ser det ut att gå bra. Nya namnet syns i listan om jag försöker använde det kontot i en ny verifikation. Hur yttrar sig felet? Går det inte ändra namnet eller går det inte spara efter ändrat namnet eller är det att det nya namnet inte syns på andra håll i systemet?

Khedron Wilk · ‎2018-09-16

Vad för slags konton? Bokföringskonton (i kontoplanen) eller Kassa- och Bankkonton? Eller något helt annat?

Khedron Wilk · ‎2018-08-31

Åtminstone jag tackar för det extra förtydligandet avseende extra användare icke-kostnad. Bra att få det svart på vitt.

Khedron Wilk · ‎2018-08-31

Felaktig export av Anläggningsregister låter det som enligt mig. Och felaktigt svar av supporten angående import i eEkonomi. Däremot är själva importfunktionen (ironiskt nog) i eEkonomi korrekt då. //Herr Uppenbar 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-08-30

Kan inte svara på frågan, bara flika in att nu när jag kollade upp SIE-formatet så är mitt intryck att eventuella resultatenheter (dimensioner) SKALL deklareras i början filen - precis som du nämner ovan. Så det program som kräver detta vid inläsning är rätt ute men det program som inte har med det i exporten (förutsatt att det finns dimensioner redovisningen) inte följer SIE-standard. Så frågan blir väl delvis om det i ert anläggningsregister kan anges resultatenheter när ni jobbar med registret (låter som det?). Hur som, om ni inte vågar modifiera filen själva så hojta till, det låter som det borde vara en rätt lätt sak att skruva till in en avancerad textredigerare. Jag fick skruva till mina egna SIE-filer när vi gick över till eEkonomi.

Khedron Wilk · ‎2018-08-30

Det jag funderar över är hur man kan påvisa för Skatteverket att ingen anställd använt lånebilen för eget privat bruk. Men det kanske inte behövs så länge bilen inte är kopplad till en specifik anställd?

Khedron Wilk · ‎2018-08-30

Får hålla med Mikael (verkar som jag inte gör annat :-)). Jag har i annat sammanhang varit med att behöva kräva in skuld från ett dödsbo bortåt tre år efter dödsfallet. Eftersom makar (i teorin) delar på allt så har ett dödsbo efter ena maken ofta tillgångar, frågan är mer hur mycket och vilka andra skulder det finns.

Khedron Wilk · ‎2018-08-29

Fastställelseintyg - aktiebolag - Bolagsverket

Khedron Wilk · ‎2018-08-28

Och grattis till företaget förresten! Lycka till!

Khedron Wilk · ‎2018-08-28

Säger som övriga: använd resultatenheter. Vi har gjort så i vårt AB med två konsulter och det har fungerat bra. I Visma går det till och med använda resultatenheter på balanskonton om man vill. Vi har även extra resultatenhet som vi kallar ”Gemensam” för alla utgifter som skall delas mellan oss båda men jag antar att man skulle kunna jobba så att allting som inte hör till någon resultatenhet skall räknas som gemensamt så vårt sätt är nog lite överkurs. Numera har vi även en resultatenhet för en bifirma, så i kan spåra just den verksamheten för sig själv.

Khedron Wilk · ‎2018-08-28

”I stand corrected” 🙂 Man behöver med andra ord inte göra om själva verifikaten, bara matchningen. Och det går inte låsa en period om det finns omatchade händelser på kontoutdraget. Se där, man lär sig något hela tiden. Tack Theodor.

Khedron Wilk · ‎2018-08-23

I alla fall om du vill få överensstämmelse mellan kontoutdrag och bokföringskontona. Men fråga Visma för säkerhets skull för det här vad jag TROR. Vill du få svar någorlunda snabbt får du ringa eller chatta med supporten. Överkurs: rent systemtekniskt så TROR jag att du kan låsa bokföringen ändå, jag tror inte själva låsningsförfarandet i eEkonomi innebär någon kontroll att allt är korrekt. (???) Men det är givetvis inte att rekommendera i din nuvarande situation. 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-08-20

Finns väl inget som är mer rätt än något annat i detta . Så varför inte prova med flera bankkonton och hantera det som du och Mikael nämner ovan. Min fundering är väl mest om hur skalbar det är, hur många konsulter kan ni hantera på det sättet och jag TROR (men VET inte) att ni kanske kan hamna i en situation där ni arbetar MOT ert ekonomisystem istället för MED det. Men åt andra sidan, det går ju alltid att lägga om i så fall (gärna vid nytt räkenskapsår). Det viktigaste är att ni under löpande bokföring håller vi en princip som går att följa i sig och som gör att bokföringen går att följa (och att upplägget är dokumenterat). Vore lite kul om du skriver här om något år igen och berättar hur det blev och era erfarenheter. Har alltid lust att lära mig nytt.

Khedron Wilk · ‎2018-08-17

Jag är en bokföringsamatör men på grundval av det jag sett i olika organisationer så säger jag som Mikael, det är inte vanligt att ha separata bankkonton för olika resultatenheter. Det skall i så fall vara väldigt speciella ändamål/annan typ/del av verksamheten som är rätt annorlunda jämfört med den dagliga och inget som innebär dagliga transaktioner (i princip). Jag kan fullt ut förstå lockelsen i att dela upp enheterna på olika bankkonton, det kan tyckas bli väldigt tydligt och överskådligt, mera "rakt på sak" men som ni redan märkt så blir det i praktiken inte så. Det är sällan hela bokföringen är 1:1 mot bankkontona. Flera bankkonton och till och med flera banker är normalt men då är det mer för att de används till olika saker. Transaktionskonto, sparkonto, fonder osv... Lite grann som man har det privat. Personligen rekommenderar att ni löser detta behov via rapportfunktionen istället för via bankkonton. Jag tror det blir mindre jobb för er i slutändan. (Och ja, det jag skriver ovan är en förenkling men jag tror vi kan hoppas över vad de större företagen har för upplägg på nationell/multinationell nivå.... :-). )

Khedron Wilk · ‎2018-08-17

En gissning från mitt håll är att du först har lagt upp dessa händelser manuellt (på något sätt), bokfört dessa och sedan importerat kontoutdrag från banken och då har det blivit dubletter. Gissar vidare på att du har automatiskt hämtning av kontoutdrag? Dessa går inte att radera och det är troligen därför du inte ser något kryss (om mina gissningar ovan är korrekta). Det är en säkerhetsfunktion så att importerade kontoutdrag alltid stämmer överens med banken. Men i en sådan här situation där man hunnit jobba innan man förstått systemet fullt ut så blir det lite knas. 🙂 Det är lite stökigt men du får ta bort de tidigare gjorda matchningarna/bokföringarna och göra om dessa men med det (automatiskt?) importerade utdragsraderna.

Khedron Wilk · ‎2018-07-17

Min amatörerfarenhet är att man bokar om (föregående) års resultat så i samband med att man gjort klart bokslut/årsredovisning och deklaration. För då vet man säkerhet vilka bokslutposter och skattedispositioner som har med det föregående året att göra. Om du inte har bokat om resultatet på fyra år så TROR jag att det inte finns något riktigt bra sätt att hantera det hela. Jag kan spontant se två alternativ: 1. Om de tidigare åren redan är låsta och du på något sätt ändå fått den ekonomiska berättelsen att stämma så kanske det är lika bra att helt enkelt boka om det ackumulerade resultatet nu. Då får du åtminstone ”bort” det eftersläpande saldot och det blir rätt från och med nu och framåt. Jag vet dock inte hur illa det ser ut utåt när bokföring och berättelse inte egentligen stämmer överens. 2. Om du kan låsa upp de tidigare åren så kanske gå in och lägga in ombokningen för respektive år. Då får du en bokföring som är mer en återspegling av faktiska förhållanden men vet inte riktigt hur illa det anses vara att gå tillbaka och öppna upp flera tidigare år. Åt andra sidan vill man ju ha en korrekt bokföring. Någon annan med mer kunskap får nog fylla på. Kanske finns andra sätt att ”räta upp” det hela.

Khedron Wilk · ‎2018-07-02

För säkerhets skull: du skriver "verksamheter". Är det två olika företag vi pratar om? Två AB eller ett AB och en enskild firma? Eller annorlunda uttryck är det en eller två juridiska personer inblandade (oavsett AB/HB/KB) eller är det två olika inriktningar i en enskild firma? Om du slussar pengar ut och in i en enskild firma så borde du nog använda Egen insättning/Eget uttag (201x-gruppen).

Khedron Wilk · ‎2018-06-30

Lite svårt att bevisa frånvaron av något. 🙂 Jag kan i alla fall inte komma på något. Om kunden inte litar på det ni skickat skriftligen så borde kunden med samma logik inte lita på en sådan printscreen. Kan man falsifiera det ena så kan man ger det med andra med. Men, ibland handlar det inte om logik, ibland handlar det bara om vad jag kallar för PR. Här skulle man kunna argumentera för att det borde finnas en funktion som gör att kunden själv kan kolla i systemet hos leverantören efter sig själv. Men, bortsett från de tekniska komplikationerna och framförallt det skulle kunna missbrukas så faller det tillbaka på det jag skrev först. Om man inte litar på vad skickas ut skriftligen så är problemet egentligen något annat. 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-06-30

Anser mig själv vara bokföringsamatör så mina tankar kanske är lite väl grundläggande men hur som helst... 1. När senaste stämde dessa summor överens? 2. Hur vet du att det är just A49-A52 som spökar? 3. På vilket sett spökar de? 4. Hur ser kontering ut på de berörda fakturans verifikat? 5. För den delen, fakturametoden eller kontantmetoden?

Khedron Wilk · ‎2018-06-28

Kan vid en snar titt inte se att det står något om vem som får vara vad i ABL: Så om det inte står något annat aktuell bolagsordning så det bara att köra (min tolkning). Stämmoprotokoll 48 § Ordföranden ska se till att det förs protokoll vid bolagsstämman. I protokollet ska det antecknas dag och ort för bolagsstämman samt vilka beslut som bolagsstämman har fattat. Om ett beslut har fattats genom omröstning, ska det i protokollet antecknas vad som har yrkats och utfallet av omröstningen. Röstlängden ska tas in i eller läggas som en bilaga till protokollet. Protokollet ska undertecknas av protokollföraren. Det ska justeras av ordföranden, om han eller hon inte har fört protokollet, och av minst en justeringsman som bolagsstämman har utsett. Om ordföranden eller protokollföraren ensam eller de två tillsammans företräder samtliga aktier i bolaget, behövs inte någon justeringsman.

Khedron Wilk · ‎2018-06-28

Att göra sin bokföring själv är delvis en fråga om balansera tid och pengar. Ja, det gäller att inte vara dumsnål men i vårt företag är vi just nu i en situation där vi har tid över och vill hålla ner på kostnaderna, så vi har valt att sätta oss ner och förbättra våra kunskaper i den ekonomiska hanteringen. Vi tror att vi kommer återkomma till vår senaste byrå i framtiden när situationen förändrats igen men då kommer vi samtidigt ha delvis annorlunda kravställning. Min erfarenhet är att byråerna (och nu drar jag alla över en kam, jag vet) har haft svårt att hänga med i den digitala omställningen. Vilket gör att det blir extra administration och långa ledtider som är helt oproportionerliga för mindre företag. Åt andra sidan blir det galet när vi amatörer inte tänker på att spara undan underlag, dokumentera och kontrollera i den omfattning som krävs av lagar och regler. Det gäller att ha rutiner som gör att det fungera - inte bara när det är det vardagliga enkla utan även klarar av den dagen man har något ovanligt eller har strulat till det. Det tror jag är en av byråernas styrkor. Lite vid sidan av ämnet som sagt (och så gör det själv värre genom att inte håll igen... :-)) Jag håller med om det som skrivits ovan att det kanske inte räcker men bara en bok om BAS-kontoplanen. Man bör skaffa sig bok/kunskap om bokföring generellt och om alla regler kring att Aktiebolag. ( Och för den delen kanske även om moms, avdrag, förmåner osv. BLInfo har många bra böcker.

Khedron Wilk · ‎2018-06-28

Kul att höra hur det ser ut från er som driver byråer! Jag vill för säkerhets förtydliga att med "10 av 10" syftar jag på just det att det är många som när det skall göra sin bokföring själv som gör fel. Åt andra sidan, de av oss som gör rätt kanske ni aldrig ser...:-) Det är väl lite därför som min inställning att det är bra att göra sin egen bokföring ett tag, inte nödvändigtvis för all framtid. Man lär sig vad som krångligt och man lär sig att bry sig om siffrorna. Problemet är väl delvis också hur man som lekman skall kunna skilja ut de bra byråerna från de mindre bra. Har allt för många företagare i min egen umgängeskrets som råkat illa ut på grund av en undermålig byrå. (Och jag skulle vilja påpeka att det spelar ingen roll om du använt en byrå, är det fel på t.ex. skatterna så kan man inte ta skydd bakom byrån.) Men nu kanske vi är delvis på väg bort från ämnet. Jag gillar den här tråden, känns om vi tillsammans kunnat ge GunnarG både morot och piska i sina fortsatta administration!

Khedron Wilk · ‎2018-06-27

Vilket program? I t.ex. eEkonomi går det att ha etiketter på lev/kund/artikel men det är inte det du är ute efter eftersom du skriver konteringen? Och amatörens nyfikna fråga: Vad är det praktiskt skillnad på resultatenhet och objekt? Går inte det första att använda som det andra?

Khedron Wilk · ‎2018-06-27

Som sagt var... 10 av 10 byråer... 🙂 Skämt åsido, tänkvärda råd. Själva bokföringen är egentligen den lilla delen av den ekonomiska hanteringen.

Khedron Wilk · ‎2018-06-27

Samtidigt så kan säkert 10 av 10 byråer komma med skräckhistorier om kunder som försökt just detta. 🙂 Jag tror att bara man är beredd på att avsätta tid och är noggrann så går det bra. En tips jag missade: Kolla alltid upp på något sätt hur ett bokföringskonto är tänkt att användas. Googla varje gång du använder ett nytt bokföringskonto eller köp/använd en uppslagsbok över BAS-kontoplanen. Ett av de vanligaste misstagen är att när amatörer som du och jag bara går på kontonamnen. Man har en viss typ av händelse, gör en sökning på vad man tror är lämpligt begrepp hittar ett konto som har ett namn som låter rätt och... det blir tokfel. Antingen för att kontot är i helt fel klass/grupp (se nedan) eller för att den tänkt användningen är något helt annat än vad man kan tro bara av kontonamnet. Direkt relaterat till detta skulle jag vilja slå ett slag för att lära sig känna igen BAS-kontoplanens klasser (1-8) och även skaffa lite hum om de olika grupperna/gruppkontona (10xx-89xx). Inte så att man behöver kunna det utantill men så att man har en övergripande koll.

Khedron Wilk · ‎2018-06-27

Följande är i grund och botten bara en upprepning av vad som redan skrivits men med kanske lite andra ord. Jag hoppas det ger något och ber om ursäkt på förhand om jag blir övertydlig. Detta är min personliga tolkning av hue eEkonomi fungerar. Jag förutsätter att denna tråd handlar om närvaro/frånvaro av den gröna knappen "Matcha" i bankkontoutdragen? Förenklat sett så hanterar matchningsfunktionen bara öppna fakturor som finns fakturareskontran, Man kan se reskontran är som en extra lista som ligger vid sidan om den vanliga listan med verifikat. Så en faktura där man använt eEkonomis inbyggda funktioner (som man lagt upp via Leverantörsfakttururor/Kundfakturor) kan på sätt och vis sägas finnas på två ställen: dels som ett verifikat i huvudboken men även som en post i fakturareskontran. Reskontran är egentligen bara en extra påminnelse-/att-göra-/komma-ihåg-lista. Matchningsfunktionen arbeta bara mot (tittar i) den pågående/öppna reskontran, den tittar inte på de bakomliggande verifikaten. Därför ser man inte det verifikat man själv skapat manuellt eller fakturor som är stängda reskontran (t.ex. om de är markerade som betalda). Jag kan starkt rekommendera Vismas Youtube-filmer om fakturahantering samt bankkonton i eEkonomi. Både för att se hur du bäst bokar/matchar dina gamla manuella fakturor men även för att se hur Visma har tänkt sig att man skall arbeta i eEkonomi så det blir lättare i framtiden. Matchningsfunktionen (den gröna Matcha-knappen) arbetar/fungerar generellt bara med liknande extra funktioner/listor som ligger vid sidan om verifikaten i huvudboken. Detta märks även när det gäller lönehanteringen, moms, och olika form av skatter. Kommentar: Jag tycker personligen att eEkonomi borde kunna ställas in att matcha mot många fler faktorer/begrepp även bland verifikaten men Visma har än så länge bedömt det som för stor risk för fel. Något jag i alla fall delvis förstår. 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-06-27

GunnarG: Modigt och, tror jag, bra beslut. Jag tror man vinner på att försöka göra bokföringen själv någon gång. Inte för all framtid men ett tag i alla fall. Min erfarenheter från vart företags, litet AB med två anställda, som nyligen gjort precis den resan du nu gör (tagit hem bokföringen): Klockrena råd från Roffak ovan. Jag kan skriva under på varenda rad han skriver i sitt inägg. Om du redan gör fakturering och kontoutdragen själv är du på väldigt god väg. Använd den existerande bokföringen (tidigare verifikat) som mall/facit för nya händelser som du ör osäker på. Visserligen gäller det att veta att det är samma typ av transaktion man tittar på men kan ge en vägledning hur konteringen skall göras. Knepiga typer av händelser: pensions- & sjukförsäkringar samt löner och till löner hörande avgifter/skatt. Lätt att göra fel för det är så mycket regler kring dessa utöver själva bokföringen men de är fullt hanterbara, tar bara lite mer tid. Vet inte vilken produkt du använder men titta igenom Vismas filmklipp på youtube för den produkten, det ger en bättre förståelse i hur Visma tänker sig att man skall arbeta i produkten. Gör bokföringen ofta! Minst en gång veckan. Skaffa en rutin av att kolla av okopplade bildunderlag, fakturautkast, nya händelser på kontoutdrag mm. Gör man det regelbundet får man upp vanan och det går lite snabbare varje gång. Till slut är det kanske 5 min jobb varannan morgon (om ens det). (Ja, jag överdriver lite men det känns så.) Läs balans- och resultatrapporter regelbundet. (Om du inte redan gör det.) Om inte annat så för att vänja dig vilka ungefärliga belopp de är i dem. Du kommer göra fel. Alla gör fel. Det är ok. Om du gör bokföringen ofta kommer felen märkas tidigare och det går alltid att rätta till, på något sätt. Om du undrar/inte vet/osäker - fråga direkt, tex här på forumet eller kolla med din byrå om du kan ha dem som frågeservice (naturligtvis betala för den tid det tar). Lycka till! PS. Vi använder Visma eEkonomi Smart sedan nov-17 + eEkonomi Lönemodul + Ekonomöversikt + Autoinvoice + bankopplling (kontoutdrag). DS.

Khedron Wilk · ‎2018-06-26

Dessvärre inte riktigt allt. Om kostnaden för mat och dryck eller enbart dryck är högst 300 kronor exklusive moms per person och tillfälle, får du göra avdrag för hela momsen. Om kostnaden överstiger 300 kronor exklusive moms och gäller både mat och alkoholdrycker, ska avdraget beräknas genom en proportionering utifrån de faktiska kostnaderna exklusive moms för mat respektive alkohol. I vissa fall kan du istället välja att beräkna avdraget enligt en schablon. För mer info, se gärna Skatteverkets sida om representation: https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/moms/kopavarorochtjanster/representation.4.1553...

Khedron Wilk · ‎2018-06-26

Johan: För övrigt måste jag säga att du överhuvudtaget ställer dig de här frågorna tyder på att du rätt så bra koll på läget. Samt grattis till ditt nystartade företag och ännu mer till att du redan har första kundfakturan på gång. Kul att läsa.

Khedron Wilk · ‎2018-06-26

Är ju en poäng, att levfakturan kan vara varor som representerar ett värde. Dock så skriver Johan att et är en ren kostnad. För den delen, vad representerar kostnaden för slags utgift? Det kanske är något som kan, kanske till och med borde, periodiseras?

Khedron Wilk · ‎2018-06-25

Nyfiken amatör här... Inte för att lägga sordin på stämningen, men är det verkligen korrekt hantering att bokföra den levfaktura som en förutebetald kostnad? Jag är upplärd med att normalt använder man fakturans utställelsedatum och från och med datumet har du en skuld till leverantören? Som påverkar därmed påverkar balansen. Det är väl balansen som är viktigt, inte resultatet? Att säga att det är en förutbetald kostnad verkar lite, skall vi säga i gråzonen? Eller? För den delen torde det inte spela någon roll hur den betalas eller med vilka medel, den är fortfarande känd/mottagen och då är det fortfarande en skuld i företaget även om den betalas med privata pengar. Eller? Spontant ser jag inte hur ett tillskott eller balansräkning skall kunna undvikas men det är därför jag frågar. Behöver också lära mig. 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-06-25

Vi tar det enklaste först (eller: så mycket som jag kan hjälpa till med :-)) Har du via Kontoanalys kontrollerat 2099 Årets resultat för perioden 2017 (fg år)? Bara så att resultat verkligen har bokats om.

Khedron Wilk · ‎2018-06-25

Generellt svar: Ja - om det handlar om fortbildning inom det område du redan verkar. Man får alltså inte dra av kostnader för utbildning som syftar till att kunna ändra verksamhet/ge sig in i nytt område. Sedan är det som Adam skriver ett svårt område. Just detta är en av nackdelarna med att ha enskild firma, av någon anledning så är myndigheterna generellt mer motvilligt inställda till avdrag för enskild firma (inom flera avdragsområden) än för till exempel ett AB. Det håller på att ändras men går långsamt. //Egenföretagare som har både enskild firma och AB.

Khedron Wilk · ‎2018-06-25

Med reservation för att jag är total amatör: Absolut, ingen skillnad där om kunden är en juridisk person eller fysisk person. Dock, så är det just det att det inte är någon skillnad. Bland annat så måste det vara avtalat i förväg om att leverantören har rätt att ta ut påminnelseavgift. Till exempel att kunden på något sätt upplysts (skriftlig/muntligt) innan köpet genomförts om att påminnelseavgift kan komma tas ut. 60 kr. Se även länken nedan. https://www.verksamt.se/driva/ekonomi-och-bokforing/affarsdokument/betalningspaminnelse

Khedron Wilk · ‎2018-06-25

GDPR... det borde jag tänkt på. Intressant det här med GDPRs påverkan på bokföring och annan administration av enskilt företag. Nu komma jag skriva vad som antagligen är en massa självklarheter men jag får helt enkelt ta risken att verka dryg. 🙂 Se det som omtanke från en som varit både egenföretagare samt inblandad i både rent IT- och affärsverksamhet i dryga 17 år. Nackdel med att fortsätta e-posta Inte för att vara pessimist men... min erfarenhet från andra situationer där omständigheter tvingar oss människor att ständigt ändra på något fram och tillbaka: Förr eller senare (och antagligen förr) kommer ni högst troligen missa att ta bort eller lägga tillbaka företagsnamn + orgnr. Så det är troligt att ni kommer hamna i en situation där ni e-postar rapport med personuppgifter. Eller att ni/kunden klämmer iväg en kundfaktura utan rätt uppgifter. Plus själva jobbet att ta bort och lägga tillbaka. Ni kommer (riskerar) snabbt bli trötta på den/de kunder som är enskilda företag. 🙂 Om inte annat så rent omedvetet. Mitt förslag är att redan nu ändra hanteringen, det vill säga metoden för själva överföringen av rapporterna. Alternativ 1 - krypterad e-post Börja kryptera e-posten. Teoretiskt möjligt och det finns krypteringsprogram som är någorlunda lätta att hantera men samtidigt stället det ändå krav på en viss hantering som antagligen många kunder skulle ha svårt för. För att inte tala om att det kan låsa fast byrån och kund till specifika e-posttjänster/program. Personligen tror jag inte på detta alternativ som förstahandsval. Alternativ 2 - molntjänster Lägg rapportera på en molntjänst som följer GDPR fullt ut, det vill säga en lagringstjänst har ett motsvarande ett personuppgftsbiträdesavtal i sina villkor. Exempel på sådana tjänster är Dropbox Business och Microsoft Office 365. Observera att det oftast inte duger med de privata/personliga versionerna av dessa tjänster. Antingen om ni har en sådan tjänst och delar ut dokument från den till respektive kund. Bland annat kan man göra detta genom att e-posta länken till dokumentet till kunden. Eller om kunden har en sådan tjänst och ger er skrivåtkomst till någon mapp. (Jag tror det förstnämnda nästan är lättare men jag inte provat att använda molntjänst mot flera samtidiga kunder på detta sätt.) Alternativ 3 - Ekonomiöversikt Nu vet jag inte inte vilket program/version ni (byrån) respektive kunden använder men jag har för mig att vissa Visma-program där man låter en byrå göra bokföringen åt en så ingår det en enklare form av Ekonomiöversikt. (Kanske vara eEkonomi?) Jag vet dock inte om denna enklare version inkluderar den i Ekonomiöversikt dokumentportalen. Det är ett annars ett alternativ, det blir lite grand som en molntjänst. Kanske till och med värt för kunden att börja abonnera på Ekonomiöversikt? Vill betona att jag förstår att det behövs en snabb lösning här och nu. Jag förstår också att många kunder inte är intresserade av att behöva logga in någonstans för att kolla upp sina rapporter (om de alls läser dem). Men jag tror också på att är man ändå tvingad att ändra på hanteringen så kan man lika gärna göra det på en gång. Och i det här fallet är oundvikligt på grund av GDPR. Teoretisk är alternativen ovan även aktuella när det gäller skicka ut lönebesked men det är en annan diskussion. 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-06-23

"och det som kommer in där är synkat mot ett annat eEkonomi" Låter som du redan har en bokföring för dessa summor? Jag undrar om det inte blir lite galet om du redovisar samma bankkonto i två olika verksamheters ekonomiska redovisning? Balanserna måste ju bli felaktiga så till vida att det blir dubbelt och inte återspeglar verkligheten? Eller menar du att bokförs det på så sätt att det framgår att det är någon form av extern insättning in till 1931? (Jag tänkt först att det gjordes någon överföring mellan 1930 och 1931 inom samma företag.) Antagligen bara jag som är glad amatör men det är därför jag frågar. 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-06-23

Nyfiken-i-en-strut: varför vill du ta bort företagsnamn och org-nr från rapporterna? Jag tolkar att det gäller en enskild firm men jag kan inte komma på något sammanhang då man skulle vilja visa rapporterna för en utomstående som samtidigt inte bör få kännedom om vilket företag det rör sig om? Vad är det jag missar? 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-06-22

Inget fel på att använda extra konton, borde vara helt ok bokföringstekniskt (?) och det ger på sätt och viss en väldig enkel hantering. Jag är bara nyfiken: Varför inte använda resultatenheter/kostnadsställen? Antagligen överkurs men i vårt företag så har vi satt upp resultatenheter för just de olika inriktningarna av verksamheten (eftersom vi tidigare haft rätt så branchspecfika konsulttjänster/erbjudande). Till detta så har vi en extra resultatenhet "Gemensam" som vi använder för de resultat och balanser som skall delas/är lika mellan de olika verksamheterna. På så sätt kan vi använda standardrappporterna och ändå jämföra hela/delar av verksamheten.

Khedron Wilk · ‎2018-06-20

Kanske här? https://forum.vismaspcs.se/visma_spcs/topics/bilforman-enskild-firma

Khedron Wilk · ‎2018-06-20

En relaterat fråga är om man kan ha flera bankkonton och det har jag skrivit lite om i följande tråd: Flera konton bankkoppling m.m.- eEkonomi

Khedron Wilk · ‎2018-06-20

Jag får intrycket att att för nya kunder kan det vara lite förvirrande men hur bankkonton fungerar i Visma eEkonomi. Det var inte helt intuitivt för mig innan det "satte sig". Numera känns bankkonton i eEkonomi som en naturlig och integrerad del av arbetsflödet för mig. Så, jag har skrivit en liten "artikel" om detta. Nedanstående text är hur jag som användare uppfattar Visma eEkonomis funktionalitet. Det kan förekomma skillnader mot Vismas officiella instruktioner. Obs. Nedanstående beskrivning är skriven ur ett aktiebolags perspektiv. Författaren har inte använt eEkonomi för andra bolagsformer, det kan finnas skillnader. Denna text, ursprungligen skriven juni 2018, är senast uppdaterad i februari 2021. Konton hit och konton dit - vad är vad? Det kan vara lite förvirrande i början med alla dessa olika konton i ditt ekonomisystem. Här är en kort lista på några olika slags konton och vad de används för: Bokföringskonto: ett konto i kontoplanen. I BAS-kontoplanen som är vanlig i Sverige består dessa konton av fyra siffror. Till exempel: 1930, 5420, 8990 osv. Bankkonto (i din bank): där du har dina pengar och ibland krediter. Varje bankkonto i din bank representeras i din bokföring av ett varsitt bokföringskonton. Exempel: 1920 Plusgiro, 1930 Checkräkning/Bankgiro, 1940 Bankkonto osv. Skattekonto: kontot du har hos Skatteverket och som används av Skatteverket för att reglera dina skatteinbetalningar. Representeras normalt i din bokföring av bokföringskonto 1630 Skattekonto. Kassa: Kontanter/handkassa. Representeras oftast i bokföringen av 1910 Kassa. Bankkonto (i eEkonomi): En tänkt representation/kopia av utdragen och saldon på inte bara dina olika verkliga bankkonton men även Skattekonto, Kassa osv. Exempel på Kassa och bankkonton i eEkonomi Ovan ses ett exempel med flera samtidiga bankkonton, vad respektive bankkonto representerar för verkligt konto, vilka bokföringskonton som används samt om respektive bankkonto är aktivt kopplat till en bank (se Aktiv bankkoppling nedan). Dra nytta av bankkonto-funktionen eEkonomis bankkonton kan ses som ett stöd, en funktion att använda som en extra kontroll att bokföringen (teorin) stämmer överens med ens verkliga tillgångar (verkligheten). Strikt talat inte absolut nödvändigt att använda men livet blir mycket lättare om man gör det.I själva verket är hela arbetsflödet i eEkonomi är uppbyggt kring dessa bankkonton. Jag skulle till och med vilja påstå att om du inte använder dem arbetar du mot systemet istället för med det. Allting hänger ihop Eftersom bokföringskontona, eEkonomis bankkonton och de verkliga bankontona/Skattekonto osv alla är representationer av samma sak skall det, lite förenklat, i teorin råda en 1-1 överensstämmelse mellan alla tre: 1. kontoutdragen i eEkonomis bankkonton 2. transaktioner på de olika verkliga kontona varje bankkonto representerar 3. och saldon på de olika bokföringskonton som respektive bankkonto motsvarar i kontoplanen. Nu är det inte 100% sant av olika skäl , det finns fall där till exempel två händelser/transaktioner på ett kontoutdrag från banken eller Skatteverket bara motsvaras av en bokföringshändelse/verifikation i bokföringen. Då får man städa till det manuellt på kontoutdraget. Men saldona tvärs över de olika kontotyperna skall alltid stämma vid avstämningar, när allt "utestående" är bokfört. Vad innebär allt detta - vilka är konsekvenserna för mig? Eftersom dessa bankkonton i eEkonomi representerar olika slags konton i verkligheten och där det kan finnas både tillgångar och skulder, så blir det också så att ur eEkonomis synvinkel så är till exempel ditt Skattekonto ett bankkonto i eEkonomi - även om just ditt skattekonto hos Skatteverket formellt inte är ett konto i en bank i verkligheten. Detta har konsekvenser i hur man arbetar i eEkonomi. Exempel: Eftersom både ditt konto hos banken och ditt konto hos Skatteverket i eEkonomi båda representeras av bankkonton så när du gör en överföring från din bank till Skatteverket så är det i eEkonomi en Överföring mellan egna bankkonton. Vilket det också finns färdig mall för i eEkonomi, en så kallad bokföringshändelse. I ovanstående exempel, Istället för skapa en manuell verifikation med 1930 (Checkräkning) Kredit och 1630 (Skattekonto) Debit, så använder man matchningsfunktionen på kontoutdragen i eEkonomi och där den färdiga mallen (bokföringshändelsen). Aktiv bankkoppling Extra smidigt blir detta om du har en bank som tillåter tredejpart (Visma i detta fallet) att automatiskt hämta kontoutdragen. Du får då automatiskt in i eEkonomi vad som hänt på banken. Ofta när du skall bokföra en inkommen kundinbetalning eller egen genomförd betalning till leverantör, så krävs det bara en enda knapptryckning. eEkonomi kommer automatiskt skapa den verifikation som behövs med korrekta bokföringskonton. Olika banker har har kommit olika lågt med detta. Se även Vismas officiella sida: Arbeta med bankkoppling. Flera bankkonton Det är fullt möjligt att låta alla dina olika konton hos banken representeras av ett bankkonto i eEkonomi. Personligen är det något jag starkt rekommenderar. Det spelar ingen roll om det är olika slags konton, olika banker eller om du kontona har stöd för aktiv bankkoppling eller ej. Om du på något sätt kan återskapa kontoutdraget på banken, om så måste manuellt, så vinner du på att ha det även i eEkonomi. Återigen, bankkonton i eEkonomi är ett stöd för att underlätta din kontering på de enskilda bokföringskonton som de representeras av i din kontoplan. Sammanfattningsvis Denna hantering var som sagt ovan för mig i börjanmen när det väl att sig så tycker jag det fungerar väldigt bra. Ett tips är att titta igenom Vismas filmer på YouTube om eEkonomi och framförallt då just de om kassa- och bankhändelser. Innehållet är verifierat av Visma Spcs 240910

Khedron Wilk · ‎2018-06-15

Tycker tanken i grunden är rätt, man vill ju kunna visa för kunden vem de har att göra med. Bara det att lagar och regler (Skatteverket) har sagt lite annorlunda.

Khedron Wilk · ‎2018-06-15

En faktura måste bland annat innehålla säljarens momsnummer, däremot finns det inget kav på att säljarens organisationsnummer finns med. https://www.verksamt.se/driva/ekonomi-och-bokforing/affarsdokument/faktura Och som påpekat ovan, orgnummret går (i alla fall i Sverige) att utläsa från momsnummret.

Khedron Wilk · ‎2018-06-03

En kund har, utöver postnummer och postort, två postadress-fält. Jag har inte provat hur det ser ut på en faktura men det borde fungera med att skriva c/o-adress i första fältet och den egentliga gatuadressen i andra fätet.

Khedron Wilk · ‎2018-06-01

Det som går att påverka finns under Inställningar -> Företagsinställningar -> Övriga uppgifter. Se under Utskriftsinställningar nere till höger. Se till att det inte är en bock vid "Faktura med ram".

Khedron Wilk · ‎2018-06-01

Jag sympatiserar med önskan om att ha kortare sökvägar men som gammal Windows-/PC-tekniker vill jag lägga in ett varningsord mot att ställa in ett program att spara sina filer utanför den sökväg som är förvald. Även om Visma Administration klarar detta via ändringar i sin .ini-fil så är det generellt sett att be om extra problem att lägga saker till exempel direkt under C:. Det kan gå bra men jag har sett så mycket problem när program inte följt Microsofts riktlinjer och när saker inte återfinns som förväntat. Av Windws, av programmet, av andra program, backuper eller support-personal. Med det sagt, trevlig helg! 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-05-28

En bra fråga tycker jag. Och två bra svar. Tack.

Khedron Wilk · ‎2018-05-22

”Sneaky one” 🙂 Roligt se att det löste sig!

Khedron Wilk · ‎2018-05-21

Hmm, nästa dumma fråga: kollat alla bankkonton, Dvs andra bankkonton, kassakonto, skattekonto? (Ja, griper efter halmstrån här :-))

Khedron Wilk · ‎2018-05-21

Vad är frågan? 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-05-21

Åt andra sidan har du inga Ej bokförda och det borde gälla alla perioder? Oh well...

Khedron Wilk · ‎2018-05-21

En fråga, och det är för jag själv gjort ett liknande misstag gällande kontoutdrag och perioder: Har du kollat så att du verkligen tittar på rätt period? Lätt hänt att man har fel period uppe.

Khedron Wilk · ‎2018-05-18

Förstår jag det rätt att hela Avidentifireingsfunktionen i detta fallet är kopplat till förekomsten av ett person-/org-nummer? Vad är skälet till det?

Khedron Wilk · ‎2018-05-17

Finns det inte ett fält "Kundtyp" som innehåller alternativen Privatperson och Företag? Det finns i eEkonomi och borde väl finnas i Administration med kanske med lite tur? Jag tänker att företagsformen spelar ingen roll, det är om det är ett företag överhuvudtaget (eller någon form av organisation) som är det avgörande.

Khedron Wilk · ‎2018-05-17

Nere i vänstra hörnet av sidan när man redigerar en kund. Knapp ”Avidentifiera”. Jag såg den inte heller först.

Khedron Wilk · ‎2018-05-15

Ja, för en annan som normalt är glad amatör i sammanhanget är det rent av lite oroväckande och stressande. "Blir det verkligen rätt nu?" Ger inte bra magkänsla. Jag skriver inte ovanstående här för att klaga, utan i ett försök att få Visma förstå hur tillvaron ser ut för mig som kund för jag råkar ut för sådana här saker. Kanske är "felet" av sådan natur att det inte går att undvika men då behövs det mer information direkt i programmet. Ser ut för mig som den hör frågan kommit upp flera gånger förr.

Khedron Wilk · ‎2018-05-15

"Spännande" - nu låter du precis som när en annan (jag) använder det ordet i samband med något knepigt IT-problem... 🙂 //IT-chefen/teknikern/programmeraren

Khedron Wilk · ‎2018-05-15

Råkade ut för samma problem/fel. Vill minnas att vi kom runt det genom att redigera en av raderna i redovisningen och lägga/dra bort en krona. Tror det gick att göra direkt i redovisningensdelen utan att behöva öppen fg år. Minns tyvärr inte exakt hur vi gjorde och int ens om det var en tråd här i forumet eller via chatten. Men om vi säger såhär: det är ett problem känt av Visma och de har en standardrekommendation för hur man kommer runt det. (Om det nu alls är samma problem, det skall man inte ta gift på...)

Khedron Wilk · ‎2018-05-15

Hmm, såg nu att det fanns en länk på den sidan Ulf länkar till "Guide till varuhandel med andra länder". Rätt bra när det kommer till den rent skattetekniska sidan av saken.

Khedron Wilk · ‎2018-05-15

Som Ulf skriver så i princip alltid redovisa momsen om man är momspliktig. Dock är det lite olika hur den skall konteras (vilka bokföringskonton som blir inblandade). Skillnad görs (grovt räknat) mellan varor och tjänster samt Sverige, EU/ESS och övriga världen. Vilka länder är det du köper tjänster ifrån? Inom EU/ESS eller utanför?

Khedron Wilk · ‎2018-05-14

För att lyfta hela abonnemangs kostnaden tror jag det måste vara ett fastprisabonnemang där det inte enkelt får att särskilja vad som är privat och vad som är företagsrelaterade? En helt annan fundering är om det är tillräckligt mycket pengar det handlat för att vara mödan värt i form av arbetstid/redovisningskostnad.. För min egen del kommer jag gång efter annan fram till att det inte lönar sig att ha abonnemanget i företaget, i alla fall inte på det sätt jag använder mobilen.

Khedron Wilk · ‎2018-05-09

I Sverige, hos leverantören Cygate Se även datacenter/hosting-tabellen på Transparency - Visma (leta efter "Visma eAccounting"). För den delen: kan vara värt att även kolla in övrigt innehåll på Visma Trust Centre. Argh! Detta inlägg redigerad en halv miljon gånger. Typ.

Khedron Wilk · ‎2018-05-08

Tack för det förtydligandet!

Khedron Wilk · ‎2018-05-07

Har en fråga om en sak på den sidan. Först står det (om man får PDF via e-post: ”Själva mejlet kan du slänga om du sparar PDF:en” Lite längre ner om e-faktura: ”All mottagen post via e-post skall lagras och sparas i 7 år på ett eller annat sätt men efter tre år får du föra över det till annan form om det görs säkert.” Vad gäller? 🙂 Kan jag tolka det som att ordet ”post” i sistnämnda meningen syftar på själva bilagan (PDF-motsvarande) och inte hela brevet/meddelandet.? Efter att ha läst sidan länken pekar på så känns det som jag är rätt ute men också att man faktiskt skall ha bildunderlag (eller motsvarande pappersunderlag) för de händelser jag i mitt första inlägg skrev att jag var osäker på. Kontoutdragen i sig tolkar jag som klarar sig i och med att jag importerar dem elektoniskt in i eEkonomi (automatisk för banken, manuellt för Skattekonto) men det behövs underlag för själva orsaken till transaktionen på utdraget?

Khedron Wilk · ‎2018-05-04

TIllägg: sedan kan naturligtvis diskuteras om sådana uppgifter borde vara i ett eget register för att tydligare skilja både syfte, användning och tillgång åt men det är annan diskussion. 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-05-04

Tänkte bara bifalla det Sanna skriver, jag har sett situationer där det på grund av tex pensionsavtal kan finnas inte bara utrymme men till och med en avtalsplikt (och därmed legalt krav) att ha kvar anställninsguppgifter i princip tills individen är avliden.

Khedron Wilk · ‎2018-05-04

Ber om ursäkt, jag som var otydlig. Tack för att du kontrollfrågar! Jag tänkte i menyn som visas när man trycker på sitt företagsnamn. Känns som en naturlig hemvist för mig tillsammans med ”Fakturainformation”, ”Samarbeten” m.m. Se bifogad bild.

Khedron Wilk · ‎2018-05-03

Kanske även ta med en länk till avtalssidan inne i VismaOnline, i menyn? Nu i GDPR-tider så är det nog viktigare än någonsin att göra sådan information lite mer lätt-tilgänglig (men ändå inte "i-ditt-ansikte"-synlig).

Khedron Wilk · ‎2018-05-03

Kort svar: Visma Användningsvillkor för Programvara (se kapitel 3 i avtalet) Lite längre svar: Länk till Vismas alla olika avtal finns längst ner på sidan vismapspcs.se Långt svar - den krångliga vägen eller steg-för-steg: 1. På Vismas sida om GDPR - https://vismaspcs.se/gdpr - som det länkades till i den ursprungliga tråden så finns det bland annat en hänvisning/länk till... 2. .. sidan om Personuppgiftsbitrsädesavtal. Den sidan har en video och i den videon... 3. ..framgår det att alla avtal finns i sidfoten på vismaspcs.se... 4. I sidfoten på vismaspcs.se finns det en rubrik/länk: Villkor och avtal. Där hittar du sin tur avtalet enligt ovan... 5. Visma Användningsvillkor för Programvara och i det finns... 6. ..Personuppgiftsbiträdesvatalet inbakat som kapitel 3. Notis till Visma: Känns som det skulle underlätta för både kund och leverantör om ni lade till en hänvisning och länk till avtalen på sidan om Personuppgiftsbiträdesavtal.

Khedron Wilk · ‎2018-05-03

Fast ett avtal behöver väl inte vara fysiskt påskrivet för att vara bindande? Eftersom vi som kunder använder (och betalat) för en tjänst som Visma levererar och Visma inför och efter det köpet hela tiden hänvisar till en specifik avtalstext - som i sig självt innehåller personuppgiftsbiträdesavtalet - så har båda parter godkänt ("skrivit på") avtalet (och därmed pesonuppgiftsbiträdesavtalet) de facto och det är därmed lagligt bindande. Behövs inga påskrifter av någon part? Med uppenbar reservation för att jag inte är jurist. 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-04-23

Tack! 🙂 Har tidigare varit väldigt noggrann med att ha både pappers- och digitalkopior på allt och la upp allt i mappar (år/månad) på server i "molnet". Sudonot: Eftersom vi gjorde detta innan konteringen så har vi aldrig haft med verifkationsnumret, istället haft filnamn med datum, verifikationstyp, eventuell leverantör/kund, kostnadsställe. Har också funderat på det där med att bilderunderlagen riskerar att "fastna" inne i ekonomisystemet om man vill byta. Det är väl den största nackdelen med att använda ekonomisystemet som förvaringsplats för underlagen. Eventuellt går detta att komma runt, jag ser att i programmeringsgräsnsnittet (API:et) för Visma eEkonomi går det att hämta ut bilderunderlag. Har laborerat lite och det kan nog gå att kopiera ut alla underlag och märka upp dem i filnamnen på det sätt du beskriver i samband med att man gör det. Får se om jag får tiden till att bygga en prototyp, "bara" lite annat som skall blir klart först. 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-04-17

Bra att det löste sig! Vet inte din tekniska nivå så ber om ursäkt om jag blir alldeles för "Basic" nu: Tips för att förenkla tillvaron lite: fakturor som man får via e-post är i princip alltid i så kallat PDF-format. (jag har aldrig sett något annat). En sådan fil behöver du inte skriva ut och fotografera. Istället kan du spara ner fakturan tillfälligt på valfri plats på din dator och sedan ladda upp den direkt i Visma som ett bildunderlag. Eller ännu snabbare: om du laddar ner mobilappen Visma Scanner så kan du i den appen aktivera en e-postadress som du kan vidarebefordra fakturamailet till och på det sättet få in det som bildunderlag i Visma, det är i princip samma sak som ladda upp en fil men du behöver inte spara ner filen/bilagan/fakturan på din dator först. Kom ihåg att mailet du fått (från Visma i detta fallet) måste sparas i minst 4 år eftersom det innehåller originalet. Och för säkerhets skull: ingen av oss som svarat hittills i tråden jobbar för Visma. De som jobbar för Visma har en titel här i forumet där det framgår. Bara så det inte blir missförstånd eftersom du skriver "er i/på Visma". 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-04-17

Hej BMS! Några extra frågor för att kanske snabba på den gemensamma problemlösningen: 1. Om jag förstår det rätt: Du har fått en faktura, fakturan i sig är bokförd, den är betald och nu vill du bokföra betalningen men av någon anledning så går det inte? 2. Är problemet att programmet inte verkar göra det som det normalt gör/kan göra eller är det att du inte riktigt vet hur du skall göra? (Svaren blir lite olika beroende på vilket.) 3. Hur kom fakturan till dig från första början? På papper och manuellt inlagd i Visma av dig eller elektroniskt via Autoinvoice? 4. Använder du kontantmetoden eller faktureringsmetoden? Med vänlig hälsning, Glad bokföringsamatör

Khedron Wilk · ‎2018-04-16

Bildunderlag - kan inte leva med dem och kan inte leva utan dem... Vilka verifikationer/händelser i bokföringen har just Du alltid kopplade till ett bildunderlag och vilka har du inte det? Varför / varför inte? Har lite funderingar kring när man bör ha med (koppla) ett bildunderlag på en verifikation. Vårt företag har strävar efter att ha så få pappersoriginal som möjligt. Vi har ställt om så många leverantörer vi kan till e-faktura alternativt e-post och vi har nu till och med börjar fråga efter digitala kvitton om vi köper något på stan. Vi skriver i princip aldrig ut rapporter och motsvarande sammanställningar. Allt detta är i vårt tycke bekvämt och ger mindre att hålla reda på. Samtidigt tror jag att i och med att bokföringen så att säga flyttat från att konteras på varje enskild pappersunderlag - även jag har en gång i tiden suttit med konteringsstämpel och plitat dit siffror på alla verifikationer - och in i den digitala världen kan det bli lätt att man förbiser att ha med underlag på en del transaktioner man rent naturligt fick med när man hade allt på papper. Så jag tänkte rådfråga forumet om dess åsikter och erfarenheter i detta ämne. Hur gör ni? Vad tror ni kan gå fel? Förutsättningarna för min del: Vi använder automatiskt bankkontoavstämning men ännu inte betalningsfiler. Vi använder Lönemodulen i eEkonomi så lönehanteringen är integrerad med övrig bokföring. Vi har i dagsläget inget lager och inga inventarier. Händelser som Visma eEkonomi automatisk skapar/kopplar bildunderlag för: Leverantörsfaktura inläst via Autoinvoice Händelser som Visma eEkonomi indirekt tycks mena inte behöver ett kopplat underlag eftersom det går att se på annat sätt i systemet (?): Kundfaktura Inbetalning av kundfaktura Utbetalning av leverantörsfaktura Lönebesked Löneutbetalning Arbetsgivardeklaration Momsredovisning Händelser jag idag alltid manuellt kopplar till bilderunderlag: Leverantörsfakturor Kvitton Händelser där jag är inte är säker att det krävs ett bildunderlag: Utbetalning/Inbetalning till/från Skatteverket (skattekontot) (moms, arbetsgivaravg., skatt) Interna överföring mellan egna bankkonton (indirekt inklusive skattekontot, se punkten ovan) Utbetalning ersättningar till anställda (avräkningskonto) Korrigeringsverifikat Hur gör ni? Åsikter? Fyll gärna på med andra typer av bokföringshändelser och om de bör ha kopplade bildunderlag. //Glad bokföringsamatör PS. Fegar lite och inkluderar inte alla potentiellt berörda bokföringsprogram eftersom jag inte vet hur varje program fungerar/ser ut gällande bildunderlag. Själva använder mvi Visma eEkonomi Smart. DS.

Khedron Wilk · ‎2018-04-11

Tillägg angående 2440: inte annat än vid bokslut (tror jag). Då behöver man naturligtvis få sina kostnader på rätt sida årskiftet.

Khedron Wilk · ‎2018-04-11

Hmm, som du skriver, antagligen någon kombination av inställningar. Är rädd jag går bet på den, vi får se vad andra kan hjälpa med. Tillfällig lösning: Om det är bråttom att få iväg fakturan så kan du kanske skapa en textrad och på den skriva in hur många timmar och vilket timpris som avses? Är inte så du skall behöva göra men bara för att tillfälligt komma runt problemet och kunna fakturera i väntan på definitiv lösning? Angående mallar så är det inte så mycket man kan ställa in i Visma eEkonomi. Det är i princip bara om/vilken logotype du vill ha. Gällande utseende på varje fakturarad så, med förutsättning att man får med sig enhet och enhetspris för varje artikel (vilket du inte tycks få just nu), brukar jag själv lägga till en textrad för att ange vilket avtal eller förfrågan som det gäller och vilken period. Bakgrunden är att jag oftast skickar mina fakturor den sista varje månad och då fakturerar respektive kund alla upparbetat tid för den månaden. Exempel 1: "Avser perioden 180301-180330 enligt avtal XXX." Exempel 2: "Avser arbete hos er 180314-180315 enligt överenskommelse per e-post med Sven Svensson". Men så är jag noggrann i överkant också. 🙂

Khedron Wilk · ‎2018-04-10

Har du ställt in det aktuella räkenskapsåret på att avvända kontantmetoden? (Inställningar -> Räkenskapsår och IB) Använder själv faktureringsmetoden men som jag tolkar det Visma skriver på annat håll i forumet så med kontantmetoden vald så ställs fakturahanteringen om så att en verifikation skapas först när man registrerar betalningen (så det borde aldrig bli något först steg via 2440).

Produkter & tjänster

Utbildningar

Forum

Visma Spcs