Om LW -60

LW -60 · ‎2021-04-30

Ligger de gamla värdena kvar, eller hur yttrar sig felet?

LW -60 · ‎2021-04-23

Jag tänker så här: En del av avfallskostnaderna härrör sig till kunder. Då borde det ligga till så att den delen tillhör "Rörelsens direkta kostnader". Då bör man kontera den delen inom kontoklass 4. Alltså konton mellan 40xx - 45xx. Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-04-21

OK, jag har satt i system att byta till nya kontoplanen vid varje nytt räkenskapsår. Jag har inte så många företag att trixa med, så när gamla namnet ligger kvar och jag får ändra manuellt så gnisslar jag lite med tänderna bara... jag förstår fullt ut vad du menar, men jag tror faktiskt att felet ligger här. Är det så att du mot förmodan har ett företag av lite mindre kaliber där du upplever det här problemet, skulle du kunna ta en SIE på nya året, radera samma år, skapa det på nytt och uppdatera kontoplanen. I samband med det, får du ju upp dialogrutan med kopplingarna och vem vet, kanske funktionen har förbättrats sedan sist. Jag har inte upplevt problemet på samma sätt som du, men jag vet att du inte är ensam om att hoppa över uppdateringen. Det är många som gör som du. Jag har förmodligen inte arbetat med så komplicerade företag som du arbetar med. Lycka till! Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-04-21

Du: uppdaterar du kontoplanen varje år? Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-04-21

Tyvärr ligger det till så illa att jag inte har en uppdaterad version av programmet just nu. Vad jag kommer ihåg, har du jobbat på uppdatering av Admin och jag hoppas det gått bra. Kan det vara så att det hänt något med den senaste versionen? Jag med en gammal 2020.0 får det att lira i balansräkningen. Jag vet att du har en byrå och således har hur mycket som helst att göra i boksluts- och deklarationstider, men jag är en gammal datatekniker som blir nyfiken när det blir så här. Försöker lösa problem via en omväg tills en rättelse infunnit sig, med andra ord. Med detta undrar jag, ifall du har möjlighet att kontera om till ett annat konto i samma kontoklass bara för att se ifall felet håller i sig eller om det rättar till sig. I och med att det blir följdfel i Bokslut verkar ju tyda på att det "ligger något skräp" i kontot. Man kanske till och med måste tömma kontot helt genom att kontera om alla verifikat där dessa konton finns och radera de konton som bråkar (men börja med det konto i så fall som har minst antal transaktioner för att se ifall det funkar innan du tar resten av kontona). Jag ber om ursäkt ifall det blir dig övermäktigt och jag har full förståelse för ifall du inte har möjlighet att "leka" med kontona så här. Det blir ju lite pyssel, det här... Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-04-21

Hejsan! Jag förutsätter att du börjat med att uppdatera SRU-filerna i Admin. Du kan använda dig av olika layout i dialogrutan för utskrift av balansräkningen: Väljer du "Uppställning enl ÅRL" brukar kontona komma i nummerföljd. (Jag ber om ursäkt ifall du testat det redan och inte fått det att funka) När det gäller bokslutsprogrammet (Visma Bokslut), är jag rätt säker på att det tidigare gick att peka och dra kontot till rätt rubrik i balansräkningsmallen, men det verkar inte funka längre. Nu högerklickar jag på kontot jag vill flytta och väljer "Koppla rad" eller "Koppla konto". Men, är det så du gjort allaredan, ja då går jag bet... Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-04-20

Det här är inte något automatiserande, men till en viss del i alla fall: Konteringsmallarna Det finns tre olika typer av konteringsmallar, varav en är för verifikat. Med mallens hjälp kan skapa nytt verifikat, baserat på denna. Du kan välja att makrot stannar upp vid vissa punkter, så du kan manuellt mata in de konton, resultatenheter eller summor du önskar, eller också kan du få mallen att ta de konton och andra siffror som du programmerat i mallen. Min tanke med det hela är att du tar det i två steg; du skapar fakturan och gör journalen. Då har du siffror i bokföringen att basera mallen och innehållet på. Beroende på vad du vill mallen skall prestera, tar du nästa steg. När du väl gjort denna mall, kan du använda den när som helst. Du behöver bara fundera ut, vad den skall göra och hur du vill ha upplägget. Det här är bara en idé jag fick. Det kanske inte alls passar i sammanhanget, men fundera och tänk lite och sug på karamellen. Det kanske kan vara något. Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-04-13

Ju, du gör först en kreditnota och sätter den som betalad Sedan gör du en ny faktura, eller rättare, du gör en ny faktura genom att kopiera den första. Då har du: En faktura som är betald En kreditnota som är betald En faktura som INTE är betald (ännu) De två första tar ut varandra i reskontran och på bankkontot. När sedan kunden väl betalar, gäller det att komma ihåg att den faktura du skall sätta som betald har ett annat nummer än vad som är uppgivet i betalningen. Eller också, struntar du i allt och låter naturen ha sin gång. Om en månad har kunden betalat och då stämmer både reskontran och bankkontot. Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-04-13

OK, så bra! Jag trodde att det kostade extra att lägga till användare där. Tack för informationen!

LW -60 · ‎2021-04-07

Jag önskar att Ekonomiöversikten var tillgänglig via revisorsinloggningen. Jag trodde den var det. Jag hade upptäckt finurligheten att lägga upp filer i dokument-arean och tyckte det var skönt att slippa skicka filer på nätet till vår revisor. Men dessvärre gick det ju inte. Det vore ju bra ifall revisorerna kunde hämta hem de dokument man lade över där. Det var en liten tanke bara. Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-04-07

Jag tycker att du ska ta kontakt med den som skötte detta tidigare. Att uppfinna hjulet är inte lätt. Jag har för mig att Visma har lite kurser i bokföring. Jag rekommenderar verkligen att du går en kurs. Det måste finnas papper på de olika transaktionerna som sker i föreningen. Man kan inte köpa något och dra kostnaden för detta utan att ha ett kvitto. Det är det som är grejen, att visa vad man köpt in eller vad man fått för pengar. Man skall ha det på papper (fysiskt eller digitalt). Är det någon som vill ha betalt för att de köpt in frimärken, ska de också visa att de köpt in dessa frimärken med ett kvitto. Om du sedan skannar in detta kvitto eller häftar upp det på ett A4-papper och sätter in i pärmen under fliken för den månad som inköpet skett (efter att ha bokfört det i eEkonomi) det kvittar. Men går det ut pengar eller kommer det in pengar så skall det verifieras. Hur det skall verifieras, beror på lite olika saker. Du står nu inför två på sikt övergående pucklar: du skall lära dig hur man bokför (samt ve och fasa göra ett bokslut dessutom) och du skall lära dig ett bokföringsprogram. Jag tycker du skall satsa på att i första hand lära dig bokföring och i andra hand lära dig skanningen och att matcha bankhändelser Du har ett bankkonto. Där drar säkerligen banken pengar för att kontot existerar. Går du in på internetbanken, kan du skriva ut den transaktionen på papper eller spara ner den som en PDF och ha den som ett verifikat, ett kvitto på vad de uttagna pengarna gått till. När man inte är så hemma med bokföring, kan det vara idé att skriva ut på papper, så man har något att hålla i när man bokför. Om vi koncentrerar oss på bankkontot, skall varje insättning där och varje uttag verifieras. Det betyder att man ska ha papper på vad som hänt. Det är A och O i bokföring. Jag tycker att du skall gå in till internetbanken och skriva ut samtliga transaktioner som skett på kontot, en utskrift per uttag/insättning. Sortera dessa i datumordning. Partistödet: du måste ju på något sätt ha begärt att få partistöd och/eller fått ett papper på att du kommer få partistöd och vilken summa du är berättigad till. Detta papper skall ligga som grund för insättningen av pengar. Jag känner att du bör börja där och återkomma när du gjort ovanstående. Det kan bli för mycket information för dig ifall jag börjar prata om konton i debet och kredit och moms och annat. Börja med att plocka fram det som jag föreslagit och återkom sedan. Att det krävs av dig att du skall prestera ett bokslut för året som gått, tycker jag är under all kritik. Det är direkt oförskämt, när du är ny på det här som du själv säger. Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-03-15

Ingen bråkar om en krona. De där öresutjämningarna ställer till det för alla, tyvärr... Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-03-11

Hejsan, @Andreas Palmay ! Nej, det är så att jag har idag enbart ett företag att logga på och jag är ensam på denna dator. Jag använder en och samma webbläsare för eEkonomi varje dag och med automatik blir jag inloggad som mig själv på den. Jag testade denna variant i över en vecka tills jag tröttnade på denna dubbla inloggning. Det måste vara något annat... cookies som raderas? Tömning av historik? Om mina inloggningsuppgifter kommer upp varje gång, borde inte historiken raderats, varför det borde gå att få funktionen att lira. Det är ingen panik, jag hoppar över den här säkrare inloggningen så länge och tar nya tag om en månad eller så. Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-03-11

Hejsan! Jag kopplade in tvåstegsidentifieringen. Jobbar enbart med ett bolag. Måste ändå logga på manuellt varje dag trots att det skall räcka med var 30 dag. Inställningsfel? Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-03-10

Jo, jag glömde en sak... när du hämtar kontoutdrag från banken, ta bara en månad i taget. Det är en psykologisk grej. Plockar man ut hela året, blir man alldeles matt i kroppen och ser inte skogen för alla träd. Det är enklare med en månad i stöten. Lycka till!' Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-03-10

Det här är ju ett jättejobb du har framför dig. Jag har själv råkat ut för det flera gånger att städa upp efter andra. Det är ju inte direkt gjort i en handvändning. Börja med att gå in på internetbanken och ta fram kontoutdrag från bankgirot eller från plusgirot för hela 2018/2019. Börja med första månadens transaktioner. Kontrollera först att ingående balans på bankkontot stämmer med bokföringen. Sedan stämmer du av alla transaktioner för bank- plusgiro för den månaden. Ta fram överstrykningspenna i grönt och måla det som stämmer och orange för det som är fel. Transaktioner som inte finns med i ovanstående: du måste leta fram fakturor och dylika underlag för att få till avstämningen. Du får göra så här, månad för månad och för att förtydliga mig lite: du börjar med bankkontot och tar sedan resten av balanskontona efter det. När en månad är klar, börjar du med nästa månad på samma sätt. Lycka till, Lena

LW -60 · ‎2021-03-08

Hejsan! Du justerar genom att göra ett nytt verifikat, där du nollställer 2010. Det betyder att om summan X kr ligger i kredit, bokar du om med ett verifikat med beloppet X i debet. Då ska kontot 2010 bli noll. Sedan på nästa rad i verifikatet, väljer du 2069 och matar in summan på det kontot istället. Det bästa är ifall du kan göra det på rätt räkenskapsår. Det betyder att du måste låsa upp det gamla räkenskapsåret ifall det är låst. Annars får du boka om det detta räkenskapsår. Det är ju ingen större skada skedd om du gör det detta räkenskapsår. Bara det blir rätt nu. Du kanske kan datera ändringen per första januari i år? Lycka till, Lena

LW -60 · ‎2021-03-08

Jättebra! Hör av dig igen, om du kör fast! Lycka till, Lena

LW -60 · ‎2021-03-08

Det här var ju underligt. Det bästa du kan göra, är att göra en avstämning på 1930 för december 2019 och för januari 2020. Då kommer du se hur verifikaten är bokade och kan jämföra med reskontran. Du kommer då se vad det är för fel. Felet åtgärdar du genom att motboka felen. Är det fel i debet, boka om felet i kredit och tvärt om. Jag gissar att ni bokför enligt kontantmetoden och inte faktureringsmetoden. Stämmer det? Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-03-08

Du skulle kunna lägga upp ett ändringsverifikat på rätt år ifall du låser upp året (ifall det är låst). Har du gjort bokslut, får du ju göra om bokslutet i så fall. Är det så att du måste göra verifikatet i år, bokar du upp det hela som du skulle gjort 2020 på så tidigt datum det går. Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-03-04

Någon leverantör hos oss gjorde så att de skickade över en testfaktura för att se ifall det fungerade. De var noga med att berätta hur fakturan såg ut, vilket fakturanummer och datum som gällde så att man inte skulle misstaga sig och tro att fakturan var "äkta". Det kanske är så din leverantör vill göra. Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-03-02

Det enklaste är att inte göra någonting, utan att vänta på att banken drar summan. Om du vill vara extra noga istället, kan du göra en ny, manuell verifikation för att få 1930 att stämma: D1930 - Summa - K2890 När sedan banken drar pengarna, bokar du på det datumet: D2890 - Summa - K1930 På så sätt stämmer bankkontot och den automatiska avstämningen borde inte larma. Lycka till! Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-02-25

Moms är varken en kostnad eller en intäkt utan den skvalpar vid sidan om. Du får betalt för en faktura, låt oss säga 100,- varav 20,- är moms. I bokföringen vid betalningen blir det: D1930: 50,- D1350: 50,- K1510: 100,- Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-02-23

Tack! Jag har ju detta e-mail kvar i min ivägsäntkorg i Outlook, så jag gör så. Tack, tack! Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-02-23

Du måste gå tillbaka till den ursprungliga bokningen och se efter vad som är fel. Skriv ut ett kontoutdrag på konto 2890 och se vilka poster som finns där. Då ser du om felet ligger på en eller flera verifikat. Har du enbart en bokning på det kontot, ligger felet i den verifikationen som skulden bokades upp på. Gå då till det verifikatet, både på skärmen och till fakturan och se hur det kommer sig att det står fel siffra på 2890. Det enda du kan göra, är således att gå bakåt i tiden och leta efter felet. Lycka till! Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-02-23

Du har helt rätt, att använda ett och samma konto för intäkt och kostnad är inte så bra. När jag började på en av våra största hockeyklubbar en gång i tiden, hade de tidigare bokförarna gjort så avseende vissa poster i bolaget och jag höll på att få spader. Det blir ju underligt i momsredovisningarna om inte annat. Dessutom skall intäkter in på ett 3xxx-konto och kostnaderna skall ut på 4xxx ->, det är ju så det är. Det här bidraget: har du någon specifikation över vilken period (mellan vilka datum) som dessa pengar skall räcka? I så fall, periodiserar du ut pengarna på dessa månader. Kostnaderna: jag tycker du är helt rätt ute när du vill jobba med resultatställen/kostnadsställen. Det blir snyggast så då kontoplanen blir kortare, men också mer effektivt då du inte behöver räkna manuellt vad varje projekt har burit för intäkter och kostnader. Ibland blir man också hjälpt om man även lägger dessa resultatenheter på balansräkningen också. Allt beroende av vilka behov man har och hur saker och ting skall redovisas. Jag tänker att det ju vore smutt att varje projekt får både en resultat- och en balansräkning vid redovisningstillfällena. Men det var bara en tanke... Du jobbar efter din egen idé och tanke, det är bäst. Med programmets konteringsmallar, kan du förenkla rutinerna till perfektion. Det finns tre varianter av dessa och är en gudagåva. Programmet är så superbra så det är bara att gratulera. Du hittar mallarna under fliken Bokföring. Du kan skapa egna och / eller använda befintliga. När det gäller periodiseringarna är det bra att gå in och ändra i företagsinställningarna lite. Under Arkiv -> Inställningar -> Företagsinställningar -> Inköp kan du sätta en bock i rutan för "Uteslut rader som tar ut varandra på kostnadskontot vid periodisering". Det är en funktion som gör huvudboken enklare att överblicka när man skriver ut den på skärm eller på papper. Lite längre ner i den dialogrutan, har du alternativet "Bokföring". Under flik två väljer du om du skall kunna göra ändringar i varje verifikation eller om inte ändringar skall tillåtas. Under flik ett, ställer du in hur du vill att programmet skall säga till om låsning av månader och år. Jag låser inte varken månader eller år förrän bokslutet är klart. Jag har ställt in att jag låser året i samband med inlämning av inkomstdeklarationen (för säkerhets skull) och att den aldrig skall säga till om att det är dags att låsa (för det kommer man ihåg ändå). Du kanske redan visste det här, men någon annan kanske läser det här och har nytta av informationen i så fall. Lycka till med din förening! Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-02-22

Hejsan! Jag har under ett par års tid, försökt förmå våra leverantörer att skicka e-faktura eller PDF via Autoinvoice. Ofta har fakturorna först kommit till min maillåda. Jag har då vidaresänt PDF-fakturorna till eEkonomi och mailat leverantören att i fortsättningen skicka till eEkonomi direkt. I november - framkom det i fredags - fick jag en faktura på mailen där jag gick tillväga som ovan, men tydligen kom den inte fram. Den dök upp bland nya fakturor i fredags. Gissar att leverantören skickat en påminnelse om obetald faktura och sänt mailet till eEkonomi. Man skulle kunna tro att jag skickat till fel e-mail när jag vidaresända fakturan, men adressen är rätt. Jag behöver enbart mata in de tre första siffrorna till Autoinvoiceadressen så kommer rätt adress upp. Är det någon annan som upplevt detta? Själva fakturan är det inget fel på, dels för att den nu dök upp i fredags, men också för att denna leverantör har skickat annan faktura till oss direkt till eEkonomi och då fungerade det. Utseendemässigt ser fakturan ut att komma från Visma Administration, men jag kan ha fel. Den ser ut som en faktura ska se ut i alla fall. Så vad säger ni alla där ute, har ni upplevt detta någon gång? Jag har det inte och jag har arbetat på flera företag där jag ställde om till Autoinvoice direkt när funktionen kom. Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-02-22

Hejsan! Vilken programvara jobbar du med? Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-02-15

Då förstår jag! Jag tycker att det bästa är att du går till Skatteverkets hemsida eller att du ringer dem på 0771-567 567 för att få information från "hästens mun". Man vet aldrig. Rätt som det är har förutsättningar förändrats. Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-02-15

Skickar du ut fakturor på kostnaden för vägsamfällighet där momsen är specificerad? Om momsen är specificerad, borde de kunna dra momsen. Är det så att inte momsen är specificerad, kan de inte dra någon moms. Du ska inte behöva göra något med din bokföring som jag ser det. Det handlar ju om momsen de lägger in i sin bokföring. Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-02-10

Tack, snälla! Jag har aldrig funderat över dessa pilar tidigare! Det är så härligt att lära sig något nytt. Bästa hälsningar, Lena

LW -60 · ‎2021-02-10

Efter att jag gjort en del bokslutstransaktioner i programmet, skapades det - eller om jag skapade själv (kommer inte ihåg) - en ny bokslutsbilaga. Den bilagan lade sig högst upp, men fick numreringen 8. Det här stör mitt ordningssinne och dessutom så hamnar bilaga åtta först när jag skriver ut också. Hade kunnat ha överseende med det ifall bilagorna hamnat i kronologisk ordning vid utskrift. Har jag gjort något speciellt som resulterat i det här, mer än att en skuld blev en fordran och kan man fixa till det hela så åtta hamnar där åtta skall vara, efter nr sju... Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-02-02

Jag utgår från att: Du har efter bokat resultat av årsbokslutet, upptäckt att en bokning saknas. Du har ett konto med från resultaträkningen, 3-kontot. Du har lagt det i debet. Då har du minskat vinsten i bolaget och måste justera resultatet nedåt med samma summa som ligger på 3-kontot. Men, har en kund betalat ut i förväg utan att du gjort en faktura? Om pengarna kommit in "för tidigt" ligger de i debet på bankens konto (ex 1930) och bör då i kredit ha 2970 (och vända bort det kontot på nya räkenskapsåret). Intäkter hamnar i kredit (medan du har det i debet i din fråga) och kostnader i debet. Det är något jag inte riktigt ser här. Kan du utveckla? Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-01-20

Texten jag skickat när nära identisk med denna men jag uppger också att det är Svefaktura och InExchange för att få med allt. Är det så att de inte förstår ändå, är det inte så mycket att göra. Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-01-20

Hejsan! Jag har en PDF liggande på lut när jag får in en faktura på mailen eller i pappersform. I den PDF-en talar jag om att vi gärna tar emot e-faktura istället och berättar om vårt GLN-nummer, InExchange, Svefaktura och vårt organisationsnummer. Skickade iväg denna PDF till en leverantör häromdagen och nu har jag fått ett mail tillbaka. De önskar få av mig: Elektronisk adress Mottagningspunkt Hur hittar jag denna information? Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-01-19

Så idag, sent omsider, meddelar han att inloggningen fungerar... jaja, vad ska man säga... Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-01-18

Tack, jag meddelar honom. Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-01-18

Han skriver så här: Hej det är samma problematik, det står att jag inte har tillgång till tjänster. Jag ser inte att jag fått någon länk till visma ekonomi, men jag har uppenbarligen ett konto som jag loggat in på. Bara att det kontot inte har några rättigheter som det ser ut som Jag vet inte vad han menar. Han måste ju kunna skriva ut eller kika? Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-01-18

Tack, @Anna Svensson ! Faktum är att det visade sig att han inte ens kunde logga på eEkonomi. Han säger att han inte fått någon inloggningsuppgift. Det är väl jag som gör fel, men när jag tittar så ligger han som revisor hos oss. Det kan vara att jag gjorde denna inloggningsmöjlighet någon gång i november och att han inte vaknat förrän nu. Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-01-15

Hej igen, @Lovisa - 4L Ekonomi AB ! Du hade rätt, det var balansräkningsmallen. Jag högerklickade på raden för checkräkningskredit och gick in på Egenskaper. Nere till höger = Utskriftsegenskaper. Där hade jag varit och klickat i en liten ruta för fetstil på summorna. Jag kommer till och med ihåg det nu. Tack att du hjälper mig att tänka! Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-01-15

När jag kikar i årsredovisningens balansräkning, ser det ut som du beskriver. Långa skulder i fetstil och kursivt, därinunder checkräkningskredit i vanlig text samt övriga långfristiga skulder. Texten för checkräkningskrediten är som vanligt, men det är just summorna som blivit feta till höger. Jag är säker på att det inte var så här i förra veckan. Fetstilen lyser ju på skärmen, den står ju ut från den andra texten, så jag tycker jag inte kan ha missat den då, men ibland ser man ju inte sådant när man koncentrerar sig för mycket på #SUM# och bokslutskontroller 😊

LW -60 · ‎2021-01-15

kikar strax...

LW -60 · ‎2021-01-15

Hejsan, @Lovisa - 4L Ekonomi AB ! Jag fick bort varningen när jag tog bort bocken i rutan. Avstämning låg på som standard, men så tog jag bort bocken, så nu är den borta, den där varningen. Men, nu fick jag upp ett annat fel. Om jag nu tittar i årsredovisningens balansräkning, är texten fet på checkräkningens summor i bägge kolumnerna. Jag tror jag blir snurrig! Min felsökning hittills av det nya inträffade: Tog bort fetstil i noten för checkräkningens summeringsceller. Inget resultat, det är fortfarande fetstil i balansräkningen. Så testade jag att flytta summorna från 2330 till 1930 (och kopplade om i balansräkningsmallen för den raden så det hoppade rätt). Inget resultat, fortfarande felstil i balansräkningen. Det var inte så förut. Vad sjutton har jag nu gjort för galet??? Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-01-15

Hejsan! Jag har lagt upp företagets revisor nu och kopplat honom till en revisorsinloggning. Problemet är att han inte får tillgång till ekonomiöversikten, där jag lagt in filer som jag tänkte han skulle ta del av. Hur gör jag för att han ska få tillgång till Ekonomiöversikten? Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-01-12

Tack, Lovisa, jag ska testa i morgon bitti, tidigt, så jag hinner innan alla kommer till kontoret! Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-01-12

Hej igen! Att sätta dit #B2330# och #BF2330# fick inte felmeddelandet att försvinna. Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-01-12

Hejsan, igen! Har nu chattat med supporten. Jag var ett svårt fall, tror jag. Vi jobbade i 45 minuter, men felmeddelandet gick inte bort. Innan jag påbörjade chatten, fortsatte jag min lilla "felsökning" på egen hand. Jag skiftade om så att summorna på 1930 flyttades till 2330, vilket är rätt konto, men felet kvarstod. Chatten kikade på inställningarna när man högerklickar på raderna i balansräkningsmallen och vi kom inte så långt där heller, för de ändrade ingenting. Ett alternativ, var att ta bort #SUM# i noten och ersätta det med koden för konto 2330. Jag tror det är en bra väg att gå för att slippa felmeddelandet en gång för alla. Men, jag tror att standard i programvaran är att det ligger en #SUM#-kod där när man skapar ett nytt bokslut (kikade i ett bokslut från 2014 och hade samma fel där), fast man kanske skulle ha koden för 2330 där istället som standard. Ni som arbetar på redovisningsbyråer eller revisionsbyråer, hur gör ni? Jag har aldrig brytt mig om att gå till botten med det här fenomenet förrän nu, utan jag har bara accepterat felmeddelandet alla år och klarmarkerat det hela ändå. Men hur gör ni ni som har som profession att göra fler bokslut än vad jag gör varje år? Har ni något smart trix för er som inte jag kan? 😊 Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-01-11

Nja, det fungerade inte riktigt, men jag förstår principen. Jag testar fram och tillbaka ett tag till, och kontaktar er sedan ifall det inte fungerar...

LW -60 · ‎2021-01-08

För att hålla den som är intresserad uppdaterad om vår anställde vi betalat skatt för hela året men där inte SKV har noterat det: Skickade via hemsidan deras en liten skrivelse med flera dokument som visade dragen skatt på individnivå, att vi uppgivit samma skatt i filen till dem och att allt blivit registrerat och betalt av oss. Berättade att jag är bekymrad att vi har betalat in en summa och SKV har registrerat en betydligt lägre summa som inbetald av oss, varvid han fått restskatt. Svaret jag fick var: Den som varit obegränsat skattskyldig under bara en del av beskattningsåret får ett reducerat grundavdrag. NN hade x.xxx kr i grundavdrag för inkomstår 20xx. Om NN:s överskott av förvärvsinkomster till 90 procent eller mer består av svenska förvärvsinkomster medges dock fullt grundavdrag. Jag mailade tillbaka att jag inte är intresserad av något avdrag, utan det faktum att vi betalat in mer i skatt än vad som de har registrerat att vi har betalat för honom. Jag fick nämligen se ett utdrag från SKV som personen ifråga hade tagit ut på sig själv och där stod det att vi inte betalat in skatt för honom under hela det året! Jag skickade återigen alla filer som de kan titta i där det framgår att vi betalt in skatt och ifrågasatte på samma gång hur det kan bli fel i deras redovisning, då företag numera redovisar skatt på individnivå! Fick då till svar att det är sekretess och att de skickar informationen om avdragen skatt för 2019 till hans registrerade bokföringsadress. Men den har han ju fått och den är ju fel! Då härsknade jag till på riktigt, skrev med stora röda bokstäver och talade om för dem återigen att de banne mig får ta och titta i filerna över inbetald skatt jag skickat. Att om vi nu redovisar skatt och AGA på individnivå ser de ju för fasiken att vi betalat för honom. I och med att de godtagit inbetalningarna och inte skickat pengar åter till oss de inte kan spåra, måste ju något gått snett hos dem. Jag talade också om i mitt mail att jag kommer gå till högsta instans med detta ifall de inte kan återkomma med en ordentlig utredning. Man kan ju få hjärnblödning för mindre... Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-01-08

Jag är rädd att jag inte vet hur man kontrollerar att rätt rad i noten är kopplad. Det är tre rader under varandra, beviljad kredit, outnyttjad del och nedräkningen på rad tre där det står #SUM#. Högerklickar jag där, får jag olika alternativ, men inget jag vågar välja direkt. Jag upptäckte vid förra bokslutet att det blev det här felet, men jag kommer inte ihåg att det varit så tidigare. Ibland så försvinner felaktigheter från ett år till ett annat, men inte i år. Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-01-07

Jag har gjort så här: Inventera allt som finns kvar i lager per sista december och gör en lista på det som finns med inköpspriset ute i kanten till höger. Räkna fram totalsumman för det här. Räkna fram 3% på raden under. Dra dessa 3% från den framräknade summan du fick först. Då har du ett nettobelopp och det är det som skall in i lagret på 1400. Skulle någon myndighet undra hur du kom fram till summan om ett halvår - risken finns - har du gjort jobbet redan och summan är den som stämmer med inventeringen. Gör man inventeringen och listan i efterhand, finns det alltid en liten rackare med horn i pannan som ser till att det diffar någonstans. Tro mig, jag har testat... Lycka till! Mvh Lena

LW -60 · ‎2021-01-04

Ibland känner jag mig så dum. Förmodligen tänker jag fel, men jag har försökt dribbla runt men när jag trycker F11 för att se mina missar, gillar inte programmet min not för checkräkningskrediten. Vi säger att den beviljade krediten är 500.000:- så då sätter jag 500.000:- vid beviljad kreditlimit Jag har en outnyttjad del jag inte använt -100.000:- Då borde det utnyttjade kreditbeloppet vara 400.000:-, då kontoställningen på banken är -400.000:- Men då tycker Bokslutskontrollen att jag har en diff på 400.000:- Testade att sätta minus framför den beviljade krediten och göra tvärtom, men det hjälper inte. Jag har testat att sätta 400.000:- på outnyttjad, men det blir inte bättre. Trodde jag skulle kunna få till det genom att ändra konto från 1930 till 2330, utan resultat. Det fullständiga felmeddelandet är "Det finns en differens mellan balans-/resultaträk "Not 11 Checkräkningskredit" differens: 400.000:- " (samt att det var en likadan diff förra året också). Fråga: hur ska jag få till denna not, så jag slipper felmeddelande i bokslutskontrollen? Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-12-28

Jag har laborerat lite med denna grej under ett par år. Jag uppfattar det som om roboten är klockren med att sätta rätt datum och förfallodag, men ifall man ändrar fakturadatumet själv, kickar den in det betalningsvillkor man lagt in på leverantören. Därför är det viktigt att ha rätt förfallodag i leverantörsregistret, så det inte blir fel datum och påminnelseavgifter och ränta som följd. Lycka till! Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-12-28

Hejsan! Jag har det separata Visma Anläggningar och jag har arbetat med det programmet i flera år. Det programmet är helt suveränt, flexibelt och lätt att jobba med. Utskriftsmodulen är mycket bra och du har en mängd förprogrammerade utskrifter att välja bland, sådana varianter som som revisorer älskar. Du kan också gå in och styra vad utskrifterna ska visa. Du jobbar med alfa-numreriska fält i registret, och du kan välja den nummerserie på anläggningarna som du vill. Du är inte styrd av att första inventariet ska heta 1 och nästa 2 o s v. Det är flexibelt. Du kan ha tilläggsinventarier med annat datum än ditt inventarium som tilläggsinventariet tillhör. Du kan också lägga till de korttidsinventarier du har under konto 5410 i bokföringen. Avskrivningarna funkar galant och du kan ångra händelser. Frågan är om eEkonomis anläggningsregister klarar att ångra. Det bästa som finns är att du kan göra egna säkerhetskopior (att ta egen backup är alltid ett måste i min värld och inget svårt alls), vilket gör att du alltid kan backa ifall det du precis gjort är fel. Molntjänster har den nackdelen att det inte går att ta backup så det går inte heller att göra om och göra rätt man gjort fel och ångar det man precis gjort. Programmakare av idag är däremot av den åsikten att det är en nackdel att som användare kunna ta backup och styra sin egen programvara. Mitt förslag är att du hämtar hem en testversion av Visma Anläggningsregistret och testar innan du hoppar på eEkonomis egna anläggningsregister. Det anläggningsregister eEkonomi har, kan inte ha bättre funktionalitet än Visma Anläggningsregister, då skulle jag bli riktigt förvånad. Lycka till! Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-12-23

Ja, du har helt rätt! Jag har tidigare haft så lång väg till arbetsplatsen så jag har gjort stora avdrag för bil till och från arbetet och det har alltid gjort tidigare att jag fått tillbaka en slant. Det är därför jag reagerat på denna restskatt. Tack för påminnelsen och God Jul! Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-12-22

Tack! Satt och nagelfor dokumentet från SKV lite mer noga än att bara kika på hur mycket de ville ha av vår käre anställde. Det visade sig att de inte tagit del av all skatt som vi betalat för honom. Har nu tagit fram gamla arbetsgivardeklarationer på individnivå, kvittenser på att vi skickat in filer till dem på SKV och så utdrag från skattekontot där samma summor framgår. Vi får se vad de säger. Den här killen ska istället ha tillbaka en liten summa på skatten, inte tvärtom. Vad gäller min egen restskatt, så har jag alltid fått restskatt i alla år. Född fri, beskattad till döds... men tack än en gång. Ska gå in där och kika! Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-12-22

I alla fall två på företaget har fått restskatt för 2019, jag och en till... Jag själv har räntor på huset men jag får restskatt på flera tusen trots jag inte har begärt jämkning. Jag uppdaterar allas skattetabeller med fil från SKV, så allt borde bli rätt, jag ser ju när skattetabellerna ändrats på någon vid uppdateringstillfället; jag ser ju att det justeras när det behövs. Sedan har jag en anställd som är medborgare i annat EU-land. Han skulle till att börja med enbart stanna en begränsad tid, så jag begärde så SINK-skatt på honom. Denne person åkte tillbaka till sitt hemland efter uppdraget och kom tillbaka efter ett tag igen. Påbörjade då "vanlig" anställning. Jag justerade till skattetabell 33 direkt. Upptäckte då att skatten som drogs var lägre än SINK-skatten. Tänkte inte så mycket mer på det förrän igår då denne rare man kom in till mig med en lapp att han fått restskatt på 10.000:-. Blir ju helt kallsvettig, då jag dragit enligt tabell 33 hela 2020 och att den räknats fram till lägre belopp än SINK:en. När det gäller mig själv, har jag lagt in en extra skatterad för att undvika restskatt igen. Men, jag är lite orolig att löneprogrammet kanske inte räknar fram skatten rätt... Hur kan jag kontrollera detta själv på ett snabbt sätt? Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-12-13

Hej, @Alex ek ! Alla försöker hjälpa, men du måste också förstå att det är viktigt att vi som hjälper dig behöver lite mer kött på benen för att hänga med på vad du specifikt vill ha hjälp med och hur utbetalningarna sett ut hittills samt vilka semestervillkor du har inställda. Om du hjälper oss med att svara på alla frågor vi vill ha svar på, så får du hjälp snabbare. När vi inte förstår vad du exakt menar, måste vi hänvisa dig till att läsa innantill... Om jag går till en läkare och säger att jag har ont i tån när jag egentligen har ont i huvudet, får jag fel hjälp. Det är samma här. Vi vill inte ge dig fel hjälp. Snälla, hjälp oss bättre att hjälpa dig! Läs igenom alla våra frågor en och en och svara på dessa en och en. Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-12-10

Jobbar ni med valuta, så det blir differenser? Ett alternativ är att du kontaktar den person som har bokat upp och använt sig av dessa konton. Ingen kommer ihåg alla konton och kontonamn utantill. Ingen blir förvånad över om du ringer och frågar. Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-12-07

Flytta fordran från 1510 till 1516, Tvistiga kundfordringar. Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-12-04

Hejsan, @Behruz ! På frågan om manuella verifikat: det kommer ju alltid att finnas, för att ta bort en sådan funktion vore mindre bra, för att uttrycka sig milt. I och med att man använder reskontror och betalfiler eller andra betallösningar som automatiserar processerna och att det finns e-fakturor åt bägge håll så går ju mer och mer med automatik. Automatiken är bra till en viss del. Det är ju alltid en människa i bakgrunden som måste lära programmet att göra rätt. Talar man om för bokföringsprogrammet hur det skall uppträda i vissa givna situationer och gör det på rätt sätt, kommer också automatiken att blir korrekt och du vinner mycket tid. Att lära sig en massa kontonummer utantill är overkill för måste du hitta ett konto finns siten www.bas.se där du kan ladda hem en kontoplan att kika i. Man sitter aldrig aktivt och tvingar sig komma ihåg konton, man kommer ihåg de man kommer ihåg, that's it. Vad som däremot är bra att lära sig är uppdelningen av kontoplanen. Kontoplanen är indelad i två delar: Balansräkning (visar tillgångar och skulder) Resultaträkning (visar intäkter och kostnader) Balansräkningens konton: 1000 - 2999: 1000 - 1999 = tillgångarnas konton 2000 - 2999 = skuldernas konton Resultaträkningens konton: 3000 - 8999 3000 - 3999 = intäkternas konton 4000 - 8999 = kostnadernas konton (sanning med modifikation) Det här betyder att bara du vet att du har en kostnad och behöver hitta ett vettigt konto, kan du utgå från konto 4000 och nedåt. Det här minskar sökandet. Du kan också minska sökandet ytterligare genom att lära dig att: 4000 - 4999 tillhör verksamhetens direkta kostnader 5000 - 5999 använder man till olika lokalkostnader, förbrukningsmaterial, resekostnader och reklam 6000 - 6999 är telefon, försäkringar, konsultarvoden, inhyrd personal 7000 - 7699 tillhör personalen etc 7700 - 78xx tillhör nedskrivningar och avskrivningar av inventarier (anläggningstillgångar) 7900 - 7999 övriga rörelsekostnader 8000 - > här ligger finansiella grejor såsom räntor, valutadiffar men även årets resultat Så när du har ett hum om vad det är för typ av kostnad eller intäkt du har, så med ovanstående i huvudet får du en förståelse för hur tänket är upplagt och du hänger bättre med på var någonstans, i vilken kontoklass, du ska lägga en post du har framför dig. Det finns några konton som heter likadant men som ligger på olika ställen i kontoplanen, men med den här informationen kan du dirigera dig rätt. Ber om ursäkt om det här blev lite nördigt... Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-12-04

Hejsan! När jag kikar i BAS-kontoplanen har jag ett konto som heter: 8230 = Valutadifferenser på långfristiga fordringar Underkategorier är: 8231 = Valutavinster på långfristiga fordringar 8236 = Valutaförluster på långfristiga fordringar Vad är tänkt att ligga på det kontot i ditt fall, något som stämmer med det ovanstående? Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-12-03

Det är så tokigt när de gör så här, skyller på varandra, och vi konsumenter hamnar i kläm. Först tycker jag att Nordea måste koberätta vad som måste uppfyllas för att man skall kunna skicka denna betalning på fil från EUR-kontot. Det borde inte vara så svårt för dem att tala om vilken typ av fil som krävs. Efter det, tittar man i Visma och ser ifall det går att skapa den typen av fil. Uppfylls bägge kriterierna, borde det ju gå att få iväg en betalning, så börja med att fråga banken igen om vilken typ av fil de vill ha. Lycka till! Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-11-26

Ja, det kan du ta. Jag kanske skulle sätta även denna avgift som en portokostnad. Det är inte så kinkigt i det här fallet. Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-11-26

Roligt att du hänvisar till TransPA, vi har precis fått det programmet. Det har visat sig att jag måste byta till annat semestervillkor, 10 istället för 20. I VL600 finns både 20 och 21 och om jag inte missminner mig, står det beskrivet att man skulle använda 20 till arbetare och 21 för tjänstemän. Jag har då matat in 20, men på TransPA säger de att det måste vara villkor 10 istället. Jag undrar då, kan jag ändra semestervillkor mitt i ett år så här i regniga november månad istället för att vänta till det nya semesteråret påbörjas, 1 april? Börjar i alla fall med att ta en backup först... 😁 Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-11-25

Det är en bra fråga. Så här är det... När du köper ett inventarium, lägger du upp summan exkl moms på 1220. 1220 tillhör kontoklassen tillgångar (och tillhör balansräkningen). I och med att din summa om 50.000,- ligger i balansräkningen har det inte tagits upp som en kostnad. Kostnaden uppstår först, när du gör avskrivningen. Bokföringskontona tillhör antingen: Balansräkningen eller Resultaträkningen Balansräkningen är indelad i: tillgångar (Konto 1000 - 1999) eller skulder (Konto 2000 - 2999) Resultaträkningen är indelad i: Intäkter (Konto 3000 - 3999) eller kostnader (Konto 4000- 8999) Men det här låter väldigt lika, eller hur? Det tar ett tag innan man känner sig hemma med dessa begrepp. Man kan i generella termer säga så här, att ett verifikat består av en post i balansräkningen och en i resultaträkningen. När man bokar så, påverkas resultatet. Bokar man två poster i balansräkningen (en i debet och en i kredit) sker inget med resultatet för du jobbar bara med balanskontona. Resultatet står kvar där det stod innan du skapade verifikatet. Så har skett, då du bokade upp inköpet för produkten du köpte. Då var det två poster i debet, momsen och tillgången, och summan av de bägge i kredit på 2440. I och med att dessa tre konton tillhörde balansräkningen (och ej resultaträkningen), hände inget med resultatet alls. Men, så snart du gör en avskrivning, kommer det in ett resultatkonto, 7xxx, i det hela. Avskrivningen är således ett sätt, att sprida ut kostnaden för inköpet under den tid man tänkt sig ha den i verksamheten. Så vid inköpstillfället, påverkades inte resultatet alls. Resultatet påverkades först nu, när du gjorde avskrivningen. Då har du tagit en femtedel av kostnaden, för du har delat ut kostnaden på fem år. Du har tänkt ut att du nog kommer ha inventariet kvar så länge. Skulle du sälja tillgången tidigare eller att den går sönder nästa år och inte går att reparera, ja, då tar vi en ny sväng med hur du ska göra. Det är inga problem med ett sådant scenario heller. Jag förstår om det här låter underligt, så hör av dig igen ifall du inte förstod mig. Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-11-25

Hejsan, @Jesper Fogelström ! Jag har fått till det, tror jag, och vad som jag reagerat på (att jag tycker de räknar dubbelt upp på semester för sjuktiden) är nog att Visma Lön lägger upp en rad med lönen och gör sedan avdrag för de dagar man varit sjuk. Det tycker jag är logiskt. Det som Transport räknar med är att man raderar hela lönen och räknar fram en sjuklön så att det blir som en "nettad" historia utan att man ser vad som egentligen skett. Därför står det i avtalet att man ska räkna på, som sista grej, vad som den anställde skulle haft i lön istället. I mitt Excelark jag tog fram för den här uträkningen, lade jag en kolumn för grundlönen, en för övertid, en för OB etc, räknade ner alla kolumner och månader och till sist gjorde jag en separat tabell med alla nedräkningar jag fått fram, tog bort det som hade med sjukdom att göra och fick en summa som godtogs och som jag tog 13% på. Vet inte om jag skulle kanske lägga det jag nu tänkte säga som en separat tråd, men just Transportavtalet är knepigt. Ju knepigare avtal desto mer önskar vi användare att det fanns som ett av valen i Visma Lön. Har tidigare fått veta att det är så komplext att det inte fungerar att lägga upp just Transportarbetaravtalet, men jag tror att Hogia har det. Tänkte att de kanske är villiga att sälja det till er för en peng, så slipper Visma lägga ner alltför mycket jobb på att ta fram det från scratch. Det var bara en tanke jag hade. Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-11-23

Det finns en löneart för manuellt framräknad skatt, löneart 2203. Där kan du sätta den skatt du själv räknat fram. Lycka till! Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-11-18

I morse när jag startade Visma Lön 300 fick jag ett felmeddelande efter inloggning, att lonearter.dbx saknas eller är felaktig och att jag bör ominstallera programmet. Hade i förra veckan gjort en uppdatering i Arkiv -> Uppdatera -> Lönearter/Konton och fick då ett felmeddelande (ett annat), som jag inte brydde mig om. Fick samma felmeddelande två gånger på rad då. Vill bara meddela - ifall någon annan får det här felmeddelandet om fel på fil - att strunta i att ominstallera programmet, det går lika bra att ignorera felmeddelandet och göra en ny uppdatering av lönearterna via Arkiv -> Uppdatera... nu när jag gjorde det, kom inte felmeddelandena upp, vare sig vid uppdatering av lönearterna eller om att en fil saknas eller är fel vid ny uppstart av programmet. Ha det så bra, alla! Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-11-17

Då ska vi se - vi kan frångå förra inlägget från mig. Jag har funderat lite till. Jag börjar om... Jag har gjort ett Excelark, i en tabell vi kan kalla A med 13 kolumner: Löneperiod (månad) = Fast månadslön / Ö-tid 1 / Ö-tid 2 / OB1 / OB2 / P-kom / Grundtimlön vid övertid / Karensdag / Sjukavdrag / Sjuklön / Komptid i pengar / Avdrag ej giltig frånvaro Den fasta månadslönen är ju presenterad på samtliga löneunderlag, så i den kolumnen återkommer samma lönepeng varje månad, vare sig man är sjuk eller ej. När jag placerat siffror i samtliga kolumner, skapade jag en ny tabell därunder med två kolumner och 12 rader. Kolumnerna heter Löneart och Totalsumma och vi kan kalla denna tabell för B. Löneart = Månadslön, Övertid 1 & 2 etc. Totalsumma = sammanlagda utbetalningen per löneart jag fått fram i tabell A. Denna lilla tabell B ger alltså en summering totalt. Tabell A ger månadsvis uträkning. Sedan står det i Transportavtalet att man ska ta bort sjuklönen. Jag skapade då en kolumn vid sidan av (som får heta tabell C) och lade in samtliga siffror - precis som i den tidigare kolumnen, men jag fyllde inte i: Karensdag, Sjukavdrag, Sjuklön. Där satte jag noll. Ska man dra bort sjuklönen måste man hoppa över avdragen också, eller? Efter nedräkning av den kolumnen får jag en summa som är högre än i tabell B. Inunder, räknar jag fram 13% på den summan och jag tycker då att jag fått fram vad denna person skulle tjänat om hon inte varit sjuk och fått fram 13% på det. Men då, då kommer uppmaningen om att man ska räkna fram semester på sjukperioden som om hon inte varit sjuk. Men har jag inte gjort det, då jag drog bort sjukavdraget och räknade fram 13% på det? Den fasta månadslönen är ju medräknad i dessa 13% varje månad? Det sägs att man ska räkna ut antal semesterlönegrundande frånvarodagar. För dessa dagar räknar man fram den lön som personen fått om den hade jobbat. OK, men i lönespecifikationen och i min tabell står det ju hur mycket hon skulle tjänat ifall hon arbetat och sjukavdrag etc har jag ju räknat bort, vilket gör att lönen hon skulle fått som kry och arbetande är medräknad. Jag tycker det blir uträkning av semesterersättning på sjukperioden/månadslönen en gång till fast på ett annat framräkningssätt om man räknar dagar så här, men jag kan ju naturligtvis ha fel. Den rörliga delen av lönen, övertiden, är i vårt fall beroende på hur mycket jobb vi fått in och är inte en återkommande konstant man med säkerhet kan räkna på. Jag tycker väl, att såsom jag gjort här, har jag räknat fram 13 % på det som hon skulle fått om hon inte varit sjuk. Är det så, att jag skall räkna på att hon ska ha 13% på övertidstimmar som kanske skulle uppstått eller inte? I så fall, måste jag ju räkna fram, hur mycket övertidsersättning hon fått tills hon blev sjuk, dela det på antalet totaltimmar hon arbetat, få fram en summa och ta 13% på det utan att lägga på den fasta lönen en gång till. Eller? Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-11-17

Satt här och läste på forumet och kom på att det vore praktiskt att ha en liten knapp för att kunna få en utskrift av det skrivna man sitter och läser. Då och då stöter man på något man vill ha nära till hands och ibland är det lite trixigt att få en träff på det man letar efter med hjälp av sökrutan. Man skriver kanske inte rätt sökord och då blir det ju inte så lätt för systemet att hitta artikeln man letar efter. Idag gör jag en copy/paste till Word, men tänk om det fanns en utskriftsknapp! 😀 Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-11-17

Du har helt rätt, bra! Du måste skapa en journal först. Det är journalen som skapar verifikaten för de fakturor du gjort. När journalen är klar, kan du exportera. Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-11-16

I Visma lön, ser jag följande: Semestergrundande lön, arbetstid, frånvaro i timmar och i dagar. Jag ser timmar och dagar från och med 1 april, när semesteråret började, inte januari. Semestergrundande frånvaro = 294,5 timmar enligt programvaran, men jag räknade fram själv att det är 311,5 timmar från jan - sept. På lönespecifikationerna kommer det upp: karensdag, sjukavdrag och sjuklön. Ska dessa raderas helt från summeringen av totallönen? Jag får det till att hon arbetat c:a 1.100 timmar totalt från januari och framåt Övertid och OB är intermittent. Det beror således på hur mkt det är att göra. Är det rätt att göra så här: Den fasta månadslönen + övertid 1 + Övertid 2 + OB1 + OB2 + Premiekompensationen + Grundtimlönen vid övertid + Komptid i pengar = c:a 300.000,- delat med 1.100 timmar. Då får jag en summa om 273:- ungefär. Ska jag då multiplicera 273 med antalet frånvarotimmar och ta 13% på det? Samt 13% på lönen, 300.000:-? Sorry att jag är så trög... Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-11-16

Ojojoj, sitter och försöker få ihop det här, men det är inte så lätt. Tänk om Visma Lön kunde ha Transportarbetaravtalet som en mall, men det finns inte och nu går jag bet. Försöker att få ut något vettigt från en hemsida från Transport, men det är som om jag "läst men ej förstått". Jag hoppas ni kan hjälpa mig så smått. Jag gissar också att jag har haft fel semesterinställningar, även fast jag fått till de heliga 13 procenten. Vi har en person som började sin anställning 1 januari 2020. Jobbade fram tills 24 juli och sedan blev det en sjukskrivning som sträckte sig: 24 - 31 juli 1 - 31 augusti 1 - 14 september och sedan slutade hon arbetet och kom inte tillbaka Inga semesterdagar har tagits ut, bara två timmar otillåten frånvaro, ej semestergrundande (om inte facket säger att det är otillåtet att dra av för otillåten frånvaro och att otillåten frånvaro måste vara semestergrundande) Sedan ska denna person få ut semesterersättning vid slutlön, 13%, och jag sitter och kikar på vad som står på Transports hemsida. Det står: Lägg ihop all inkomst du haft under intjänandeperioden och räkna in OB och övertidsersättning samt premiekompensation. (Det var det lätta) Däremot ska du INTE räkna med traktamenten, sjuklön eller föregående års semesterlön. OK, det finns inga traktamenten så det går bort och ingen semesterlön, men hon har ju varit sjuk till och från. Sjuklön har hon fått och ska då inte räkna med det, det hänger jag med på, men sedan står det i en fotnot: Om du varit sjuk, ska du räkna med hur mycket du skulle ha tjänat om du inte varit sjuk. Betyder det, att jag ska neutralisera karensdagar, sjukavdrag samt sjuklönen? Sen när jag talade med någon så framkom det att man skulle även räkna fram något med semestergrundande frånvaro. Där hade vi en genomsnittslön x frånvarotimmar. Frånvarotimmarna får jag fram i programmet, men genomsnittstimlönen? Vad baseras den på? Får jag dra bort den ej giltiga frånvaron, ska OB och övertid finnas med i beräkningen och finns det mer som skall / inte skall vara med? När jag räknade och räknade, fick jag fram en genomsnittstimlön som var orimligt stor, så jag gör fel. Sen skulle man dela något med något annat och jag förstår ingenting. Är det meningen att jag ska först räkna fram vad det skall vara utan sjukavdrag och karens och sjuklön, plus att det ska räknas fram ersättning för sjukdagar? Om jag inte drar av för sjukdagar och sedan räknar fram semesterersättning för de dagar hon varit sjuk, blir det inte dubbelt upp då? När jag vänder mig till facket, får jag veta att jag ska läsa innantill i avtalet och ingen mer hjälp än så får jag. Jag har avtalet i PDF-format och jag skrollar och skrollar, men jag ser inte skogen för alla träd. Jag hittar inte rätt. Jag skulle behöva en mall för denna beräkning och vad som ingår i dessa delar och hur man får fram det hela på rätt sätt. Försökte anlita någon som kunde det här, men det blev fel. Nu måste det bli rätt. Hoppas på hjälp från er alla... Tack på förhand Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-11-16

Tack detsamma!

LW -60 · ‎2020-11-16

Jag tycker det är bra att du har en verifikation per affärshändelse. Det betyder att om du skapar fem fakturor, får du fem verifikat, ett verifikat per faktura. Det är två fördelar med det. För det första ser du vilket verifikat som tillhör vilken faktura. För det andra, är Admin så smart att när du gör momsredovisningen och får en diff, kan du i momskollen direkt dubbelklicka på felmeddelandet och få upp verifikatet som anses vara fel. Då kan du justera just det verifikatet direkt, spara ner och göra om momskollen som då blir korrekt. Väljer du att jobba med ett verifikat per händelse, kommer alla fem fakturorna att hamna under ett och samma verifikat och programmet lägger ihop alla summorna för momsen, alla summorna på intäktskontot och så vidare. När du gör momskollen och det noteras att det är en diff, går det inte heller att direkt få fram var skon klämmer utan manuell handpåläggning. Så behåll inställningen du har. Jag ser tyvärr inte ditt första inlägg, så jag kommer inte ihåg vad du ville exportera till byrån, men jag tror mig komma ihåg att du talade om funktionen "Exportera verifikationer". Då började jag fundera lite. Du skrev något om verifikationsserier tidigare och faktum är att du är inne på rätt spår där. Jag skulle göra två verifikationsserier om jag vore du, en för kundfakturor som heter K och en för leverantörsfakturor som heter L. Ja, du får använda vilka bokstäver du vill naturligtvis, det här var bara ett exempel... Då blir det så, att när du skapar kundfaktura-journalerna och leverantörsfaktura-journalerna hamnar de i en egen verifikations-(bokstavs)serie. Det betyder, att när du går på Arkiv > Export > Exportera verifikationer, väljer du den serie du vill exportera och mellan vilka datum du vill exportera. Vill du exportera kundfaktura-journalerna, väljer du serie K, vill du exportera leverantörsfaktura-journalerna väljer du serie L. Här gäller det då att vara riktigt noga så att man inte råkar skicka ett datum dubbelt eller hoppa över en dag. Då blir byrån ledsen. Byrån måste också lägga upp motsvarande verifikationsserier hos sig (det fungerar i eEkonomi). Väljer du att ha verifikationsserier för Inbetalningar också (I) och för utbetalningar (U) kan du exportera det också. Man tar alltså en serie i taget. Man måste också skaffa vettig, hållbar rutin, så datumen stämmer varje gång man exporterar. Lycka till! Hoppas du får lite kul idéer av mina förslag. Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-11-16

Ett par följdfrågor bara: Konteringen du pratar om: Debet 7830 10.000,- Kredit 1229 10.000,- Är det bara att göra en ny verifikation i programmet och bokföra detta? Ja, jag skulle skapa en ny verifikation via "Ny verifikation" och boka upp det hela på det sättet. 2. Avskrivningen per år (10 000 kr i mitt fall) ska den vara inkl. moms (som i exemplet) eller exkl. moms? Avskrivningarna skall vara exklusive moms. 3. Om en utav maskinerna köptes inom EU och i så fall hade omvänd moms, blir det annorlunda i så fall? Moms ligger alltid utanför i en egen redovisning, så moms behöver man aldrig tänka på när man ska göra avskrivningar. Lycka till! Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-11-13

Hejsan, @Fd medlem ! Hur går du tillväga med det hela idag? Vad jag förstår, skriver du ut fakturorna i Admin 500 och skickar dem till kund. Skriver du ut en journal sedan? Är det en journal som byrån får? Under Arkiv > Företagsinställningar > Bokföring kan du ställa in det som heter "En verifikation per affärshändelse." Är det en bock i "Fakturajournal" eller ej? Tänkte att om jag får lite mer info, kanske vi kan komma fram till något fiffigt som fungerar både för dig och för byrån. Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-11-12

Hejsan @Albin_6 ! Avskrivningar läggs upp på så sätt att man gör en beräkning av hur länge man tror maskinen ska hänga med. För det mesta, brukar man ha upplägget att man skriver av på fem år = 60 månader. Man kan också skriva av inventariet på åtta år = 96 månader eller det antal år man tror att maskinen kommer finnas. Man kan välja att göra avskrivning när det är bokslutsdags, en gång per år alltså, eller om man vill jämna ut det hela lite mer kan man skriva av en gång i månaden eller en gång i kvartalet. Man bestämmer sig för en avskrivningsplan som man sedan håller sig till (exempelvis fem år). Det betyder att man skriver av en femtedel av summan i fem år, tills det är noll. Väljer du att skriva av summan 1 gång per år, blir det då den 31/12 en summa av 10.000,- Väljer du att skriva av kvartalsvis, skriver du av 2.500,- varje kvartal (=10.000,-/år) Väljer du att skriva av varje månad skriver du av 50.000,- / 60 = 833,33 per månad i fem års tid När du skriver av konterar du så här: Debet 7830 10.000,- Kredit 1229 10.000,- Du kan välja att påbörja avskrivningen redan samma månad du köper inventariet, månaden efter eller på årsbasis. Det sistnämnda betyder att även om du köper ditt inventarium en bra bit in i räkenskapsåret kan du skriva av en femtedel det räkenskapsåret. Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-11-11

Hej, @Siv-Britt ! När systemet känner att du har startat programmet en gång, vill den inte starta programmet en gång till. Du har enbart en licens och kan bara ha en session uppe. Varför blir det då fel? Du kan ha en serverinstallation av programmet och kan ha startat programmet från servern, för att sedan ha gått över till din egna dator och försöker öppna där. Du kan av misstag ha kommit åt ett kommando som skapar ett nytt skrivbord Ctrl+Windowstangent+D. Du kan kolla genom att ta kommandot för att hoppa mellan de olika skrivborden: Ctrl+Windowstangent+Pil höger/vänster. Du kan stänga ett skrivbord för mycket med Ctrl+Windowstangent+F4. Med kommando Windowstangent+Tabbtangent, får du upp alla öppna program i små fönster på skärmen. Då kan du klicka för att välja det du vill ha. Du kan också ta Ctrl+Alt+Tabb för att få upp alla öppna program i ett litet fönster mitt på skärmen. För att hoppa mellan olika öppna program, kan du ta Alt+Tabb. Ctrl+Shift+Esc = kommando för att öppna aktivitetshanteraren så du slipper jobba med musen. Har Admin hängt sig, kan du enkelt den hårda vägen stänga programmet där och starta på nytt. Hoppas dessa kortkommandon kan hjälpa dig med ditt problem. Lycka till! Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-11-11

Hej @Tinna Gunnarsson ! Visma Administration är hästlängder före eEkonomi. Jag vet inte varför ni vill stjäla över användare från ett program som har så smarta funktioner som Admin-sviten till ett program som har sämre funktionalitet. Det gäller smått som stort. Tänk bara konteringsmallarna! Tre stycken för olika ändamål. De är toppen! Periodiseringarna är en annan grej och där får man ut en lista i nummerordning 1710 - 1799 och inte som i eEkonomi där ni blir förvånade över att vi användare inte godtar utskrifter i bakvänd nummerordning. De som utvecklar eEkonomi verkar inte kunna ekonomi alls! Betalfilerna och återrapporteringsfilerna går som en dans i Admin, typsnittsbyte och listor i stående A4 istället för den irriterande liggande varianten som tuggar papper i eEkonomi. Verifikationerna som man kan ändra i oavsett typ av verifikation och konto, det är något som jag också saknar liksom när man kan få programmet - det är också en valfrihet - att hoppa över utskriften av en extra kostnadskontering när man periodiserat. Listlägena, där man enkelt kan få fram de verifikat man vill sortera fram, i den sorteringsordning man vill, snygga fakturamallar, valfrihet och enkelt handhavande rakt av. Man ser att det är människor som tagit fram programmet som lyssnat till användarna. Momskontrollen som är av en helt annan dignitet än den eEkonomi har, den automatiska avstämningsfunktionen av kund- och leverantörsreskontran som inte bara stannar där utan man kan stämma av vilka konton man än önskar. Påminnelser och automatisk räntepåslag på nästkommande kundfaktura eller räntefakturering separat. Bara att välja. I eEkonomi finns inte funktionen med räntefakturering över huvud taget, där måste man göra den manuellt. Inte användarvänligt alls. Det här är dock bara en del av vad jag föredrar med Administration jämfört med eEkonomi och jag är mycket hemma med bägge programmen och har en tioårsbakgrund som datautbildare och vet när jag ser användarvänlighet och inte. Varför vill ni puscha för ett program som inte kan lika mycket? Förstår ni inte att användarna blir riktigt besvikna när de byter? Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-11-11

Hej, @Fd medlem ! Vilka bra frågor du ställer och du har helt rätt, man delar alltid upp ett lån som sträcker sig över några år i en lång- och en kortfristig del. Jag kikar i kontoplanen BAS 2020. Det finns många skuldkonton och du har valt 2340 för de långfristiga skulderna. Amorteringen för ett år = 8.333,- x 12 månader = 99.996:- (= kortfristig del). Den summan bokar du upp så här för att få in din korta del av den långa skulden på ett konto för kortfristiga skulder: Debet 2340 99.996,- Kredit 2410 99.996,- En kortfristig skuld = den skuld man betalar på ett år, allt annat är en långfristig skuld. Denna post - 2410 - låter du ligga kvar orörd, tills du är inne på sista årets amortering av lånet. Kvar har du då på 2340 efter ombokningen: 700.000,- minus 99.996,- = 600.004,- Från 2340 bokar du bort inbetalningarna på amorteringarna. Bokningen av amorteringsutbetalningen delar du upp i två delar, en del för amorteringen och en annan del för räntan du betalar. Annars kommer siffrorna att halta. Kredit 1930: 10.200,- Debet 2340: 8.333,- Debet 8410: 1.867,- Att ha en del av skulden som en kortfristig del, är viktigt vid årsbokslutet, därför är det bra att boka upp 12 månaders kortfristig del av skulden redan nu. Om du delar upp lånet som jag föreslår här ovan redan nu, ligger det packat och klart vid bokslutstillfället och du behöver inte fundera på den delen mer. Du jobbar sedan med att boka bort skulden från kontot för de långa skulderna, tills konto 2340 är noll. När 2340 är tomt, har du 12 månader kvar att betala och då ligger de sista 12 månaderna på konto 2410 och väntar på dig. Således bokar du de sista 12 amorteringarna: Kredit 1930: 10.200,- Debet 2410: 8.333,- Debet 8410: 1.867,- Hoppa du förstår vad jag menar. Hör av dig annars, så försöker jag reda ut dina frågetecken. Lycka till! Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-10-29

Tack för snabbt svar! Jag lyckades hitta gamla papper från ett tidigare register från 2016, där jag fick lite hjälp med anskaffningsdatum och avskrivningstakt, vilket jag kunde ändra enkelt då jag inte gjort årets avskrivningar. Det blev lite justeringar på de ingående siffrorna, men tack och lov inte så mycket, så summa summarum blev till sist ett ursnyggt register med alla siffror där de skulle och en lägre avskrivningssumma per månad trots jag inte ändrade avskrivningstakten. Huvudsaken är att det är rätt nu. Anläggningsregistret gör arbetet så mycket enklare och jag gillar det verkligen skarpt. Ingen revisor kan klaga nu på siffrorna, när allt är så prydligt. Uppskattar också ifall någon kunnig kunde svara på om man kan ställa om till lägre avskrivningstakt, så det är perfekt att du flyttar frågan till Bokföringsfrågorna. Det tackar jag för. Ha det så fint! Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-10-27

Jobbar i K3, vilket jag gissar är av vikt. Har precis installerat Visma Anläggningsregister och har matat in allt. Tidigare har jag använt ett Excelark för detta, men jag gillar det inte, då det är så lätt att det blir fel trots länkar, formler och allt. Mycket riktigt. Något är fel. Jag har börjat i räkenskapsår 2020. Har matat in allt som köpts in från starten av bolaget och har fått justera IB ack. avskrivningar. Nu när jag tittar på siffrorna före 2020 års alla avskrivningar stämmer allt. Nu har jag skrivit ut - men ej utfört - en avskrivning för januari 2020 och det blir i mina ögon stora differenser om jag jämför med vad mitt Excelark fick fram. I och med att jag lade upp tuffa avskrivningar på inköpen gjorda 2019 (lastbilar 20% avskrivningstakt), så skulle jag vilja ändra avskrivningstakten från januari 2020 till 12,5%, men jag vet inte om det är regelvidrigt eller ej (OBS: K3!). Finge jag ändra avskrivningstakt, skulle differenserna jag ser i programvarans avskrivningar jämfört med Excelarkets avskrivningar inte bli så stora men det mest bärande skälet är att de andra lastbilarna ligger på 12,5% som köpts in före och efter 2019. Tyvärr kan jag inte finna adekvat information om det är OK att byta avskrivningstakt i K3 och ifall det måste framgå i årsredovisningen i separat not e dyl (typ ändrad redovisningsprincip). Finns det någon duktig därute som kan hjälpa mig i tänket? Försöker läsa Bokföringsnämndens vägledning, men min stressade hjärna verkar inte kunna förstå vad som sägs. Och om jag har möjlighet att ändra avskrivningstakten från januari 2020, hur går jag tillväga i programmet? Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-10-26

När jag tittar på den här beskrivningen ni gjort så undrar jag lite, för jag är lärd följande: Kundfordringarna som blir osäkra, bokar man om till 1515: D1515 / summa / K1510 - då har kundfordringen lagts som osäker. Där ska den ligga. När man sedan konstaterat kundförlusten, lägger man tillbaka det hela med moms och allt: K 1515 Summa D 2611 Moms D 4010 Nettoförsäljningen Om man gör som ni beskriver, har man för tidigt tagit bort intäkten och den ska ju inte bort förrän förlusten är konstaterad. Jag tycker ert sätt ger för många moment samtidigt som intäkten tas bort för tidigt. Dessutom blir man förvirrad om man ser ett belopp i kredit på balanssidan under fordringar. Men jag kan ju tänka fel... Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-10-07

För det mesta går det att vända tecken så att en etta blir minus ett, t ex. Jag vet däremot inte ifall det fungerar överallt att göra så. Öppna Övningsbolaget och se efter ifall du kan vända på tecknen, så att allt blir spegelvänt. Var riktigt noga, så det inte blir fel när du sedan kör skarpt. Ta backup först. Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-10-07

Hej igen @Fredrik93 ! Du jobbar i eEkonomi, inte i Visma Administration (som du nämnde tidigare), stämmer det? Gissar att du har ett aktiebolag, i och med det brutna räkenskapsåret, så nu vill jag att du tittar på registreringsbeviset du har från Bolagsverket, vilket datum företaget startades upp. I registreringsbeviset ser vi, hur vi behöver gå tillväga sedan. Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-10-05

Visma Administration är en programvara du har installerat på din dator, ej webbaserad programvara. Går du på startknappen nere till vänster på skärmen och skriver Visma, bör du få träff ifall du inte har ikonen på skrivbordet eller i startmenyn (eller i aktivitetsfältet). Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-10-05

Som jag tolkar det, är första räkenskapsåret för ditt företag 2020-02-01 - 2021-01-31. Lägg in aktiekapitalet på räkenskapsårets första dag. Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-10-05

Skriv ut ett kontoutdrag på 2650 från bokföringen. Sedan går du igenom alla poster och ser var felet ligger. Sedan kan du justera verifikatet så att det ser ut som det skall. Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-10-05

Om du söker på arne viklund kommer maskinen leta efter arne mellanslag viklund. Därför får du ingen träff. Söker du på enbart viklund kommer Arne fram, men även andra med det efternamnet. Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-10-02

Hej! Om du arbetar med funktionen verifikationsserier, kan du lägga över alla momsdeklarationer på egen verifikationsserie, exempelvis verifikationsserie M som i moms. Styr du dessa dit, blir det enklare att hantera. Jag kör jättehårt med det här och det gör livet lite lättare, trots man kanske inte förstår det innan man testat ett tag. Jag har lagt upp det så här: U = Utbetalningar I = Inbetalningar K = Kundfakturor L = Leverantörsfakturor M = Moms S = Transaktioner på skattekontot Y = Löner Det här är enbart ett exempel. Du kan säkert hitta egen variant som passar dig bättre. Förfarandet gör, att man sorterar bokföringen på ett enklare sätt. Det blir enklare när man skall leta och det ser också snyggt ut. Ska du leta efter en specifik momsdeklaration, är det enklare att hitta rätt i en viss verifikationsserie än att leta bland samtliga verifikat. Får du in alla momsrapporter under M, blir det enklare för dig även om du väljer att enbart ha en verifikationsserie för momsen och resten av alla transaktioner på serie A. Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-10-02

I och med att enskilda firmor har kalenderår som räkenskapsår, förväntas det att du skall göra din deklaration senare. Det är därför du får meddelandet. Ibland hjälper det inte att man ligger i framkant 😞 Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-10-01

Nej, den påverkar inte de andra åren, men raden irriterar. Hur kan jag få bort den? Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-10-01

Är lite trött idag, men jag tror något hänt. Jag gjorde som vanligt lönen i september. Nu är september över och vi har gått över till oktober månad idag. Därför ville jag skriva ut en semesterskuldlista och uppdatera bokföringen. Då kom jag bara åt löner från augusti och bakåt. Är det jag som kommer ihåg helt fel att man ska kunna ta ut listan direkt när lönen är över? Jag har kontrollerat att allt är utskrivet och klart och SKV har fått filen. Allt är ikryssat och klart och jag känner mig lite snurrig nu, tror jag. Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-10-01

Hej! Jag tolkar det som att när du startat Visma, har du två bolag att välja mellan med samma namn, nr 15 och nr 29 (att det inte handlar om dubbla kunder i kundregistret eller dubbel leverantör i leverantörsregistret). Du måste titta på bägge bolagens reskontror och i balans- och resultaträkningarna för att se vilka skillnader som finns. Det bolag som innehåller rätt siffror behåller du, det felaktiga bolaget kan då raderas. Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-09-30

Ta ditt kvitto och häfta fast kvittot på ett A4-ark Skriv på A4-arket: Kredit: 1930 summa Debet: 2641 momssumma Debet: 1210 skillnaden mellan totalsumman och momsen I bokföringsprogrammet, startar du upp funktionen verifikationer. Där registrerar du siffrorna med de konton jag beskrivit här ovan. Lycka till, Lena

LW -60 · ‎2020-09-30

6310 är ett bra konto. På www.bas.se hittar du kontoplaner som är bra att ha. Mvh Lena

LW -60 · ‎2020-09-30

Jo, det är ju ett alternativ, men det är ju enklare att man kan radera själv.

LW -60 · ‎2020-09-30

Återigen: När jag går igenom bankhändelserna, har jag INGA som ligger öppna. Alla är bokförda och klara. Kan det vara fel ändå? Mvh Lena

Produkter & tjänster

Utbildningar

Forum

Visma Spcs